Syftet med undersökningen är att undersöka hur könsroller gestaltas i fem svenska bilderböcker. Bilderböckerna skulle utspelas i förskolans verksamhet och rikta sig till åldrarna 3–6 år. Den metod som använts är en kvalitativ litteraturanalys. Det teoretiska ramverket som genomsyrar studien är Hirdmans (2007) samt Butlers (2007) genusteorier. Slutresultatet visade att majoriteten av bilderböckerna utmanade de stereotypiska könsrollerna. I samtliga bilderböcker fanns inte heller den manliga hierarkin som tidigare forskning visat på utan istället att det kvinnorna som hade dominerade roller. Som förskollärare är det viktigt att erbjuda olika typer av litteratur, samtala och öka medvetenheten kring bilderböckernas innehåll. / The purpose of the study is to examine how gender roles are portrayed in fiveSwedish picture books. The picture books were to be set in the preschool'sactivities and aimed to ages 3–6. The used method is a qualitative literatureanalysis. The theoretical framework that permeates the study is Hirdman's(2007) and Butler's (2007) gender theories. The result showed that most of thepicture books challenged the stereotypical gender roles. In all picture books,there was also no male hierarchy as previous research has shown, but insteadit was the females who had dominant roles. As a preschool teacher, it isimportant to offer different types of literature, talk and raise awareness of thecontent of the picture books.

Genom en maktanalys undersöks i den här uppsatsen hur ishockeyspelarnas idrottsliga kvalitet kontra deras socioekonomiska förutsättningar framställs i Fredrik Backmans roman Björnstad. Utifrån Michel Foucaults teori om det dynamiska styrkeförhållandet görs en analys av hur maktförhållandena utspelar sig mellan spelare med olika idrottslig kvalitet och socioekonomisk bakgrund. Analysen inleds med en genomgång av den våldtäkt som utspelar sig i berättelsen och fortsätter sedan med en diskussion om vilka olika medel som används i texten för att framställa spelarnas kvalitet och socioekonomiska bakgrunder. Genom att sedan analysera olika avsnitt i berättelsen diskuteras hur de dynamiska maktförhållandena utspelar sig mellan utvalda spelare och andra karaktärer kopplade till ishockeyklubben. I samband med maktförhållandena diskuteras även härskartekniker som utspelar sig mellan karaktärerna. / Through a power analysis, this paper examines how the athletic quality of the ice hockey players versus their socio-economic conditions is made in Fredrik Backman's novel Björnstad. Based on Michel Foucault's theory of dynamic strength, an analysis is made of how power relationships occur between players of different sports quality and socioeconomic background. The analysis begins with a analysis of the rape in the story and then proceeds with a discussion about the different means used in the text to produce the players' quality and socioeconomic backgrounds. By then analyzing different sections of the story, I discuss how the dynamic power relationships occur between selected players and other characters associated with the ice hockey club. In the context of power relations, master suppression techniques are discussed that the characters use.

Genom att jämföra två bilderböcker undersöker det här arbetet hur döden skildras i barnlitteratur. Den kvalitativa litteraturanalysen fokuserar på hur text och bild skildrar döden och huvudkaraktärens sorg, samt vilka budskap illustrationerna förmedlar. Böckerna som undersöks är ROY av Gro Dahle och Svein Nyhus som publicerades 2009 samt Alla döda små djur av Ulf Nilsson och Eva Eriksson som publicerades 2006. Utifrån tidigare forskning om barn i sorg och sorgebearbetning redovisas hur man som pedagog/lärare kan möta dessa barn. Med hjälp av analysverktyg för text och bild presenteras vidare hur dessa böcker kan användas för att bearbeta frågor och funderingar som elever har. Sammanfattningsvis presenteras hur böckerna kan användas i undervisning, genom boksamtal. / By comparing two picture books, this study examines how death is portrayed in children´s literature. The literature analysis focuses on how text and image depict death and the main characters grief, as well as what message the illustrations convey. The books that will be analysed are ROY by Gro Dahle and Svein Nyhus, which was published in 2009 and All dead small animals by Ulf Nilsson and Eva Eriksson, which was published in 2006. The study will show ways to teach children in grief, based on previous research on children in grief and sorrow processing. And with help from analysis tools, discusses how the books can be used in teaching, through book calls.

Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen.

The study is a qualitative literature analysis with the purpose of examining how children and preschool pedagogues were portrayed in picture books that take place in the preschool environment, based on gender perspectives. To define the material, books that take place in the preschool environment had been selected. The purpose of the study was also to examine how relationships between children and preschool pedagogues were portrayed, from a gender perspective. And whether there was a difference between the gender portrayals depending on the year when the book was published. The picture book analysis has created an understanding of how preschool pedagogues can work gender pedagogically with literature as a tool, together with the children. The analysis and the results have shown that there are variations in how gender and gender roles were portrayed in the picture books. It also showed that there are picture books that are gender conscious and that some maintain and enhance gender roles.

Detta arbete har strävat efter att undersöka vilka funktioner resultaten av en litteraturvetenskaplig analys av Harry Martinsons Aniara kan utgöra för att bemöta Wolfgang Klafkis fem didaktiska frågor. Frågeställningar i arbetet är formulerade utifrån Skolverkets beskrivning av lärarens dubbla uppdrag. Primära teorier som tillämpats i undersökningen har utgjorts av C. G. Jungs arketypteori med Skuggan i förgrunden samt Theodor W. Adornos idébildning om den dialektiska relationen mellan ekonomiska förutsättningar samt mänskliga handlingar och den ideologiska prägel det har på litteraturen. Ansatsen har varit hermeneutisk i främst Hans-Georg Gadamers anda, med inslag av Paul Ricoeurs tankeschema. Tillvägagångssättet har varit av litterärt tolkande slag innebärande att material som relevant forskning inom det didaktiska fältet samt den skönlitterära analysens underlag lästs och begrundats. Undersökningen har visat en relevans för kritisk-konstruktiv didaktik inom litteraturundervisningen.

I essäns form utforskas här grunderna till och eventuella effekter av formuleringar i läroplanen för gymnasieskolan där entreprenöriella förmågor framhålls. Dessa ska främjas hos eleverna vilket ska leda till att de i framtiden kan starta och driva företag. Syftet är att undersöka varför läroplanen innehåller dessa formuleringar, om det är möjligt eller önskvärt att lärare omsätter dem i undervisning, vad det kan innebära för eleverna, utbildningen, arbetslivet och för samhället i stort. Essän tar sin utgångspunkt i ett boksamtal om romanen Yarden som författaren till denna essä och en grupp elever hade hösten 2017. Ur denna berättelse och ur upplevelsen av kontrasten mellan det som kan vara undervisningens mål och mening och de skrivningar om entreprenörskap läroplanen innehåller växer utforskandet fram. Det utmynnar i en kritik av den nyliberala politik som skapat den marknadsanpassade skolan. Essän ifrågasätter också tron på att vi kan utbilda för en tänkt framtid. Slutligen pekar den mot det nödvändiga i reformer som kan undandra skolan från marknaden. / An essay that investigates the basis and possible effects of certain formulations in the upper-secondary curriculum that emphasise entrepreneurial skills. Such skills are to be promoted in pupils, with the aim of their being able to start and operate businesses in the future. The purpose is to examine why the curriculum contains these formulations, whether it is possible or desirable for teachers to implement them in their instruction and what this might mean for the pupils, their education, the professional world and society as a whole. The essay is based on a discussion of the novel Yarden (“The Shipyard”) by Kristian Lundberg, which the author of this essay and a group of pupils read in autumn 2017. The exploratory aspect of the essay develops out of this story and the experience of the contrast between what is perhaps the goal and purpose of the instruction, and the writings about entrepreneurship contained in the curriculum. The result is a criticism of the neoliberal policy that created market-adapted schooling. The essay also questions the belief that we can educate people for a hypothetical future. Finally, it points to the necessity of reforms that can extract schools from the market.