I denna studie undersöks genom kvalitativa och kvantitativa metoder vilka kriterier lärareanser viktiga när de väljer högläsningsböcker. I studien undersöks även vilka tankarlärarna har om att följa upp sin högläsning med sin elevgrupp. Ytterligare ett syfte medundersökningen är att genom litteraturanalyser se hur utvalda böcker i årskurs 1–3förmedlar synen på genus. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk teori om hurmänniskor påverkas i sitt sätt att vara genom att upprätthålla samhällets normer. Dengenomsyras även av en genusvetenskaplig teori. Resultatet av studien visar att de kriterier som lärare anser viktigast att utgå från när degör sina val av högläsningsböcker är andra lärares rekommendationer ochelevers önskemål. Resultatet visar även att nästan alla lärare följer upp sin högläsningpå ett eller annat sätt. Litteraturanalysen av lärarnas valfritt rekommenderade bok,Edward Tulanes fantastiska resa (DiCamillo, 2008), visar generellt att stereotypaföreställningar kring genus såväl förekommer som upprätthålls. Liknande resultatredovisas även i litteraturanalysen om bokserien Handbok för Superhjältar (Våhlund &Våhlund, 2018) som blev den mest rekommenderade boken i lärarnas genusmedvetnabokval. I denna bokserie framkommer även ett flertal mönster som ställer sig emotstereotypa föreställningarna. Dessa resultat i kombination med tidigare forskning belyservikten av att lärare utgår från genomtänkta val av litteratur när det väljer högläsningsbok.Om litteratur genom högläsning även ska kunna påverka elevernas föreställningar kringkönsnormer är ett varierat utbud av barnlitteratur där olika kön finns representeradebetydelsefullt. Förutom ett genomtänkt val av högläsningsbok så är lärarens medvetenhetkring genus och identitetsskapandet det allra viktigaste för att högläsningen ska kunnaanvändas som en värdefull resurs i en genusmedveten undervisning.

Charles X Gustav was a Swedish king during the 17th century and mostlyremembered for his military camping to take control of the Baltic Sea. As oflate, Charles X has not been as well mentioned as other monarchs in Swedishhistory (such as Gustav Vasa or Charles XII). Therefore this study isconducted to investigate how Charles X has been depicted in five differenthistory books written between 1855 and 2009 and examine how the historicalview has change during a period of almost 150 years, in the purpose of thedevelopment of historiography as well as judging the matter of how valid thebooks and the authors are as sources. The development of the history behindCharles X shows that throughout the years it's still mainly focusing on themilitary history, but during the development of history it becomes moreapparent with the inclusion of social relations, the aftermath that warfare hason the common man and how Charles X is depicted. First in the 19th centuryas a fairytale like warrior king to more of a living human being with doubtand a questionable morale in the 20th and 21st century. A development inthe field of retelling history has been observed as writing about Charles Xhas become more and more unbiased as time has gone by and includes moreaspects outside the themes of war and incorporates more social history aboutwomen and children.

Syftet med denna studie är att analysera en barnboksserie utifrån genus. Ett holistiskt perspektiv används där böckerna analyseras i sin helhet med bilder och text. En tabell med manliga och kvinnliga egenskaper och associerade ord konstrueras med stöd från teoretisk litteratur. Tabellen används sedan för att analysera böckerna med hjälp av flera kategorier.  Handbok för superhjältar innehåller vissa karaktärer med de traditionella könsmönstren men också några som bryter mot dessa normer. Huvudkaraktären Lisa och hennes vänner förändras och utvecklas under böckernas gång till mer normbrytande och självsäkra individer. Genom att utnyttja den tillhörande lärarhandledningen och lägga till diskussionsfrågor om genus kan böckerna användas av verksamma lärare i undervisning kring traditionella könsmönster och jämställdhet. / The purpose of this study is to analyse a series of children’s literature from the perspective of gender. A holistic perspective is used to analyse the books in a wide way with text and pictures together. A chart was constructed with male and female characteristics and associated words found in theoretical literature. The chart was then used to analyse the books with the help of several categories. Guide for superheroes contains some characters that follow traditional gender stereotypes but also some characters that break these norms. The main character Lisa and her friends change and evolve during the progress of the story by breaking the stereotypical gender norms and become more self-certain. By following the structure of the teacher’s manual and adding questions about gender, these books can be used by working teachers to address and discuss gender and equality.

Denna studie tar reda på hur karaktärerna framställs i barnlitteraturen och hur livet med nedsatta rörelsefunktioner gestaltas både i text och bild. En kvalitativ litteraturanalys av sex olika skönlitterära barnböcker som handlar om karaktärer med nedsatta rörelsefunktioner har genomförts. Syftet med analysen är att sprida kunskap om hur förskollärare kan använda litteraturen som ett verktyg i form av ett samtalsunderlag i likabehandlingsarbetet. Resultaten visar att det är viktigt att få förståelse för den situation individer med rörelsenedsättning befinner sig i och visa sitt stöd för dem för att få en bra inkluderande miljö. I de analyserade berättelserna har karaktärerna olika former av stöd från sin omgivning som stärker dem och ökar deras självförtroende. Vilket visar på vikten av att skapa ett inkluderande samhälle. Samtidigt uttrycker karaktärerna en önskan om att de inte vill bli definierade av sin rörelsenedsättning utan vara självständiga individer. Resultatet visar även att det är viktigt att läsa in sig på barnlitteraturen man väljer att behandla för att kunna ha ett bra boksamtal och rikta in det i förhållande till det syfte man har för samtalet med barnen. Detta eftersom barnlitteratur fokuserar på olika aspekter av livet.

Diabetes är idag en av världens vanligaste sjukdomar och prognosen är att antalet människor i världen med typ 2 diabetes kommer att öka de kommande åren. Även Sverige förutspås få ökade problem i framtiden. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med att möta de utmaningar som sjukdomen medför. Sjuksköterskan kommer i sitt arbete nära patienten och kan hjälpa patienten till en högre livskvalitet med bland annat stöd och råd. För att kunna anpassa vården till patienten är det viktigt att vårdaren försöker få en inblick i patientens livsvärld. Kännedom om patientens uppfattningar och upplevelser kan underlätta inblicken i patientens livsvärld. Studiens syfte är därför att belysa hur vuxna personer med typ 2 diabetes uppfattar denna sjukdom samt deras upplevelser av att leva med sjukdomen. Studien har genomförts genom analys av kvalitativ forskning inom området och resultatet redovisas under två kategorier med underkategorier. Resultatet visar att det förekom flera olika och ibland felaktiga uppfattningar om sjukdomens orsaker, hur allvarlig den var, vad som orsakade symtomen samt uppfattningar om behandlingen. Resultatet belyser även upplevelser av att leva med diabetes. Människor med diabetes kan uppleva begränsningar och rädsla till följd av sjukdomen men de kan även känna bland annat osäkerhet och skuld. I diskussionen diskuterar författarna patienters bristande kunskap, rädsla och skuld och framhåller det vårdande samtalets betydelse för den goda omvårdnaden. Författarna tar även upp det som ett problem att människor med diabetes känner sig inte sjuka och kan ha svårt att ta sin sjukdom på allvar. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Diabetes Mellitus är en vanlig kronisk sjukdom med 350 000 patienter i Sverige och sjukdomen ökar hela tiden i förekomst. Diabetes handlar om förhöjda blodsockernivåer och finns i två typer, typ I och typ II som skiljer sig något åt i orsak och medicinsk behandling. Gemensamt för de båda är att egenvård kring kost, motion och medicinering är av stor betydelse för att hålla blodsockret i schack för att undvika risken för komplikationer. Forskning visar att patienter ofta har bristande följsamhet när det gäller kosten. Syftet med den här studien är att utifrån ett patientperspektiv beskriva tänkbara faktorer till att diabetespatienter inte följer de kostrestriktioner som rekommenderas. Studien baseras på litteraturstudier av kvalitativa forskningsartiklar vilka analyserats utifrån en analysmodell beskriven av Evans (2003) och Graneheim och Lundman (2003). Genom studien har patientupplevelser identifierats och beskrivs i fem teman med tillhörande underteman. Det första temat är; kunskapsbrist där beskrivs; begränsad kunskap om kostrestriktioner och otillräcklig information från vårdpersonal. Det andra temat är; personligt förhållande till mat och där redovisas; invanda matvanor, kärlek till onyttig mat och frestelser. Tredje temat handlar om; social inverkan såsom; oförståelse från släkt och vänner, kulturella och traditionella hinder, bekvämlighet och tidsbrist samt ekonomiska hinder. Fjärde temat är; brist på frihet och självbestämmande där upplevelser av att; ej vilja låta sjukdomen styra livet och för stränga regler – vilja att bryta reglerna uttrycks. Femte och sista temat är; avsaknad av behov av följsamhet och där framkommer; brist på motivation och möjlighet till insulinjusteringar. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan ser varje patients individuella förutsättningar för egenvård och att man i en vårdrelation gemensamt finner lösningar på identifierade barriärer. Att arbeta med delmål och att inge hopp är delar av vårdarbetet som kan öka en patients motivation. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?</p><p>Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.</p><p>I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur. I litteraturen vi använt har det framkommit att litterära karaktärer möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild. Analysen av de två valda bänkböckerna har givit resultatet att de litterära karaktärerna inte ger en önskvärd bild i framställningen av flickor, utan följer rådande normer över hur flickor förväntas vara. Eftersom de läsande flickorna ofta identifierar sig med flickorna i böckerna kan det vara mindre bra att låta dessa böcker läsas av flickorna på egen hand. Däremot ser vi dessa böcker som mycket bra i utbildningssyfte med fokus på just genus, identitet och självbild, då måste dock böckerna läsas och efterbehandlas tillsammans med en lärare eller annan vuxen.</p>

<p>I denna uppsats har de fyra skönlitterära titlarna <em>Kort kjol</em>, <em>Hey Dolly</em>, <em>Den osynlige</em> och <em>Låt den rätte komma in</em> analyserats. Dessa används i svenskundervisning på grundskolans senare år och på gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv använts. Detta för att få syn på hur den heteronormativa genusordningen framställs och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses således som avgörande för karaktärernas skapande av genus. Avstamp tas i kursplanerna då skönlitteraturen, enligt dessa, är av avgörande betydelse för elevernas skapande av identitet. Uppsatsen har en litteratursociologisk ansats för att belysa relationen mellan skönlitteratur och samhälle. Metoden är kvalitativ textanalys och boksamtal.</p><p>Resultatet av analyserna visar att den heteronormativa genusordningen till stor del reproduceras i de fyra titlarna även om den i två av dessa titlar är mycket mindre påtaglig. Det finns i samtliga titlar karaktärer som mer eller mindre utmanar den heteronormativa genusordningen. Det är dock i de två titlarna, <em>Låt den rätte komma in</em> och <em>Hey Dolly</em>, som vi får möta de stora normbrytarna. Dessa karaktärer utmanar och problematiserar den heteronormativa genusordningen både genom hur de framställs och genom deras förhållande till andra. Uppsatsen synliggör således vilka "förebilder" och vilken samhällsnormer som råder i de analyserade böckerna. Alltså de "förebilder" och samhällsnormer som eleverna som läser dessa böcker får möta.</p> / <p>The aim of this paper is to analyse how normative heterosexuality works in the creation of gender in four fiction titles used in the school subject Swedish. A gender and a queer perspective are used when analyzing the characters in the texts. According to queer theory, heteronormativity plays a decisive role in the creation of gender. The syllabus of the subject Swedish serve as the starting point as they proclaim that literature has a decisive influence on pupil's creation of identity.</p><p>The results of the analyses showed that the heteronormative gender structure exists and works in the books. But the result also shows that there are several characters that challenge the structure by breaking social norms and thereby creates possible gender positions.</p>

I denna uppsats har de fyra skönlitterära titlarna Kort kjol, Hey Dolly, Den osynlige och Låt den rätte komma in analyserats. Dessa används i svenskundervisning på grundskolans senare år och på gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv använts. Detta för att få syn på hur den heteronormativa genusordningen framställs och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses således som avgörande för karaktärernas skapande av genus. Avstamp tas i kursplanerna då skönlitteraturen, enligt dessa, är av avgörande betydelse för elevernas skapande av identitet. Uppsatsen har en litteratursociologisk ansats för att belysa relationen mellan skönlitteratur och samhälle. Metoden är kvalitativ textanalys och boksamtal. Resultatet av analyserna visar att den heteronormativa genusordningen till stor del reproduceras i de fyra titlarna även om den i två av dessa titlar är mycket mindre påtaglig. Det finns i samtliga titlar karaktärer som mer eller mindre utmanar den heteronormativa genusordningen. Det är dock i de två titlarna, Låt den rätte komma in och Hey Dolly, som vi får möta de stora normbrytarna. Dessa karaktärer utmanar och problematiserar den heteronormativa genusordningen både genom hur de framställs och genom deras förhållande till andra. Uppsatsen synliggör således vilka "förebilder" och vilken samhällsnormer som råder i de analyserade böckerna. Alltså de "förebilder" och samhällsnormer som eleverna som läser dessa böcker får möta. / The aim of this paper is to analyse how normative heterosexuality works in the creation of gender in four fiction titles used in the school subject Swedish. A gender and a queer perspective are used when analyzing the characters in the texts. According to queer theory, heteronormativity plays a decisive role in the creation of gender. The syllabus of the subject Swedish serve as the starting point as they proclaim that literature has a decisive influence on pupil's creation of identity. The results of the analyses showed that the heteronormative gender structure exists and works in the books. But the result also shows that there are several characters that challenge the structure by breaking social norms and thereby creates possible gender positions.

Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild? Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna. I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur. I litteraturen vi använt har det framkommit att litterära karaktärer möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild. Analysen av de två valda bänkböckerna har givit resultatet att de litterära karaktärerna inte ger en önskvärd bild i framställningen av flickor, utan följer rådande normer över hur flickor förväntas vara. Eftersom de läsande flickorna ofta identifierar sig med flickorna i böckerna kan det vara mindre bra att låta dessa böcker läsas av flickorna på egen hand. Däremot ser vi dessa böcker som mycket bra i utbildningssyfte med fokus på just genus, identitet och självbild, då måste dock böckerna läsas och efterbehandlas tillsammans med en lärare eller annan vuxen.