<p>Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Kant förstod till skillnad från Platon att människorna behöver berättandet, en moralens estetik, om etiken ska ha några utsikter att lyckas.</p><p>Att läsa är med andra ord en medskapande handling, läsning är inte en passiv handling utan en aktiv. Att läsa fiktiva berättelser försätter oss i situationer som både liknar och inte liknar livet. Likheten består i vårt engagemang i fiktionsgestalterna, (se intresset för TVs alla ”såpor”). Olikheten visar sig genom att vi slipper de riktiga ställningstagandena som vi stöter på i verkliga livet. Fiktionens värld kan vi ändå inte ändra på. Den är ”där” och vi är ”här”.</p>

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Kant förstod till skillnad från Platon att människorna behöver berättandet, en moralens estetik, om etiken ska ha några utsikter att lyckas. Att läsa är med andra ord en medskapande handling, läsning är inte en passiv handling utan en aktiv. Att läsa fiktiva berättelser försätter oss i situationer som både liknar och inte liknar livet. Likheten består i vårt engagemang i fiktionsgestalterna, (se intresset för TVs alla ”såpor”). Olikheten visar sig genom att vi slipper de riktiga ställningstagandena som vi stöter på i verkliga livet. Fiktionens värld kan vi ändå inte ändra på. Den är ”där” och vi är ”här”.

Christianity is the largest religion worldwide and the Bible remains the most read book in the world. Thus, the Bible has had a great influence on the worldwide views of women, and continues to influence these views in modern society. With this in mind, one can through studying the views on women and the female characters in the Bible and obtain a grander understanding of society today and its views on women.  This study incorporates a quantitative analysis of gender proportions in the Pauline letters, as well as a qualitative analysis of Pauls’ statements on women and the problematics of translation in regard to his letters. The readers are also presented with previous research focusing on similar matters, as to entice their interest, and enable them to form their own opinions. The result, in its essence, presents that women are grossly underrepresented in the Pauline letters, in both numbers and space. The study also points to the probability that Paul’s androcentric opinions may have been strengthened by the continuous translations and countless copies of the texts. Lastly, the study presents a discussion on what can and is desirable to do to ensure that women are correctly represented in historical texts relating to early Christianity

Uppsatsen är en komparativ studie där vi analyserar Berts dagbok (Sören Olsson &amp; Anders Jacobsson 1993) och Berts dagbok (Olsson &amp; Jacobsson 2015) ur ett genusperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka normer som framkommer och om det skett någon förskjutning kring dessa mellan böckerna. Ett vidare syfte är att diskutera lärares normkritiska arbete i skolan. Metoden som används är textanalys med komparativt och genusteoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar på att det inte skett någon större förändring i underliggande normkonformativa teman mellan böckerna. Vidare upptäcktes många exempel på problematiska scener i både Berts dagbok (1993) och Berts dagbok (2015). Till exempel upptäcktes sexistiska attityder i båda böckerna. Dock fanns exempel på rena sexuella trakasserier i den äldre som inte återfinns i den nyare boken. På grund av de normkonformativa teman som upptäcktes blir böckerna intressanta att använda i skolan som grund för normkritisk diskussion.

This thesis aimed to analyze how men and masculinity were portrayed in The Hunger Games. I intended to investigate the most salient masculine characters. I also wanted to analyse the one-on-one interactions between men as well as their group interactions. I sought to investigate if one could see any power relations between the male characters and if they were traditionally masculine or not in this interaction, and also if this book could be used for discussions in the work with the core values of the Swedish national curriculum. The questions used in the thesis were: ”How are the men portrayed, and how do they act, compared against a traditional masculinity norm?”, ”What happens in the homosocial interaction between the men?”, and ”How do the men treat Katniss, seen from a masculinity perspective?” The theories used in the analysis were found within the field of masculinity studies. Hegemonic masculinity theory was the first one, and the second theory was the theoretical framework of traditional masculinity ideologies by Mahalik et al., specifically the measurement tool of CMNI – Conformity to Masculinity Norm Inventory. The method used to collect the data for the analysis was Close Reading. In the analysis I compared the men to a set of masculinity norms. The measurement tool was the norm inventory of CMNI. The results of the analysis found that at all the men in the study lived in accordance with at least some of the traditional masculinity norms. Out of the four men analysed, three of them had a gender equal relationship with the female lead character. Some men in the book were shown to act based on a patriarchal power structure. It was found that the men who acted in accordance with this structure were conforming more to the traditional masculity norms in their interaction with other men than in their interaction with women.

Abstract The overall purpose of the survey is to explore what emancipatory potential the feminist literature analysis can reveal in a work. This is done by investigating which resistance strategies the main character Moa Bengtsson uses in Sara Beischers novel Jag ska egentligen inte jobba här (2012. In order to do this, the study is based on a feminist power analysis focusing on resistance. The study is a close reading of the novel Jag ska egentligen inte jobba här by Sara Beischer. The study results in the following conclusions: -          The resistance strategies used by the main character Moa are breaking rules, separating her identities and sisterhood. -          Feminist literature analysis is functional in order to operationalize an intercultural perspective in the sense that it is a critical power analysis whitch shows the structures that exist and find ways to change and / or resist them. -          The novel  opens to renegotiate ones funds to reach ones goal. The analysis assumes that the main character's goal is self-realization and independence, which she also achieves by breaking down restrictive rules and by giving herself scope for action. -          The didactic gains that can be made through a feminist analysis of resistance strategies are that it shows, in a natural and obvious way the possibilities of change offered in a text. Through power analysis, a student may be given the opportunity to reflect on the nature of their enviroment and their own possibilities of resistance.

<p>Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande:</p><ul><li>Biblisk symbolism förekom</li><li>Skrivramarna var tydliga</li><li>Berättelsens struktur vilar på en trygg grund</li></ul><p>I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

Syftet med denna examensuppsats var att fördjupa oss i de bibliska symbolerna och försöka återfinna dem i barnlitteratur. Vi bestämde oss för att utgå ifrån barnboken Bröderna Lejonhjärta, av Astrid Lindgren. Det vi ville undersöka i texten var, förutom de bibliska symbolerna, om vi kunde finna tecken på en viss struktur och vissa skrivramar. Om så var fallet, härstammade de från Bibeln? Vi har arbetat med textanalys som metod för att få fram det vi sökte, men även tagit hjälp av tidigare forskning. Genom diskussioner och analyser kom vi bland annat fram till följande: Biblisk symbolism förekom Skrivramarna var tydliga Berättelsens struktur vilar på en trygg grund I diskussionen har vi tagit upp betydelsen av trygghetsgestalter i barnlitteratur och hur viktiga vi tror att dessa gestalter är. Vi har också diskuterat andra former av strukturskrivande och på vilket sätt detta kan framställas i en text. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 2001. Sandra Tapper har senare bytt efternamn till "Tapper Höglund" och Sandra Eriksson till "Tallberg".

Med utgångspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie två elevvalda böcker från ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag är Zlatan Ibrahimović: min historia av Zlatan Ibrahimović och David Lagercrantz, varav en bok är flickvald och en är pojkvald. Böckerna analyseras utifrån genusperspektiv i förhållande till traditionella könsstereotyper, såsom hur de kvinnliga och manliga karaktärerna beskrivs, hur de talar, hur de påverkas av andra aspekter såsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av män och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens närläsning av litteraturen analyseras de sammanställda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhållande till genus, vilket ställs mot de böcker som i en intervju med läraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle välja att läsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrån befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstämmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av läraren stämmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars läsning. Resultatet av litteraturanalysen är att huvudpersonerna i böckerna ständigt gör genus, feminitet och maskulinitet, för att uppnå olika mål och till och med överleva. Zlatan vill framstå som tuff och imponera på andra män medan Katniss måste följa de kvinnliga skönhetsidealen i huvudstaden för att få sponsorer. I båda böckerna är karaktärerna i majoritet män, vilket i Zlatans fall beror på hans karriär som är mansdominerad och följer mönstret för medelklassmannen som skapar sin manlighet i en homosocial sfär. I Hungerspelen är de viktigaste personerna som omger Katniss män, men den är i övrigt mer uppblandad och traditionella könskodade yrken är inte lika könskodade. Båda böckerna problematiserar klass och det är stor skillnad på män och kvinnor från arbetarklass och överklass. Både Katniss och Zlatan gör en klassresa igenom boken. När det kommer till elevernas läsning är det endast en av fyra lärarvalda böcker som passar pojkars läsning, övriga tre stämmer bättre överens med flickors val av litteratur. De böcker som valts av eleverna har en jämn spridning av kvinnliga och manliga författare. Pojkar föredrar att läsa deckare, biografier och fantasy, medan flickor hellre läser böcker som handlar om kärlek och romantik.

Syftet med studien är att undersöka hur boken Kalle och chokladfabriken (1964) kan användas i en värdegrundsundervisning där demokrati utgör ramen och där perspektiven klass och mångkultur specificerar undersökningen. Frågeställningarna är formulerade utifrån syftet och berör bokens kopplingar till styrdokumentens värdegrundsformuleringar samt hur boken kan användas i undervisningen utifrån mål i svenska liksom läroplanens övergripande mål. Narrativanalys är den metod som används vid analyserandet av boken och de teoretiska perspektiv som intas vid undersökning är det postkoloniala samt klassperspektivet. Resultatet av bokanalysen visar att det finns en problematik i framställandet av människor från andra kulturer liksom av människor från en viss klass. Boken som sådan skapar ingen förståelse för dessa människor utan det blir lärarens uppgift att bygga en undervisning utifrån denna problematik. Dessutom öppnar boken för en diskussion kring det komplexa begreppet ironi vilket i sin tur kan leda in på frågor kring etik och moral. Andra aspekter som kan beröras i en undervisning utifrån boken är mänskliga rättigheter, förmågan att leva sig in i andra människors liv samt stärkandet av elevernas identitet. / This study aims to investigate how the book Charlie and the Chocolate Factory (1964) can be used in value based education. The primary focus is on the aspect of democracy and the aspects social class and multiculturalism specify the investigation. The research questions concern the book’s connections to fundamental values set by the curriculum, as well as how the book can be used in teaching based on goals defined in the Swedish syllabus. The methodology used is narrative analysis and the theoretical perspectives used are post-colonial and class. The analysis concludes that the representation of people from different cultures and certain classes found in the book raise certain problems. The book itself creates no deeper understanding for these people and therefore it is up to the teacher to create and build a teaching based on these problems. The book opens for discussions regarding the complex concept of irony which in turn can lead to discussions concerning ethical and moral issues. Other aspects involved in teaching based on the book are human rights, the ability to put yourself in another person’s shoes as well as strengthening of the students’ identities.