Bakgrund I mars 2020 konstaterades att världen drabbats av en pandemi orsakad av SARS-CoV-2, vilket namngavs Covid-19. Många länder stängde ner och i Sverige uppmanades befolkningen att undvika sociala kontakter, jobba hemifrån och att inte vistas i butiker och köpcentrum i onödan. Som en konsekvens av detta skedde en förändring av människors inköpsbeteende och allt fler gick från att handla sin mat fysiskt i butik till att handla det mesta av sin mat online. Syfte Att utforska erfarenheter och upplevelser i barnfamiljer som övergått till onlinehandel av mat under Covid-19 pandemin i Sverige. Metod Studien använde sig av en kvalitativ studiedesign med halvstrukturerade intervjuer. Tio deltagare rekryterades med hjälp av ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades verbatim och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna upplevde att övergången till onlinehandel av mat under Covid-19 pandemin lett till ett förändrat inköpsbeteende med en ökad matplanering samt färre men större livsmedelsinköp som följd. Deltagarna beskrev även hur de köpte mer frukt och grönsaker och att impulsköpen av utrymmesmat minskat. De upplevda utmaningarna med onlinehandeln var att det gav sämre inspiration, variation och spontanitet jämfört med fysiska livsmedelsbutiker. Tidsbesparing, lägre matkostnader och ett minskat matsvinn var några av de positiva erfarenheter som framhölls av deltagarna. Slutsats Deltagarna upplevde att övergången till onlinehandel av mat hade lett till ett förändrat inköpsbeteende gällande handlingsfrekvens och inköpsmängd samt vad de valde att köpa och inte. Studien bidrar med ny information om hur en övergång till onlinehandel av mat kan påverka människors inköpsbeteende och livsmedelsinköp och bidrar till en ökad förståelse kring de bakomliggande mekanismerna för konsumenters matinköp online under extraordinära omständigheter. / Background In March 2020, it was determined that the world had been hit by a pandemic caused by SARS-CoV-2, which was named Covid-19. Many countries had lockdowns and in Sweden, the population was urged to avoid social contacts, work from home, and avoid unnecessary visits to stores and shopping centers. Consequently, a big change was seen in people's shopping behavior leading to a transition from buying food in a physical grocery store to buying food online. Objective To explore families' experiences and perceptions of the transition to online grocery shopping during the Covid-19 pandemic in Sweden. Method The study used a qualitative study design with semi-structured interviews. Ten participants were recruited with convenience and snowball sample techniques. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis. Results The respondents experienced that the transition to online grocery shopping had led to a change in their shopping behavior with increased food planning and fewer but larger food purchases as a result. The respondents also experienced that they bought more fruit and vegetables and less food with empty calories. The perceived challenges with online shopping were that it provided less inspiration, variety, and spontaneity compared to physical grocery stores. Time saving, lower food costs, and reduced food waste were some of the positive experiences highlighted by the respondents. Conclusion The respondents experienced that the transition to online grocery shopping had led to a change in their shopping behavior in regard to frequency, volume, and what they decided to buy and not. The study provides new information about how a transition to online grocery shopping can affect people's shopping behavior and food purchases. The results contribute to an immersed understanding of the underlying mechanisms for consumers' online grocery purchases under extraordinary circumstances.

Bakgrund Sociala medier har blivit en integrerad del av mångas vardagliga liv och påverkar hur människor kommunicerar, delar information samt interagerar med varandra. Det är även en plats där desinformation sprids och det är därför viktigt att förstå hur budskap som spridsvia sociala medier påverkar följarnas liv. Syfte Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt sociala medier används för att söka information om hälsa, matvanor och livsmedelsval. Metod För att besvara studiens syfte användes en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät. Deltagarna rekryterades via Facebook och Instagram. Data bearbetades i Microsoft Excel för att sedan analyseras med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS Statistics. Analyser av enkätens huvudfrågor mellan kön, åldersgrupper respektive utbildningsnivå gjordes med hjälp av Mann-Whitney U-test samt Chi-2-test. Resultat Totalt deltog 151 deltagare, 117 kvinnor och 34 män. Medianåldern för deltagarna var 25år. Det var 98,6% av deltagarna som uppgav att de tagit del av information om mat och hälsa på sociala medier. Majoriteten av deltagarna tyckte det var viktigt att den man följer har enkla och trovärdiga budskap. Kvinnor använde Instagram i större utsträckning än män till att söka/få information om mat kopplat till hälsa samt till recept. Kvinnorna ansåg att det var viktigt att personer de följer lägger upp många inlägg/bilder kopplat till mat på sociala medier. De äldre (26-61år) deltagarna använde Facebook till att söka/få information om mat kopplat till hälsa samt recept medan de yngre (18-25år) använde Instagram och TikTok till att söka/få information om matrelaterade trender samt mat kopplat till träning. De yngre ansåg även att det var viktigt att personerna de följer på sociala medier har många följare. Slutsats Majoriteten av deltagarna ansåg att trovärdighet var en av de viktigaste punkterna kopplat till de personer de följer, medan det inte var lika viktigt att personerna hade relevant utbildning eller hänvisade påståenden till vetenskapliga källor.

Bakgrund Livsmedelsval som människor gör påverkar både hälsan och miljön. FN:s klimatpanel har fastställt att de globala utsläppen behöver minska med nästan 50% fram till 2030. Det krävs att konsumenter reflekterar över sina livsmedelsval för att samhället ska uppnå en mer hållbar konsumtion och produktion. Det finns ett behov att undersöka människors tankar gällande livsmedels miljöpåverkan och om miljö tas i åtanke eller inte i livsmedelsvalet. Syfte Syftet med studien är att, ur ett miljöperspektiv, undersöka vilka faktorer som har betydelse när människor väljer livsmedel. Metod En kvantitativ enkätstudie utfördes, enkäten delades på sociala medier och via QR-koder som sattes upp på utbildningsorten. Insamlade data analyserades för att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan olika demografiska grupper. Resultat Resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan åldersgrupper i vilka faktorer människor tar hänsyn till i valet av livsmedel. Yngre tog framförallt hänsyn till pris medan äldre tog större hänsyn till miljöfaktorer som bland annat produktionsmetoder. Överlag sågs inga större skillnader i de övriga demografiska grupperna i vad människor tar hänsyn till när de väljer livsmedel. Olika grupper influerades av olika faktorer i livsmedelsvalet, där sociala medier och utbildning var framträdande. Slutsats Informationen till konsumenter kring livsmedels miljöpåverkan behöver förbättras. Resultatet antyder att det krävs fler ingående studier för att undersöka skillnader och vad som ligger bakom dessa influerande faktorer, samt att det kan finnas ett behov av större insatser från alla inblandade aktörer, såsom konsumenter, producenter och regeringen, om miljömålen ska nås. / Background People’s food choices affect both health and the environment. The UN climate panel has determined that global emissions need to be reduced by almost 50% by 2030. Consumers need to reflect on their food choices for society to achieve more sustainable consumption. There is a need to examine people's thoughts on the environmental impact of food and whether the environment is considered in food choices. Objective The aim of the study is to investigate, from an environmental perspective, the factors that are important for consumers’ food choices. Method A quantitative survey study was conducted; the survey was shared on social media and via QR codes posted at the place of education. The collected data was analyzed to examine whether there were significant differences between different demographic groups. Results In total, 212 participated in the study. The results showed that there were large differences between age groups in which factors people take into account when choosing foods. Younger people mainly took price into consideration, while older people took environmental factors such as production methods into greater account. Overall, no major differences were seen in the other demographic groups in what people took into account when choosing foods. Different groups were influenced by different factors in their food choices, with social media and education being prominent. Conclusion Information for consumers about the environmental impact of food needs to be improved. The results suggest that more in-depth studies are needed to investigate differences and the reasons behind these influencing factors, and that there may be a need for greater efforts from all stakeholders involved, such as consumers, producers and the government, if environmental objectives are to be achieved.

Bakgrund: Diskussionerna och studierna kring vegankost till barn är många och med spridda åsikter och resultat. I folkmun dominerar ofta de negativa åsikterna där riskerna för brister i kosten står i fokus. Många studier visar dock att om de vanligaste fällorna undviks växer och utvecklas barn som äter vegankost normalt. Idag hamnar debatten ofta kring riskerna med att ge barn vegankost, medan debatten kring den felbalanserade blandkostens baksidor lätt glöms bort. Enligt den senaste nationella koststudien på barn i Sverige (2003), ses generellt sett en tillfredställande fördelning av protein, fett och kolhydrater i kosten hos barn, medan typen av fett och kolhydrater är av dålig kvalitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka näringsintag, livsmedelsval och måltidsmönster bland barn som äter vegankost och barn som äter blandkost, samt att undersöka hur näringsintaget stämmer överens med Livsmedelsverkets rekommendationer för målgruppen. Metod: En kvantitativ metod användes där en skattad kostregistrering på totalt tolv barn genomfördes under tre valfria dagar, där hälften åt vegankost och den andra hälften blandkost. Resultat: Barnen som åt vegankost åt mer frukt och grönt, fibrer samt hade ett högre energiintag. Skillnaden beträffande intag av frukt och grönt var dock inte signifikant. De barn som åt blandkost hade ett högre intag av socker, salt och mättat fett, där en signifikant skillnad sågs för de två sistnämnda. Vegankostgruppen hade konsekvent ett högre medelvärde på alla jämförda näringsämnen med undantag för selen och B12, skillnaden var enbart signifikant på intaget av vitamin C. Båda grupper hade ett tillfredsställande måltidsmönster. Slutsats: Vegankostgruppen hade ett intag mer i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer än blandkostgruppen, vilket visar på välmotiverade och kunniga föräldrar till de barn som åt vegankost. / Background: The discussions and studies on vegan diet for children are many and with diverged opinions and results. The negative views, where the risks of deficiencies in the diet is in focus often dominates. Many studies show that if the most common pitfalls are avoided the growth of vegan children is normal. Today, the debate often focus on the risks of giving children a vegan diet, while the unbalanced mixed diet is easily forgotten. The latest national study of children´s dietary habits in Sweden (2003), reported a satisfactory distribution of protein, fat and carbohydrates, while the type of fat and carbohydrates consumed were of bad quality. Objective: The aim of this study was to investigate the nutritional intake, food choice and meal patterns among vegan and omnivore preschool children. The study also investigated whether the nutrient intake was consistent with the recommendations by the National Food Agency (NFA). Method: A quantitative method was used where a three-day estimated dietary registration of twelve children was performed, where half of the children were vegans and the other half omnivores.  Results: Children who ate a vegan diet consumed more fruit and vegetables, fibers and had a higher energy intake. The difference on the intake of fruit and vegetables was not significantly. The omnivores had a higher intake of sugar, salt and saturated fat, with a significant difference for the latter two. The vegan children had consistently a higher mean value of all nutrients with the exception of selenium and B12. The difference was only significant for the intake of vitamin C. Both groups had a satisfactory meal patterns. Conclusion: The vegan children had an intake more in accordance with the NFA recommendations than the omnivore children, indicating highly motivated and knowledgeable parents of the children who ate a vegan diet.

Många konsumenter är idag mycket hälsomedvetna och önskar att äta en hälsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om ställningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. Många faktorer påverkar synen på vad som är en hälsosam kost. Livsmedelsvalet blir därför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det påverkas i viss mån av begrepp från den mediala debatten kring livsmedel, kost och hälsa. Syftet med den här studien var att undersöka vad ett urval av konsumenter äter och vad de anser att de borde äta. Ett ytterligare delsyfte var att studera vad en hälsosam kost kan vara enligt respondenterna i studien. Detta gjordes genom sex semi-strukturerade intervjuer och ett livsmedelsfrekvensformulär på webben med fyrahundra respondenter. Det fanns skillnader mellan respondenternas uppskattade konsumtion av olika livsmedel och deras uppfattningar om hur ofta dessa livsmedel bör ingå i en hälsosam kost. Respondenternas uppfattning om hur den hälsosamma kosten ska se ut samstämmer till stor grad med Livsmedelsverkets näringsrekommendationer från 2004 samt förslaget till Nordiska Näringsrekommendationer från juni 2012. Män och kvinnors uppfattningar om hur ofta livsmedel passar in i den hälsosamma kosten skiljde sig åt. Mäns bild av hälsosam kost inkluderar i högre grad livsmedel som exempelvis korv och processat kött, godis och snacks, medan kvinnors bild oftare  inkluderar frukt, bär och grönsaker. Respondenten var överlag välinformerad och visste hur en hälsosam kost bör komponeras enligt nuvarande riktlinjer. / Most consumers today are very health conscious and wish to eat a healthy diet, but they are faced with several problems in their everyday lives. Food and product choices can be about taking a stance and showing your identity, whether that is as a price conscious or environmentally conscious customer. As such many factors are in play when the consumer decides what a healthy diet is. The choice of diet and food thus becomes a complex everyday challenge. This is influenced by the debate around food and health in what is termed the mass media. The purpose of the study was to show how a sample of Swedish consumers percieve a healthy diet, the relation of said perception to comming nutrition reccommendations and the consumers’ views of diet and health. The study used semi-structured interviews as well as a web-based food frequency questionnaire with fourhundred respondents. Interviews centered on concepts of healthy diet and unhealthy diet, as well as the meaning of words frequently used in the debate around diet and health in mass media. The consumer’s view of a healthy diet mainly coincides with Swedish Nutritional Recommendations from 2004 and the proposal for Nordic Nutrition Recommendations from June, 2012. There are differences in the opinions of male and female subjects between self-estimated food consumption, the view of what a healthy diet should look like and on how often the defined food items should be consumed. A higher frequency of consumption of food items that the proposal for the Nordic Nutrition Recommendations have recommended be reduced, such as sausages, snacks and sweets was more acceptable to men than to women. Women’s perception of a healthy diet included a higher frequency of consumption of food items that the proposal for the Nordic Nutrition Recommendations have recommended be increased, such as fruits, berries and vegetables. Over all, the subjects were well informed and knowledgeable about what constitutes a healthy diet.

Föräldrar är mottagliga för livsstilsförändringar för att försäkra en hälsosam miljö åt sina barn, men den hälsofrämjande informationen riktar sig främst till modern. Samtidigt är det känt att faderns livsstil har betydelse för barnens hälsa och att män lever ett mindre hälsosamt liv än kvinnor. Studien utforskar pappors resonemang och förhållningssätt till barnens matvanor. Enskilda intervjuer med åtta pappor från Västerbotten i åldrarna 25–45 år genomfördes. Informanterna rekryterades enligt ett bekvämlighetsurval. Materialet tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim and Lundman. Meningsbärande enheter gavs etiketter i form av koder som sedan sorterades in i kategorier. Papporna visade sig vara omsorgsfulla och engagerade i sina barns hälsa. Detta tog sig uttryck genom att papporna anpassade matvanorna efter barnens behov, men också genom att försöka uppnå en jämställd fördelning av hushållssysslor mellan föräldrarna. Förändringarna ledde till att papporna upplevde att den egna hälsan blev bättre. De upplevde att tidsbrist och kunskapsbrist var de största hindren för att förverkliga sina ambitioner om hälsosam mat till sina barn. Att stötta pappor i att hantera upplevelsen av tidsbrist och kunskapsluckor kan innebära att männen skulle kunna förbättra sin egen och sin familjs hälsa. Stödet skulle kunna komma från personal inom mödra- och barnhälsovård i form av samtal med dietist eller barnmorskor och barnavårdscentralsköterskor med extra utbildning. Dessa yrkesgrupper skulle kunna ge praktiska råd kring måltidsplanering, snabb och enkel matlagning. Föräldrakurser med inriktning på hur småbarnslivet kan struktureras är ytterligare ett alternativ.

Bakgrund Tyreoideasjukdomar räknas idag som folksjukdom i Sverige. Behandlingsalternativen är begränsade och ofta kvarstår symptom trots påbörjad läkemedelsbehandling. Forskningen inom området är begränsad, vilket medför att ingen kosthållning kan rekommenderas som kompletterande behandling vid tillståndet. Det finns dock en del kosthållningar som påstås kunna lindra sjukdomssymtom och öka välmående vid tyreoideasjukdom, exempelvis Autoimmunt protokoll (AIP). Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga kost- och livsmedelsval, samt undersöka val av informationskällor hos personer med tyreoideasjukdomar, samt undersöka eventuella skillnader mellan kön, ålder och bostadsort gällande kost- och livsmedelsval. Metod En kvantitativ metod i form av webbaserad enkät användes. Målgruppen var personer över 18 år med tyreoideasjukdom bosatta i Sverige. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp för tyreoideasjukdomar. Svaren bearbetades i SPSS där statistiska test utfördes för att undersöka skillnader mellan grupper. Resultat Totalt svarade 324 personer på enkäten. Ett generellt intresse fanns för kost och hälsa. Majoriteten av deltagarna kände till efterfrågade kosthållningar, exempelvis glutenfri diet, antiinflammatorisk kost och AIP. Flertalet hade även prövat på diverse av dessa kosthållningar. Dieter hade i högst utsträckning prövats i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd. Personer mellan 18–49 år tycktes mer benägna att modifiera kosten än äldre. Huvudsakligt syfte för modifiering av kosten oavsett ålder eller bostadsort var ökat välmående och minskade sjukdomssymtom. Främsta informationskälla var sociala medier. Slutsats Utifrån deltagarna i denna studie, tycks det finnas en tendens hos personer med tyreoideasjukdom att pröva på diverse kosthållningar och modifiera kosten, framförallt boenden i större tätort och personer mellan 18–49 år. Utifrån denna studie tycks det även vara vanligt att personer med tyreoideasjukdom aktivt söker information kring livsmedelsval via sociala medier eller andra internetplattformar. / Background Thyroid disease is today prevalent in Sweden. Despite this, the treatment options are limited, and symptoms often persist despite initiating drug therapy. Research in this area is limited, which results in the fact that no diet therapy yet can be recommended. There are still some diet therapies which can be linked to thyroid diseases, for example Autoimmune Protocol (AIP). Objective The aim of this study is to map diet and food choices as well as investigate sources of information from people with thyroid diseases. The aim is also to investigate differences between gender, age and place of residence. Method A quantitative method was used based on a web-based survey. The target group was people over 18 years of age with thyroid disease, living in Sweden. The participants were requited by a closed Facebook group for thyroid diseases. The answers were analysed in SPSS. Results There was a general interest among the participants concerning diet and health. Most of the participants were familiar to requested diets, for instance a gluten free diet, antiinflammatory diet, and AIP. Many of them had also tried several of these diets. A higher percentage of these participants were found in the cities. People between 18-49 years were more likely to exclude specific types of food. Overall, the main purpose with modification of diet was increased quality of life and decreased symptoms. The main source of information among the participants was social media. Conclusion According to the participants in this survey, there seems to be a tendency among people with thyroid diseases to try different diets and to modify their diet. Especially in people between 18-49 years of age, living in the cities. It can also be noted that the participants search information about diets on social media or other digital platforms.

Bakgrund Maten som konsumeras i världen är en kraftigt bidragande faktor till klimatförändringarna. Kost baserad på mer frukt, grönsaker och mindre rött kött skulle  gynna både miljö och hälsa. Studier visar att barn och ungdomar äter mer kött och charkprodukter än vad som rekommenderas, samtidig äter knappt hälften av ungdomarna den rekommenderade mängden frukt och grönt. Syfte Studiens syfte var att kartlägga niondeklassares inställning till kött och vegetarisk kost samt vilka påverkansfaktorer som låg bakom deras val av livsmedel. Metod Undersökning gjordes med en kvantitativ enkät gjord i Google Forms. Enkäten gick digitalt ut till elever i årskurs 9 på två olika skolor i mellersta Sverige under vårterminen 2021. Data analyserades i Excel och signifikanstest gjordes genom Chi-2 med signifikansnivå p<0,05. Jämförelser gjordes utifrån kön samt respondenternas och deras föräldrars födelseland. Resultat I studien deltog 150 elever. Studien visade att de mest avgörande aspekterna rörande valet av mat var smaken på maten och påverkan från föräldrar. Vegetariska måltider var mer vanligt förekommande i de familjer där minst en förälder var född utanför Europa. Att välja vegetarisk mat av miljöskäl var inte särskilt viktigt. Närmare hälften av respondenterna hade en positiv inställning till att byta ut kött mot vegetariska proteinalternativ. Slutsats Studien visade att smaken var av betydelse vid matvalet samt ett hinder för eleverna att äta vegetariska proteinalternativ. Eleverna måste få en mer positiv smakupplevelse av vegetarisk mat. HK-lärare har en viktig roll att låta eleverna utforska detta område. En mer vegetarisk kost skulle främja elevernas hälsa samt bidra till en hållbar utveckling. / Background The food consumed worldwide is an important contributing factor to climate deterioration. A more plant-based diet and less meat, would benefit both environment and health. Studies show that children and adolescents eat more meat and charcuterie products than recommended, and at the same time barely half of the adolescents eat the recommended amount of fruit and vegetables.  Objective The purpose of the study was to map year 9 students’ attitudes towards meat and vegetarian diets, as well as the influencing factors behind their choice of food.  Method Data was collected via a quantitative survey, created in Google Forms. The survey, sent digitally during the spring term of 2021, to students at two different schools in central Sweden. Data was analysed in Excel and significance test performed through Chi-2, with a significance level of p<0.05. Comparisons were made based on gender, also upon respondents and their parents’ country of birth.  Results 150 students participated in the study. The study showed that the most crucial aspects regarding the choice of food, were the taste of the food, and the influence of parents. Vegetarian meals were more common in those families where at least one parent was born outside Europe. Choosing vegetarian food for environmental reasons was not especially important. Almost half of the respondents displayed a positive attitude in regards to opting for a plant-based protein alternative instead of meat. Conclusion The study showed that taste was of importance in regards to choice of food, and at the same time, an obstacle for students to eat vegetarian protein alternatives. The students need a more positive taste experience of vegetarian food. Home and Consumer Studies teachers, play an important role in allowing students to explore this area. A diet containing more plant-based food would benefit the student’s health, and additionally contribute towards sustainable development.

Bakgrund. Barns matvanor grundläggs tidigt. Kostmönster, ätbeteende och smakpreferenser är exempel på sådant som följer individen genom uppväxten. Under den första tiden i livet är därför föräldrarnas roll för barnets kost viktig, då det är dem som serverar maten. Genom att undersöka föräldrars uppfattning kring kost för yngre barn kan det bidra med insyn i vad barnen äter och hur kosten eventuellt kan förbättras. Syfte. Syftet med studien var att undersöka föräldrars val av livsmedel till barn 1–5 år, för att diskutera dessa utifrån rådande näringsrekommendationer. Även föräldrarnas inställning till vegetarisk kost för yngre barn ämnades undersökas, samt om det förelåg en önskan mer kostinformation bland föräldrarna. Metod. Undersökningen utformades som en webbaserad enkät och spreds i föräldragrupper på Facebook under september 2020. Data bearbetades i IBM SPSS Statistics 27.0. Analyser gjordes med Chi-två test, Mann-Whitney u test och Fisher’s exact test. Resultat. Totalt 405 personer deltog i studien, majoriteten var kvinnor och högre utbildade. De med högre utbildning hade mer kännedom om näringsrekommendationer jämfört med de med lägre utbildning. Föräldrarnas utbildningsnivån var också väsentlig för hur ofta barnen serverades frukt och bär. Fler kvinnor än män serverade dagligen sina barn grönsaker och rotfrukter. Åsikterna kring det näringsmässiga innehållet i vegetarisk mat för yngre barn var splittrade. Det fanns en önskan om mer kostinformation för hela gruppen, men förstagångsföräldrar önskade mer kostinformation jämfört med andra respondenter som deltog i studien.  Slutsats. Många av de inrapporterade svaren vittnar om fördelaktigt livsmedelsval för de flesta av barnen utifrån rekommendationerna. Samtidigt krävs fler insatser för att ännu fler ska följa näringsrekommendationerna, framförallt med avseende föräldrars utbildningsnivå och kön. Vården behöver förmedla mer kostinformation till föräldrar, vilket stödjs av en specifikt uttryckt efterfrågan från föräldrarna.

The aim of this study was to examine which sources people turn to in order to find information about food and diets. Another aim was to find out how reliable people thought the various sources to diet – related information was. The method used to collect data was a web-based survey which was published on the writers private Facebook page. The total number of respondents was 48, between the ages of 18 and 55. The results showed that the most reliable source of information, was not the most likely first hand choice that the respondents would turn to, in order to find information. The conclusion of this study was that it is necessary to continue research among the public regarding their views on credibility of their sources of information, not least on the internet / Studiens syfte var att undersöka vilken typ av källa deltagarna vänder sig till för att få information om kost och livsmedel. Syftet var också att ta reda på hur trovärdiga de ansåg att olika källor till kostrelaterad information var. Undersökningen gjordes i form av en web-baserad enkät som publicerades via uppsatsskrivarens privata sida på Facebook. Det totala antalet deltagare var 48 stycken, 34 kvinnor och 14 män, dock så slutförde inte alla deltagare hela enkäten. Resultatet från studien visade att den källa som respondenterna ansåg vara den mest trovärdiga, inte självklart var den källa man vände sig till i första hand för att få information om kost och livsmedel. Störst andel av deltagarna vände sig i första hand till vänner och familj i sökandet efter information. På frågan vilken källa som ansågs vara mest pålitlig så hamnade Statens Livsmedelsverk högst upp bland deltagarna men endast 2 av 29 svarande vände sig till denna källa i första hand. Vart deltagarna vände sig i sista hand svarade flest dagstidningar vilket också var den källan som ansågs vara minst trovärdig bland de olika alternativen i enkäten. Slutsatsen är att det krävs mer forskning för att undersöka hur människor resonerar och förhåller sig till källkritik och kunskapssökande. Inte minst kring de källor och information som finns online.