Lyckad musikteoriundervisning – Elevperspektiv på lyckad undervisning i musikteori. Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn på undervisning i ämnet musikteori. Undersökningen visar vilka faktorer som elever tycker är viktigast för en lyckad undervisning. Anledningen till detta är att försöka få en bild av vilka faktorer elever prioriterar i ett ämne som många, enligt mig, upplever som svårt. Undersökningen är kvantitativ i form av en enkätundersökning som genomförts på en gymnasieskola i en mindre kommun i södra Sverige. Enkäten består av olika påståenden som eleverna har fått rangordna. De är konstruerade utifrån och baserade på generella principer som ligger till grund för en lyckad undervisning. Dessa principer är hämtade ifrån forskning inom området. Resultatet visar att eleverna prioriterar faktorer som berör läraren och lärarens egenskaper när det kommer till en lyckad undervisning. Resultatet tyder på att lärarens förmåga att kommunicera och utveckla undervisningen samt lärarens entusiasm blir betydelsefullt för elevernas undervisning. Påståenden som innefattar praktisk tillämpning och övning får inte lika hög prioritet. / Successful teaching in music theory – Pupils' perspectives on successful teaching in music theory. This paper aims to investigate pupils' views on teaching in music theory. What factors do pupils think are most important for a successful teaching situation? I want to get a picture of what pupils consider most important in a subject that many pupils, according to me, have a hard time with. The method of this paper is a quantitative survey answered by a small group of pupils at one Swedish upper secondary school in a smaller municipality. The survey present different factors related to teaching that pupils had to rank. These factors are constructed from a definition of successful teaching based on existing research on the field. The results show that pupils value the teacher and teacher qualities as most important for successful teaching. It also indicates that teachers enthusiasm and their ability to communicate and develop the teaching situation are considered important. Factors that involves applying the knowledge in a practical way are not considered as important as factors related to the teacher.

<p>Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ”en skola för alla”. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering. Metoden har varit intervjuer och observation i klassrum.</p><p>Mitt resultat överensstämmer till större delen med skolans uppfattning, att det är en lyckad individintegrering. Den största vinsten för eleven är att han har fått vara kvar i sin närmiljö och han är accepterad för den han är. Informanterna nämner också ökade kunskapsvinster och förmågan att ta större ansvar i en mer komplex miljö. Det finns delar som kan vidareutvecklas, till exempel ännu bättre anpassning till särskolans kursplaner. Det kommer också fram att kommunikationen mellan skolan och hemmet är oerhört viktigt. Här upplever vårdnadshavaren att det inte riktigt har fungerat fullt ut.</p><p>Vidare har det framkommit några nyckelord som kan passa in på de flesta inkluderingar. Trygghet och acceptans går i hand i hand med social gemenskap. Kunskap och självständighet bidrar till känslan av få lyckas tillsammans med alla andra. Personalen måste få utrymme till att utveckla sin kompetens och tid till att reflektera över ”en skola för alla”, för att skapa ett gott klimat som vilar på värdegrunden. Detta kan också göra att personalen känner sig trygg i sin roll och därmed får ett annat intresse för inkluderingen och därmed kan skapa en grund för ett fungerande allsidigt bemötande.</p>

Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ”en skola för alla”. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering. Metoden har varit intervjuer och observation i klassrum. Mitt resultat överensstämmer till större delen med skolans uppfattning, att det är en lyckad individintegrering. Den största vinsten för eleven är att han har fått vara kvar i sin närmiljö och han är accepterad för den han är. Informanterna nämner också ökade kunskapsvinster och förmågan att ta större ansvar i en mer komplex miljö. Det finns delar som kan vidareutvecklas, till exempel ännu bättre anpassning till särskolans kursplaner. Det kommer också fram att kommunikationen mellan skolan och hemmet är oerhört viktigt. Här upplever vårdnadshavaren att det inte riktigt har fungerat fullt ut. Vidare har det framkommit några nyckelord som kan passa in på de flesta inkluderingar. Trygghet och acceptans går i hand i hand med social gemenskap. Kunskap och självständighet bidrar till känslan av få lyckas tillsammans med alla andra. Personalen måste få utrymme till att utveckla sin kompetens och tid till att reflektera över ”en skola för alla”, för att skapa ett gott klimat som vilar på värdegrunden. Detta kan också göra att personalen känner sig trygg i sin roll och därmed får ett annat intresse för inkluderingen och därmed kan skapa en grund för ett fungerande allsidigt bemötande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som krävs för en lyckad implementering av ett förbättringsprogram i en organisation, oavsett vilket förbättringsprogram som används. Förbättringsprogrammen har vuxit fram ur kvalitetrörelsen och har sitt ursprung i ständiga förbättringar och PDSA-cykeln. Förbättringsprogram används av ledningen för att uppnå en högre grad av kundtillfredsställelse, på ett strukturerat sätt. En implementering av ett förbättringsprogram måste successivt lanseras i en organisation genom introduktionsfas, försöksfas, införandefas, expansionsfas och integreringsfas. I införandefasen används tre olika typer av införande av förbättringsprogram totalt, delvis och införande under befintligt koncept. Implementeringsprocessen måste mätas för att det ska kunna avgöras om den blev lyckad eller inte. Metoden som använts i detta examensarbete är en kvalitativ forskningsprocess med hermeneutiskt ideal av kvalitativ metod med en kombination av etnometodologisk tradition och naturism. Författaren har använt sig av en tvärsnittsdesign i tidsaspekten. Data insamlingsmetoden har varit kvalitativ intervju, med fem respondenter, samt litteraturstudier från vetenskapliga artiklar och böcker. Detta har analyserats med Ad-hoc. Resultatet visade att faktorer för att lyckas med en implementering av förbättringsprogram är: engagerat ledarskap, mål vision, delaktighet, vilja, resurser, kunskap, förståelse, kommunikation, uthållighet och efterfrågan. Undersökningen visar framför allt på vikten av engagerat ledarskap och detta är av största vikt om en implementering ska lyckas. Det är viktigt att organisationen gör det klart vilka förväntningar som finns på de roller som ska vara delaktiga och att det utgår från den egna organisationens resurser och förutsättningar. / The purpose of this master thesis was to investigate the factors necessary for a successful implementation of an improvement program in an organization, regardless of the improvement program used. The improvement program has grown from TQM and has its origins in continuous improvement and the PDSA cycle. The improvement programs are used by management to achieve a higher level of customer satisfaction in a structured way. The implementation of an improvement program in a company consists of five phases, introductory, pilot, implementation, expansion and integration. There are three types of introductions of the implementation phase, total, partial and during existing concepts. The implementation process must be measured in order to enable it to determine whether it was successful implementation or not. The method used in this thesis is a qualitative research process with hermeneutical ideals of a qualitative method with a combination of ethno-methodological tradition and naturism. The author has used a cross-sectional research design and the data collection methodology was qualitative interviews with five respondents, and literature studies from scientific articles and books. The result has been ad-hoc analyzed. The results showed that the factors for the success of an implementation of the improvement program are: engaged leadership, vision, goals, participation, willingness, resources, knowledge, understanding, communication, perseverance and demand. This master thesis shows above all the importance of engaged leadership and this is of paramount importance, if an implementation is to be succeed or not. It is important that the organization makes it clear what the expectations of the roles that will be involved and that it is based on the organization's own resources and conditions.

Bakgrund: Baby Friendly Hospital Initiativ bygger på Tio steg till lyckad amning och lanserades år 1991 i Sverige. Efter detta sågs en ökning av amningsfrekvensen. Nu 20 år efter införandet av Tio steg till lyckad amning sjunker amningsfrekvensen. Studier har visat att amningsutfallet påverkas av hur amningen initieras samt det stöd kvinnan får från vårdpersonal, partner och närstående. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av amning. Metod: En enkätstudie med slutna frågor där det fanns möjlighet till egna kommentarer på ett flertal av frågorna. Enkäten delades ut till nyblivna mödrar vid efterkontrollen på kvinnohälsovårdsmottagningen. Det var 98 kvinnor som deltog i studien. Svaren analyserades med statistikprogrammet SPSS version 18. Resultatet beskrivs med deskriptiv statistik och Chi-2 test användes. Resultat: Totalt ammade 64,9 % av kvinnorna helt vid efterkontrollen och 23,7 % ammade delvis. På kvinnohälsovårdsmottagningen hade de flesta kvinnorna diskuterat amning med sin barnmorska. Kvinnorna sökte även information själva på internet, i böcker, tidningar och hos närstående. Förstföderskorna sökte information i större utsträckning än omföderskorna. Drygt hälften av kvinnorna hade upplevt ett tillräckligt stöd från vårdpersonalen kring amningen och majoriteten av kvinnorna uppgav att deras partner var positivt inställd till amning. På BB hade 42,8 % av barnen tillmatats med bröstmjölksersättning och av dessa hade ca hälften fått det på medicinska indikationer och hälften hade fått det utan medicinsk indikation. Majoriteten av barnen använde tröstnapp vid efterkontrollen. Slutsats: Till stor del följs Tio steg till lyckad amning, men på vissa punkter ses brister i följsamheten. Kvinnorna hade önskat mer information och stöd i initieringen av amningen. Nyfödda barn tillmatades med bröstmjölksersättning utan medicinsk indikation och många barn introducerades för tröstnapp inom 2 veckor från födelsen.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utländska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utländska företag väljer att etablera sig i medlemsländer och därmed även i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen på den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gått från att endast omfatta inhemska aktörer till att även inkludera utländska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig på en främmande marknad måste det utländska företaget förstå kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnå en lyckad etablering. Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klädkedjan Vero Moda skulle nå framgång när de etablerade sig i Sverige? Syfte:  Syftet är att genom en fallstudie analysera och utvärdera kulturens påverkan på Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige. Metod:  Studien består endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen på Vero Moda. Resultat:  Eftersom Danmark har små kulturella skillnader jämfört med Sverige hade Vero Moda lätt att förstå den svenska kulturen och behövde därmed inte anpassa sig till svenska förutsättningar. Företaget hade istället samma koncept och marknadsföring som i hemlandet. Det enda skillnaden är att de ändrar färger som passar i Sverige. Kulturen hade med andra ord inte haft stor påverkan på Vero Modas val av strategier, utan det har däremot marknaden. Detta på grund av att Vero Moda ändrar strategier efter hur marknaden ser ut. Slutsats:  De faktorer som är viktiga för Vero Moda att nå en lyckad etablering är; att forma ett konkurrenskraftigt konkurrensmedel, välja rätt etablerings- samt internationaliseringsstrategi. Eftersom Vero Moda inte behöver bemöta kulturskillnader som brukar förekomma för ett utländskt företag, behöver de ändå ha en produkt som säljer i Sverige och som efterfrågas på den svenska marknaden.

The purpose of this thesis is to examine which factors are the most important to successfully implementing an improvement process, and to examine if subcontracting companies differ from the rest of the companies in the study. Increasing the quality of products and at the same time lowering the costs is often necessary with the pressure from the external environment that many companies are facing today. Many companies are active on a global scale with competitors all over the planet. It is easy to understand that companies need to have an innovative approach, and improve their products, but it is hard to know how and what to change. Upon completion of the initial research phase, a form with questions was created. The composed question sheet was used in an internet based survey. The same question sheet was later used in interviews with 3 different companies. The interview phase provided a chance to ask follow up questions to increase the understanding and help with the analysis. The results from the study were compared with leading literature and similarities were highlighted. The results from the study demonstrate that soft values are the most important factors when implementing an improvement process. Engaged leadership, clear goals and participation from leaders and personnel are the most prominent factors. The differences between subcontracting companies and the other companies in the study are not significant.

Den här småskaliga studiens syfte är att undersöka vilka behov barn på högstadiet har för en lyckad skolgång. Att uppleva en lyckad skolgång avser i studien att barn känner välmående och utvecklas kunskapsmässigt i skolan. Barn har rätt till att utvecklas så långt som möjligt, känna trygghet och studiero och rätt till ett livslångt lärande. Nuläget i den svenska skolan visar att barn får anpassningar och särskilt stöd, men skolan når fortfarande inte alla barns behov. Studiens teoretiska ramverk är Maslows behovsteori som är en modell för hur människor prioriterar sina behov. Forskningsansatsen som användes i studien var kvalitativ och barnen som deltog i studien fick i brev beskriva vad de ansåg att de behövde för en lyckad skolgång. 25 barn från två olika högstadieskolor i en kommun i mellersta Sverige valde att delta i studien. Breven analyserades genom en tematisk analys. De fyra teman som kom fram i analysen var: att ha vänner, gemensamma aktiviteter och starka band; trygghet, respekt och konsekvenser i skolan; att ha en bra lärare och att ha en bra dag i skolan. En av studiens implikationer till specialpedagoger är att barn kan uttrycka vad de har för behov och vuxna behöver ta tillvara på barns erfarenheter. En annan implikation är vikten av att arbeta främjande för att möjliggöra relationer. En sista implikation är att specialpedagoger behöver förstå vikten av trygghet och arbetsro, och arbeta för en lärmiljö som stärker detta.

One of the military’s main purposes is to act as a deterrent force. There is a lot of research on deterrence that mainly deals with how great powers should use deterrence, but not as much research on how small states can deter great powers. How can a small state with less resources deter a great power?  The purpose of the essay is to understand how a small state successfully can deter a great power and the research question is “what leads to successful deterrence for small states?”. To answer the question, a theory-testing comparative case study with a most similar design has been conducted. The theory that has been tested is Freedman’s (2004) theory of deterrence.  The results show that there is a certain connection between successful deterrence and the factor broad deterrence, but no connection between successful deterrence and extended deterrence or deterrence through denial.

<p>PROBLEM: Finns det, trots vidden av situationer där förhandlingar kan uppkomma, raden av potentiella förhandlingssituationer och inblandade parter några gemensamma aspekter eller nämnare som alltid verkar finnas där när parterna upplever att en förhandling i kris är lyckad?</p><p>SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka beståndsdelar en lyckad förhandling i kris består av.</p><p>METOD: Uppsatsens vetenskapliga ansats är i huvudsak fenomenologi.</p><p>RESULTAT: Essensen i upplevelsen av en lyckad förhandling i kris utgörs av graden av förberedelse, att motparten känner ett förtroende för representanten, att representanten agerat sakligt i bemärkelse att denne stöder sig på fakta, samt att en hög grad av målkongruens mellan parterna uppnås.</p> / <p>PROBLEM: Is there, despite the fact that the scope in which negotiations may occur, the heterogeneity of negotiation situations and involved parties, any common denominators which tends to be present, when the parties have the experience of a successful crisis negotiation?</p><p>PURPOSE: The purpose of this study is to describe how a successful crisis negotiation is constituted.</p><p>METHOD: This thesis is mainly, as a consequence of the intention of studying human experience, based upon phenomenology.</p><p>RESULTS: The essence of the experience of a successful crisis negotiation is composed of four elements: the level of preparation, matter-of-factness, the capability of inspire trust, and goal congruency between the parties.</p>