Lärare, forskare och PISA-resultat vittnar om att ungdomar läser mindre och mindre och läsförståelsen sjunker bland elever i svensk skola. Baserat på vår tolkning av Skolverkets styrdokument genom det vidgade textbegreppet skymtas en öppning för användandet av ljudboken i undervisning. Syftet med detta examensarbete är att genom tillgänglig forskning undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse hos elever i allmänhet, andraspråkselever och lässvaga elever. Resultaten är tydliga - ljudboken, framför allt i kombination med den tryckta texten, har förmåga att främja läsförståelse hos samtliga elevgrupper. Ljudboken utvecklar ordförråd och flyt, ökar mängden tid som elever lägger på läsning och ökar således även motivationen och intresset för läsning. Korrelationen mellan lyssnande, motivation, tid och ökad läsförståelse är tydlig och ljudboken finner således sin rättmätiga plats i det svenska klassrummet.

I den här studien har jag undersökt vilka berättelser unga och barn möter genom barn- och ungdomslitteratur och även på vilka sätt som denna typ av litteratur finns tillgänglig att läsa. Studien innehåller även ekonomiska aspekter. Jag har utgått från dessa frågeställningar: • Hur kan olika skrift- och ordval möjliggöra inkludering i text? • Hur kan litteratur göras tillgängligt för flera olika lässätt? • Hur ser representation av icke normativa människor ut i barn och ungdomslitteratur? Jag har valt att arbeta med just dessa frågeställningar eftersom vi i skolan arbetar med berättelser, texter och sagor under hela skolgången och har skyldighet att ge våra elever en demokratisk grund och material som de kan känna igen sig i och relatera till. Material och metoder som vi väljer måste vara tillgängliga för alla oberoende av funktionsvariationer. Undersökningen har resulterat i en bok som är skriven på ett sätt där alla karaktärerna är avidentifierade, utan några fysiska, biologiska eller funktionella attribut. Genom denna avidentifiering får läsaren möjlighet att läsa in sin egen karaktär eller sig själv i berättelsen och skapa egna bilder. Boken är tillgänglig, inte bara utifrån inkludering i läsningen och berättelsen, utan även genom att en kan ta till sig texten med hjälp av olika lässätt. Den är skriven i alfabetsskrift, i punktskrift och finns som ljudbok. Under undersökningen, med avseende på lässätt, har det blivit allt tydligare att barn- och ungdomslitteratur kan vara svårt att få tag på som inläst material och att det är nästan omöjligt om en inte har tillgång till appar som till exempel Legimus. Angående representation i det begränsade antal sagor, biografier, berättande faktaböcker eller påhittade berättelser som jag använt, så finns sällan personer som anses utanför normen, inte ens i litteratur som utger sig för att vara inkluderande.

Högläsning är ett pedagogiskt verktyg med fördelar gällande såväl möten med olika texter som utvecklande av språkförståelsen. Traditionellt sker högläsning genom att någon läser högt för en grupp eller individ. Ljudböcker anses ha liknande fördelar som traditionell högläsning men det saknas forskning med elevresultat som stödjer antagandet. Avsaknaden av jämförelser mellan olika högläsningsmetoder blev grunden till studiens problemformulering.  Syftet med den här studien är av den anledningen att bidra med kunskap om hur olika fall av högläsning kan påverka elevers hörförståelse. Studien har genomförts med kombination av både kvantitativ och kvalitativ metod genom en undersökning som beskrivs som en interventionsstudie. Studien utgår från framtagna hypoteser och fokuserar på den individuella uppfattningen, därför har den kognitiva teorin använts i analyserna. Materialet har samlats in genom enkäter som elever i åldrarna 8–10 har fått svara på efter att de lyssnat på en berättelse.  I resultatöversikten framgår att de elever som lyssnat på digital högläsning med inlevelse har svarat bättre än de andra grupperna. I de enskilda frågorna är resultaten varierande och bidrar inte med någon definitiv slutsats. Studien bidrar dock med indikationer som både styrker den tidigare forskningen och ger bidrag till professionen genom att öppna upp för diskussioner om högläsningsmetoder och vilka fördelar som finns med de olika metoderna. / Reading aloud is a pedagogical tool with advantages regarding interaction with different text types as well as language development. Traditionally, reading aloud refers to someone reading aloud to a group or individual. Audiobooks are considered to have similar benefits as traditional reading aloud, but there is a lack of research on student results to support that assumption. The lack of comparisons between different reading aloud methods became the basis for this study’s focus.  Therefore, this study aims to contribute with knowledge about how different reading aloud methods can affect students listening comprehension. The study is a combination of quantitative and qualitative methods and is described as an intervention study. The study is based on hypotheses and its focus rests on the individual perception, therefore, the cognitive theory is used in the analysis. The material has been collected through surveys that students aged 8-10 answered after listening to a story.  The overall results indicate that audiobooks have the most positive impact on student’s comprehension. The results do not contribute to a definitive conclusion but it contributes with implications that both strengthen previous research and provide a contribution to the profession by opening up for discussions about reading aloud methods and their benefits.

Skapandet av spatialiserade ljudböcker är idag inte gynnsamt för företag då det tar för lång tid att skapa, och företag ofta förhåller sig till en allt för snar deadline. För att förenkla processen och för att skapa ett tydligt arbetssätt att utgå ifrån, kommer denna artikel att behandla skapandet av en användbar arbetsprocess för skapandet av spatiala ljudböcker. Artikeln behandlar olika teorier som kan gynna skapandet av ljudmiljön, och presenterar även ett förslag för hur man på bästa sätt lägger upp skapandeprocessen. Denna uppsats pekar på att en arbetsprocess för detta hade varit användbart, speciellt för folk i branschen som inte är så vana vid att skapa spatialiserade ljudböcker. Artikeln undersöker om skapandet av en arbetsprocess för spatialiserade ljudböcker kommer att underlätta för företag att återskapa processen. Detta hoppas kunna leda till att fler spatialiserade ljudböcker blir till, att det blir ett vanligare koncept, samt att företag ska kunna producera dessa enklare. / The making of spatialized audiobooks is not favorable for companies today as it takes too long to create, and companies often relate to an all too prompt deadline. To make the process easier and to create a clear working process to proceed from, this article will approach the making of a useful work process for the creation of spatial audiobooks. This article deals with various theories that can benefit the creation of the sound environment/ambience, and also presents a proposal for how to best set up the creation process. This article points out that a work process for this could be useful, especially for people in the industry who are not so used to creating spatialized audiobooks. The article investigates whether the creation of a work process for spatialized audiobooks will facilitate companies to recreate the process. It is hoped that this will lead to more spatialized audiobooks being created, that it will become a more common concept, and that companies will be able to produce these more easily.

De senaste 10 åren har bokbranschen genomgått en omfattande digitalisering. Ett av resultaten från denna digitalisering är framväxten en helt ny marknad för ljudböcker och ur denna marknad har ett flertal ljudbokstjänster vuxit fram. Dessa ljudbokstjänster erbjuder sina användare en produkt i form av en applikation, i produkten får de tillgång till en obegränsad mängd streamat innehåll, huvudsakligen ljudböcker. Produktutvecklingen av dessa ljudbokstjänster har skett under en tid då agila arbetsprocesser har blivit allt populärare, vilka främjar en delad kunskap mellan utvecklare och kunder. Samtidigt har tillgången till kvantitativt loggad användardata vuxit enormt, vilket har möjliggjort en större och mer kontinuerlig närhet till produktens användare än någonsin tidigare. Denna studie ämnar att undersöka hur svenska ljudbokstjänster arbetar för att integrera sina användare i utvecklingen av deras produkt, med vilka metoder och i vilka syften det utförs. Med den obegränsade tillgången till användare i form av kvantitativt loggad användardata, är det av intresse att undersöka hur det påverkar användandet av andra traditionella metoder för användarinvolvering. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på det rådande kunskapsläget gällande metoder för användarinvolvering inom produktutvecklingen av streamingtjänster. Utifrån denna litteraturstudie utformades en intervjuguide. Därefter genomfördes tre kvalitativa intervjuer med en representant vardera från tre av de största och mest etablerade svenska ljudbokstjänsterna. Intervjuerna transkriberades och analyserades mot den undersökta teorin. Ur den analyserade empirin kunde två huvudsakliga syften till ljudbokstjänsternas användarinvolvering fastställas: • Att involvera användare som en medskapare av produkten • Att involvera användaren som testobjekt för prototyper Samtliga av de undersökta ljudboksföretagen använde sig av loggad kvantitativ användardata i båda dessa fall av användarinvolvering. Med användaren som ett testobjekt visar sig A/B-testning spela en stor roll vid användandet av loggad kvantitativ användardata. Två tredjedelar av ljudboksföretagen använde sig av kvalitativa metoder som fokusgrupper, vilket visade sig vara av stor vikt både i syftet att låta användaren testa och medskapa. Fokusgruppens unika fördelar exempelvis empatisk förståelse av användaren, är något som den kvantitativt loggade användardatan inte kan erbjuda. / The audiobook industry has undergone extensive digitisation. One of the results of this digitalisation is the emergence of a whole new market for audio books and from this a number of audiobook services have emerged. These audiobook services offer their users a product as an application where the users have access to an unlimited amount of streamed content in form of audiobooks. The product development of these audiobook services has taken place during a time when agile work processes have become increasingly popular, which promotes shared knowledge between developers and customers. At the same time, access to quantitatively logged user data has grown tremendously, which has enabled a greater and more continuous proximity to the product's users than ever before. This study aims to investigate how Swedish audiobook services work to integrate their users in the development of their product, with what methods and purposes it is performed. With the unlimited access to users in the form of quantitatively logged user data, it is of interest to investigate how it affects the use of other traditional methods of user involvement. A literature study was conducted to find out the current state of knowledge regarding methods of user involvement in the product development of streaming services. Based on this literature study, an interview guide was designed. Subsequently, three qualitative interviews were conducted with one representative each from three of the largest and most established Swedish audiobook services. The interviews were transcribed and analysed against the theory investigated. From the analysed empiric study, two main purposes for the user involvement of audiobook services could be established: • Involving users as a co-creator of the product • Involving the user as a test object for prototypes All of the audiobook companies surveyed used logged quantitative user data in both of these cases of user involvement. With the user as a test object, A / B testing proves to play a major role in the use of logged quantitative user data. Two-thirds of audiobook companies used qualitative methods such as focus groups, which proved to be of great importance to both user testing and co-creation. The focus group's unique advantages, for example empathic understanding of the user, is something that the quantitatively logged user data cannot offer.