I denna studie görs en didaktisk läsakt med ett intersektionellt perspektiv av Emile Zolasroman Thérèse Raquin. Syftet är att undersöka vilken didaktisk potential dennaturalistiska romanen har att möta såväl skolans kunskaps- som demokratiuppdrag. Ianalysen tillämpas intersektionell teori för att studera hur skärningspunkterna mellan deolika maktaxlarna kön, klass, etnicitet och sexualitet synliggörs i romanen. Sedan förs endidaktisk diskussion utifrån analysen. I denna undersökning framkommer att romaneninnefattar stereotypa framställningar av huvudkaraktären Thérèse och det går att se hurde undersökta intersektionella kategorierna samverkar och befäster hennes underordnademaktposition. Den didaktiska diskussionen problematiserar därför användningen avromanen i litteraturundervisningen, men argumenterar för att det föreligger en didaktiskpotential i romanen att genom en normkritisk litteraturundervisning möta skolanskunskaps- och värdegrundsuppdrag.

I uppsatsen analyseras hur temat hållbar utveckling gestaltas i två nutida barnböcker; Frallan räddar världen av Sara Ohlsson och Lisen Adbåge (2018) samt Den smutsiga kuppen av Maria Frensborg och Ingrid Flygare (2013). Uppsatsen berör barnlitteratur som en del av svenskundervisningen i skolans årskurs f-3 och hur värdegrundsarbete kan integreras. Syftet med analysen är att undersöka böckerna utifrån tema hållbar utveckling. Även synliggöra hur barnlitteratur kan användas i undervisning för hållbar utveckling. Undersökningen utgår ifrån definitionen av tema och analyserar text och bild. Analysen visar hur temat representerar hållbar utveckling genom den miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensionen. Även barnens roll som ansvarstagande och kompetenta synliggörs. Den undersökta litteraturen kan användas för att öka förståelsen för de tre dimensionerna inom hållbar utveckling. Barnlitteratur kan användas i undervisning för att engagera elever och konkritisera verkligheten. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig innehållet i en bok, och skapa ett personligt förhållningssätt berörs även lärarens roll. Det framhålls också att det finns ett behov av att komplettera detta material utifrån normer, värden och värderingar som finns representerade i böckerna.

Uppsatsen är en text- och bildanalys där vi analyserar Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) ur ett postkolonialt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den amerikanska ursprungsbefolkningen porträtteras i Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) samt vilka didaktiska möjligheter och utmaningar som boken erbjuder i undervisningssammanhang. Ett vidare syfte är att diskutera om det är möjligt att använda sig av Barna Hedenhös upptäcker Amerika (1950) i undervisningssammanhang givet den värdegrund som skolan vilar på och ska förmedla. Metoden som används är text- och bildanalys med ett kvalitativt och postkolonialt teoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar på att boken i förhållande till det postkoloniala arvet förstärker bilden av den “imaginära indianen” genom västerländska och eurocentriska värderingar. Som exempel upptäcktes rent rasistiska och stereotypa illustrationer och formuleringar i boken. På grund av detta blir således boken intressant för ett normkritiskt arbete i skolan.

Uppsatsen är en text- och bildanalys där vi analyserar Olles skidfärd (2017) ur ett postkolonialt litteraturperspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av samerna och deras miljö i text och bild framställs i jämförelse med den icke-samiska karaktären Olle och hans miljö, i Elsa Beskows Olles skidfärd (2017). Vidare kommer resultatet av den litterära analysen att ligga till grund för en diskussion om bokens didaktiska potential. Den metod som använts är text- och bildanalys med ett kvalitativt och postkolonialt litteraturteoretiskt anslag. Resultatet av analysen visar att boken upprätthåller rasistiska och eurocentriska föreställningar av samer. Som exempel kommer dessa föreställningar till liv genom den kulturella essentialism som är genomgående i nästan hela boken. På grund av detta blir boken intressant att diskutera utifrån dess didaktiska potential.

Formativ respons kan vara ett kraftfullt redskap för att stärka lärandet. Responsens effekt påverkas bland annat av dess innehåll. Eftersom responsen är bortkastad tid för läraren om eleverna inte använder den, är det relevant att dels undersöka responsens innehåll, dels när och hur eleverna använder den. Syftet med föreliggande studie är att, med hjälp av Hatties och Timperleys (2007) modell, analysera och belysa relationen mellan en lärares respons och elevernas användning av responsen i en efterkommande uppgift. Genom att belysa en sådan relation vill studien bidra med kunskap om vilken respons som i störst utsträckning används av eleverna i längden. Sådan kunskap kan användas av lärare för att utforma respons som får effekt för elevernas lärande och prestation även på längre sikt. Detta syfte avses uppfyllas med hjälp av följande frågeställningar: På vilka av Hatties och Timperleys (2007) fyra nivåer ger läraren respons och vilken funktion har responsen? I vilken utsträckning och på vilket sätt används responsen av eleverna? Vilka samband kan ses mellan responsens riktning och funktion och elevernas användning av responsen? Resultatet visar att de flesta av lärarens skriftliga kommentarer är uppgiftsinriktad feed back-respons, och att mycket av responsen innehåller för lite information för att eleverna skall kunna använda den. Den respons som leder till flest framgångsrika förändringar är processinriktad feed forward-respons. Vanligast är dock att läraren ger respons med feed back-funktion, vilket gör att responsen får en mer summativ än formativ karaktär. / Formative feedback can be a powerful tool to enhance learning. The effect of the feedback is affected, among other things, by its content. Since the feedback is a waste of time for the teacher if the students do not use it, it is relevant to examine both the content of the feedback and when and how the students use it. Using Hattie and Timperley's (2007) model, the purpose of the present study is to analyze and highlight the relationship between a teacher's feedback and students' use of the feedback in a subsequent task. By highlighting such a relationship, the study wants to contribute knowledge about which feedback is used to the greatest extent by the students in the long run. Such knowledge can be used by teachers to design feedback that have a long-term effect on students' learning and performance. This purpose is intended to be fulfilled with the help of the following questions: At which of Hatties and Timperley's (2007) four levels does the teacher give feedback and what is the function of the feedback? To what extent and in what way is the feedback utilized by the students? What connections can be seen between the direction and function of the feedback and the students' use of it? The result shows that most of the teacher's written comments are task-oriented feed back, and that much of the feedback contains too little information for the students to be able to use it. The feedback that leads to the most successful changes is process-oriented feed forward feedback. However, it is most common for the teacher to give feedback with a feed back function, which means that the feedback takes on a more summative than formative character.

In this analysis I compare two Swedish crime novels through a Marxist literary perspective. I compare how the policeman Viktor Adolphson and the social researcher Rickard Ulmestig chooses to describe the same line of work, namely police work, in their books Götgatsbacken and Schackspelet. With the theoretical framework of Marxism, I will explore the ideologies behind the texts by gathering information on the authors, the history of policing and the crime genre in a Swedish context. This will culminate in a comparative analysis of relevant scenes. The goal is to understand what ideological framework the authors have knowingly or unknowingly infused in their text.

The purpose of this essay is to examine what significance gender has in the novel Egenmäktigt förfarande, written by Lena Andersson, and in the adapted theater. The springboard for the essay topic is a debate about the so-called ”kulturmannen” which took place in the Swedish literature field a couple of years ago. My aim has been to shed light to the relationship between the main characters Ester Nilsson and Hugo Rask, to analyze what role their different gender plays. Further I have studied the masculinity of Hugo Rask. The analysis is based on Yvonne Hirdman’s gender theory, Raewyn Connell’s masculinity theory and an adaption theory by Linda Hutcheon. The methods that have been used is literature- and performance analysis of certain selected parts of the novel and theater. The result of my analysis indicate that gender influences the relationship between the two main characters. The male character Hugo Rask has a superior position in relation to Ester Nilsson which can be derived to his gender. Furthermore, I have concluded that Hugo Rask’s masculinity is hegemonic. The theater, which shown in the performance analysis, has an expressed comic image which stresses the unequal interest Ester Nilsson and Hugo Rask have for each other.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man som pedagog kan arbeta med genuspedagogik i undervisningen med hjälp av genusneutral barnlitteratur. Forskning pekar på att barn tidigt skaffar sig en uppfattning om vad som förväntas av dem på grund av deras kön. Den svenska läroplanen Lgr 11 förespråkar att läraren ska motverka de traditionella könsmönstren samtidigt som man ska påverka och forma elevers uppfattning om kvinnligt och manligt. För att kunna göra detta krävs det att man undervisar eleverna i genuspedagogik. Barn påverkas av alla de intryck som omger dem, varför barnböcker är en bra utgångspunkt i samtalet om bland annat genus. Metoden är att initialt göra en inventering av helt genusneutrala barnböcker, för att sedan analysera ett urval av dessa, både separat och komparativt. Efter analysen genomförs en etnografisk studie med högläsning och boksamtal som resulterar i diskussioner i barngrupper kring vikten av att tillhöra ett genus. Studien visar att det blir mer komplicerat att hitta acceptans för olikheter och normbrytande ju äldre barnen är. Slutsatsen är att det bör undervisas mer i genuspedagogik, skrivas mer genusneutral barnlitteratur och att det bör forskas mer på området. / The purpose of this study is to investigate how teachers can work with gender pedagogy using gender-neutral children's literature. Research indicates that children knows early what is expected of them because of their gender. The Swedish curriculum (Lgr 11) advocates that the teacher should counteract the traditional gender patterns while influencing and shaping students' perception of what is typical for men and women. In order to do this, it is necessary to teach the students in gender education. Children are affected by all the impressions that surround them, why children's books are a good starting point in the conversation about gender, among other things. The method is to initially make an inventory of completely gender-neutral children's books published in Sweden, in order to analyze a selection of these, both separately and comparatively. After the analysis, an ethnographic study is implemented, where a teacher is reading aloud and the class has a book-talk, which results in discussions about the importance of belonging to a gender. The study shows that finding acceptance for differences and go against the norms is becoming more complicated the older the children are. The conclusion is that it should be more education in gender pedagogy; more gender-neutral children's literature and that more research should be done in this area.

<p>Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Kant förstod till skillnad från Platon att människorna behöver berättandet, en moralens estetik, om etiken ska ha några utsikter att lyckas.</p><p>Att läsa är med andra ord en medskapande handling, läsning är inte en passiv handling utan en aktiv. Att läsa fiktiva berättelser försätter oss i situationer som både liknar och inte liknar livet. Likheten består i vårt engagemang i fiktionsgestalterna, (se intresset för TVs alla ”såpor”). Olikheten visar sig genom att vi slipper de riktiga ställningstagandena som vi stöter på i verkliga livet. Fiktionens värld kan vi ändå inte ändra på. Den är ”där” och vi är ”här”.</p>

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ”Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag”. Kant förstod till skillnad från Platon att människorna behöver berättandet, en moralens estetik, om etiken ska ha några utsikter att lyckas. Att läsa är med andra ord en medskapande handling, läsning är inte en passiv handling utan en aktiv. Att läsa fiktiva berättelser försätter oss i situationer som både liknar och inte liknar livet. Likheten består i vårt engagemang i fiktionsgestalterna, (se intresset för TVs alla ”såpor”). Olikheten visar sig genom att vi slipper de riktiga ställningstagandena som vi stöter på i verkliga livet. Fiktionens värld kan vi ändå inte ändra på. Den är ”där” och vi är ”här”.