Syftet med uppsatsen var att granska svenska läromedel från 1960 talet fram till 2004 ur ett skånskt perspektiv. Jag ville veta hur mycket utrymme skånsk historia har under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna. Samt ta reda på hur man kan använda böckernas eventuella material i ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv (historiemedvetande). Dessutom har jag tagit fram en grovplanering om hur man kan arbeta med lokalhistoria i skolan och följa Lpo 94. Uppgiften kan både tillämpas i grundskolan och gymnasiet med en viss modifikation.Metoden vilar på Christer Karlegärds, Staffan Selanders och Niklas Ammerts teorier för en läromedelsundersökning samt historiedidaktiskt arbetssätt inom skolan. Undersökningen är baserad på analys av läromedel från ca 1960 – 2004 och omfattar 6 böcker. Resultatet visade att det förekommer väldigt lite skånsk historia under epoken stormaktstiden i de svenska läroböckerna, men att historiemedvetandet till en stor del genomsyrar de äldre läromedlen. Materialet i mina undersökta böcker visar att läraren inte kan använda böckerna i syfte att beskriva Skånes historia. Lärarna får ta fram ett nytt angreppssätt och material för att undervisa om Skånes historia.

Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod. Vi formulerade våra intervjufrågor utifrån våra observationer och tidigare forskning. Slutresultatet visar de brister som finns inom fritidshemsverksamheten, till exempel att man som fritidspedagog är tvungen att kämpa för sin plats i skolan, en kamp mellan skola och fritidshem om hur lokalerna används och vem de tillhör. På grund av stora barngrupper och litet utrymme är fritidspedagoger tvungna att göra det bästa av situationen och ta till vara på alla tillgängliga utrymmen. Det finns även möjligheter, vilket en del av skolorna visar genom att via olika lösningar lyckas uppnå en god verksamhet med de lokaler de har tillgång till, även om lokalerna egentligen är för få eller för små i förhållande till antal barn som vistas i fritidshemsverksamheten.

Begreppen regionförstoring, lokal arbetsmarknad samt pendling är centrala både för denna studie och den regionala samt lokala planeringen som idag genomförs. När större lokala arbetsmarknader bildas genom regionförstoringen så ökar kravet på arbetskraften gällande mobilitet och pendling. Syftet med denna studie är att undersöka hur regionförstoringen har påverkat den lokala arbetsmarknaden i Örebro län, för att göra detta kommer studien även undersöka hur förändringar gällande regionförstoring och pendling har sett ut över tid inom Örebro län. För att konsekvenserna av regionförstoringen ska kunna sättas i en lokal kontext så kommer Askersunds kommuns förhållande till Örebro regions lokala arbetsmarknad att diskuteras. Studien visar även på hur begreppet regionförstoring används nationellt samt internationellt, detta för att skapa förståelse för begreppets uppkomst samt användning. Denna studie är kvalitativ och innehåller intervjuer med kollektivtrafikchefen på Region Örebro Län, utvecklingsdirektören på Region Örebro Län samt utvecklingschefen i Askersunds kommun. De frågor som ställts behandlar de problem och utmaningar kopplat till regionförstoring, pendling och förhållandet till den lokala arbetsmarknaden som de olika tjänstepersonerna ställs inför. Studiens slutsatser visar på att regionförstoringen, den lokala arbetsmarknaden i Örebro län samt pendling är fenomen som inte bara påverkar varandra utan snarare koexisterar. Regionförstoringen har i Örebro län bidragit till skapandet av en större lokal arbetsmarknad, något som i sin tur leder till ökad ekonomisk tillväxt för Örebro region samtidigt som arbetskraften får en ökad tillgång till arbetstillfällen. Regionförstoringen är dock inte enbart positiv, utan kan även leda till ökade sociala och ekonomiska skillnader mellan Örebro läns invånare. Av denna anledning tar studien upp hur regionförstoringen i Örebro län ska kunna ske på ett hållbart sätt. Vidare tas även frågan om distansarbete upp i studien, detta för att se vilken påverkan denna arbetsform kan ha haft på regionförstoringen samt pendlingsmönster. Slutsatserna förstärker främst den tidigare forskningen som finns inom området samtidigt som de ger en bild över hur regionförstoringen och pendlingsmönster ter sig inom Örebro län.

Denna uppsats ämnade ge en ökad förståelse för elevers uppfattning av poesi med lokal anknytning i svenskundervisningen på gymnasiet. För att möta studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en lärsekvens designad utifrån Selander och Kress (2017) modell för didaktisk design vid en gymnasieskola i Malmfälten. Data samlades in genom fältanteckningar från observation av lärsekvensen samt genom inspelade och transkriberade elevgruppsintervjuer (n:11). Det empiriska materialet analyserades med hjälp av Felskis teorier om skönlitteraturens värden med fokus på igenkänning (2008; 2020). Resultatet visar att dikter med lokal anknytning hade betydelse för elevernas läsupplevelse och att dikterna skapade utrymme och engagemang för samtal kring identitet, kultur och språk. Resultatet belyser också betydelsen av erkännandekulturer i poesiundervisningen för elevernas läsupplevelse.

Klimatkrisen och tillhörande miljö och policy-frågor har länge dominerat i den offentliga debatten. Det beskrivs ofta som en av vår tids stora ödesfrågor, där en omfattande omställning av hur vi lever idag krävs för att nå en hållbar utveckling. Stora förändringar behövs på global, nationell och lokal nivå. En viktig fråga är hur ska den drivas fram och av vilka?   Denna uppsats undersöker ett fall på den lokala nivån utifrån teoretiska perspektiv, etablerade inom tidigare forskning, om policyentreprenörer (P.E) och framgångsrik policy. Med fokus på Gävle Kommun, vilka under en period uppmärksammats för ett framgångsrikt miljöarbete, undersöks det händelseförlopp och de aktörer och strategier som bidragit till framgången. Metodologiskt utgör uppsatsen en fallstudie där process-spårning och triangulering av intervjuer, policy-dokument och media-artiklar står i centrum.  Tre distinkta (dock nära sammanhörande) forskningsfrågor har utgjort studiens kärna: 1) Hur kan Gävles miljöarbete beskrivas som ett fall av framgångsrik policy och hur har det växt fram? 2) Vilka aktörer har haft en nyckelroll i framväxten av Gävles framgångsrika miljöarbete och kan de anses vara policy entreprenörer? 3) Vilka P.E strategier använder aktörerna för att utveckla och förändra Gävles miljöarbete?  I korthet kom studien fram till följande; Gävle Kommuns framgångsrika miljöarbete har successivt växt fram under en längre period med ett antal brytpunkter av särskilt intresse. Lokalpolitikens ambitioner och visioner, en strategisk omorganisation och ökning av personella och ekonomiska resurser till ändamålet och involvering av flera dimensioner inom Gävle Kommun har bidragit till framgången. Gällande policyentreprenörers närvaro lyckas studien inte fullt ut kartlägga detta, dock att det finns troliga aktörer och att strategier förknippade med P.E:s är starkt närvarande, där studien visar på hur dessa bedrivs inom kontexten.

Falupartiet anser sig själva att inte styras av någon av de klassiska ideologierna, de anser då att de styrs av något annat som har att göra med vad som är det bästa för Falu kommun, men vad betyder det och vad innebär det ideologiskt? Det bör innebära att Falupartiet är styrda av en lokal ideologi? Syftet med denna uppsats är att analysera fram Falupartiets lokala ideologi för att skapa en större förståelse för den. Uppsatsens frågeställningar vill besvara vilka av de klassiska ideologierna som styr de nationella partierna som även styr Falupartiet, även om Falupartiet förnekar sig styrda av dem. Frågeställningarna vill även undersöka om det kan finnas spår av lokalpopulistiska drag i att endast påstå sig styras av lokala intressen. Detta kommer att göras med en kvalitativ diskursanalytisk metod och med hjälp av teorier om ideologisk analys där ideologin delas upp i huvudpunkter för att analyseras separat. Analysen kommer att göras endast på Falupartiets textmaterial från deras hemsida. Analysresultaten visar att Falupartiets ideologi innehåller en stor blandning av flera olika ideologier vilket samtidigt kan ses som populistiskt. Falupartiet har ingen extrem ideologi men deras ideologiska kärna bör ses som högerkonservativ, med vissa populistiska drag. / The local Falun party is claiming not to be steered by any of the classical ideologies that the national parties have, they claim that they are steered by something else that has to do with what is the best for Falun community, but what does that mean and what kind of ideology is that about? It must be some kind of local ideology? The purpose of this paper is to analyse the Falunparty’s ideology to create a bigger understanding about it. It will do that thru the method of discourse analysis and with help of theories about ideological analysis where you separate the ideology into different headlines. And this analyse will only be done on the Faluparty’s text material from their website. The questionnaire’s in this paper wants to answer to what kind of ideology the local ideology is made of by comparing it to the national classical ideologies that the party is claiming not to be steered by. This paper is also questioning if this local ideology has populistic undertones. The results show that the Faluparty has a mix of all kinds of ideologies, which in itself can be seen as populistic. They do not have any extreme ideology, but their primary ideological nature is slightly right-wing conservative, thus with a populistic behaviour.

Termen off grid är av stort intresse nuförtiden och tillämpas av många privata ägare såväl som företag. Att vara off grid innebär att kunna hantera energiförsörjningen, avlopp och vatten. Den utmanande aspekten av övergången till off grid är hanteringen av energiförsörjningen. Intresset för ämnet finns för att uppfylla FNs Agenda 2030 och Sveriges klimatplan för år 2040. Båda målen inkluderar en övergång från användningen av fossila bränslen till förnybara energikällor. I detta examensarbete undersöks möjligheten att omvandla en äldre gård från 1900-talet till ett off grid småhus med avseende på energianvändningen. Undersökningen utförs genom att värdera vilka renoveringsåtgärder behövs för att minska energiförluster och begränsa energibehovet, vilka tekniker och förnybara energikällor behöver tillämpas, hur mycket energi behöver framställa lokalt samt hur mycket överskottsenergi måste förvaras för att täcka energibehovet. Undersökningen baseras på en referensbyggnad som ligger i Ljungbyhed. Programmet VIP-Energy används för att ta fram energi- och effektbehovet för byggnaden. Efter de genomförda renoveringsåtgärder som innefattar tilläggsisolering, lufttätning, byte av fönster och dörrar och tillsättning av en uteluftsvärmepump på 17.6 kW har referensbyggnaden ett primärenergital som uppfyller kraven från BBR på 73 kWh/m2Atemp och år och ett Um-värde på0.156 W/m2K. Referensbyggnaden har ett totalt energibehov lika med 53 183 kWh vilket inkluderar 20448 kWh för värme och 32 735 kWh för el. I denna studien konstrueras tre olika fall som undersöks för att täcka energibehovet med hjälp av vindkraft i Fall 1, solkraft i Fall 2 och en kombination av båda i Fall 3. Ett vätelagringssystem väljs för att komplettera de konstruerade off grid systemen för att anpassa energiproduktionen till behoven genom att hantera både korttids- och säsongslagring. I Fall 1 krävs det en energiproduktion på 58 236 kWh av ett vindkraftverk med en vingspann på 16 m där 9 780 kWh behöver lagras i vätgassystemet för att täcka energibehovet. Fall 2 innefattar ett 20 m2 solfångarsystemet för att producera 14 321 kWh som täcker upp till 50% av värmeenergibehovet som inte täcks av värmepumpen. Solcellsystemet ska komplettera resterande energibehov vilket uppnås genom att täcka resten av takytan som resulterar i enproduktion lika med 57 373 kWh där 30 386 kWh ska sparas för att klara energibehovet. I Fall 3 täcks energibehovet med ett 10 m2 solfångarsystem med en värmeenergiproduktion på 7 161kWh, ett vindkraftverk med ett vingspann på 10 m som producerar 22 748 kWh och ett 140 m2 solcellssystem med en produktion på 32 388 kWh. Av denna mängden producerad energin från solcellssystemet behöver 19 779 kWh lagras för senare användning. / The term off grid refers to being disconnected from the electrical grid in addition to self-management of the water and sewer systems. The application of off grid houses contributesto fulfilling UN’s Agenda 2030 as well as Sweden's climate plan for year 2040, by supporting the transition from using fossil fuel to renewable energy sources. A challenging aspect of the off grid application is obtaining the required amounts of energy for heating and electricity. This thesis aims to investigate the possibility of transforming an old farm to an off grid house inregards to its energy consumption. The investigation is carried out by examining the renovation measurements needed, the amount of energy that can be produced by renewable energy sources and how much excess energy needs to be stored for later use. The research is based on a case study of a reference house located in Ljungbyhed. The program VIP-Energy is used to carry out calculations that will aid in obtaining data in regards to energy and effect needs. Three cases are constructed to evaluate the possibility of covering the energy demand by implementing either wind power, solar power or a system that includes a combination of both. A hydrogen storage system is chosen to complement the off grid systems constructed. In the first case a wind turbine with a wingspan of 16 m is required to cover the energy demand. Case number 2 involves a 20 m2 system of solar thermal collectors and a solar cell system that covers the rest of the roof area to supply the house with the energy needed. In Case 3, the energy demand is met by using a 10 m2 solar thermal collector system, wind turbine with a wingspan of 10 m and a 140 m2 solar cell system.

This paper concerns a local political debate about the financing of culture in the mid-sized city Norrköping in Sweden. The purpose of this study is to find what type of content the local newspaper and a Facebook group produce, how the debate is portrayed and how the different media types can contribute to democracy. The material contains 15 articles from the newspaper and 25 posts from the Facebook group. A qualitative content analysis has been applied as the method. Furthermore a framing analysis has been used to find answers about how the debate is portrayed in the media. Results show, among other things, that the newspaper first and foremost portrays the debate as a conflict and that the Facebook group is much more focused on human interest. Furthermore the study shows that both mediatypes should be able to generate democratic functions for the local population. The newspaper more so for its correct informational content and Facebook for its ability to bring people together and create civil political engagement.

No description available.

Uppsatsen syfte är att undersöka det kausala sambandet mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom markarenan. Detta sker genom att begreppen lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå analyseras och diskuteras. Uppsatsen har som ambition att även göra dessa begrepp mätbara för att testa det kausala sambandet i en fallstudie bestående av två fall; slaget vid Suomussalmi och slaget vid Golanhöjderna.  Uppsatsen visar att det i de valda fallen föreligger ett samband mellan lokal överlägsenhet och seger på taktisk nivå inom ramen för de definitioner som är gjorda i uppsatsen. Vidare redovisas den problematik som normativ forskning inom krigsvetenskapen är behäftad med. Uppsatsen resultat kan m.h.t. detta ej anses påvisa ett generellt kausalt samband.