No description available.

No description available.

Undersökningen har som utgångspunkt att studera lyrik i fantastisk fiktion, d.v.s. i skönlitterära verk inom genrerna science fiction och fantasy. Den genomsyras även av syftet att studera fantastisk fiktion som didaktiskt verktyg i lyrikundervisningen på gymnasiet samt utreda lyrikundervisningens bidrag till elevers läs- och skrivutveckling. Arbetet tar avstamp i en kvalitativ litteraturstudie där tolkning av lyriska utdrag är grundläggande. Det material som valts ut för undersökningen är Härskarringen (Tolkien 1992) trilogin, Hungerspelen (Collins 2011) trilogin samt MaddAddam (Atwood 2009-2015) trilogin.Resultatet visar att den lyriska omfattningen i de utvalda skönlitterära verken är stor, att dess funktion är mångfacetterad och att fantastisk fiktion i allra högsta grad kan användas som didaktiskt verktyg i lyrikundervisningen. Vidare ger undersökningen goda argument för lyrikens positiva påverkan på elevers läs- och skrivutveckling. Undersökningen är ett resultat av en vilja att belysa vikten av lyrikundervisning på gymnasiet och att göra det genom skönlitteratur som intresserar ungdomar.

Uppsatsens syfte är att undersöka Rupi Kaurs diktsamling milk and honey utifrån samspelet mellan bild och text. Rupi Kaur utnyttjar bildmediet i kombination med text, vilket leder till en särpräglad och utmärkande stil. 20 dikter med illustrationer valdes ut som material för studien. Materialet analyserades med hjälp av både lyrikanalys efter boken Lyrikens liv av Janss et al. samt Skåreus metod bildsemiotik som diskursanalys. Resultaten visade att bilderna och texterna är beroende av varandra, då många av de bildsatta texterna inte innehöll bildspråk eller metaforer i någon större utsträckning. Bilderna lyfter Kaurs texter och styr i viss mån tolkningen av texten. Rebecca Watts har kritiserat Kaur eftersom hon tycker att Kaurs poesi är "artless" och saknar finess. Watts missar dock Kaurs bilder i sin analys vilket gör att hon utelämnar halva dikten, eftersom Kaurs bilder måste ses som en enhet med både text och bild.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur tematiken i Nils Ferlins lyrik gestaltas i samtliga diktsamlingar utifrån några valda teman. Först undersöks dödstematiken som på grund av sitt omfång delas in i två kapitel, ett där döden ses som en räddare undan livsångest och ett där döden skildras som skrämmande. Vidare undersöks den religiösa kontext som är förknippad med dödstematiken. Därefter behandlas kärleksmotivet och tematiken kring detta. Slutligen undersöks dikterna där samtiden skildras utifrån Ferlins syn på människan och sin samtid. Till undersökningen används ett biografiskt material för berika analysen. Det är främst i analysen av dikterna med en tydlig dödstematik som den biografiska aspekten är viktig men paralleller till författarens eget liv dras även vid diskussionen av övriga teman. Undersökningen är en tematisk studie men även motiven undersöks då de varierar i förhållande till tematiken. Definitioner för motiv och tema härleds till Lyrikens liv (Janss, Melberg & Refsum, 1999). Döden är det vanligaste motivet respektive temat men andra motiv och teman är viktiga att belysa för en djupare förståelse för Ferlins lyrik. Exempelvis finns en tydlig koppling mellan den religiösa kontexten och dödstematiken. / This paper examines how the themes in Nils Ferlin's poetry are portrayed in all poetry collections based on some selected themes. First the thematics of death is examined, and as a result of its extent it is divided into two chapters; one where death is seen as a savior from anxiety and one where death is portrayed as frightening. Furthermore the religious context associated with the thematics of death is examined. Thenceforth love motive and its thematics are treated. Lastly the poems where Ferlin depicture his vision on man and his contemporaries are examined. The survey uses a biographical material to enrich the analysis. It is primarily the analysis of the poems with a clear death thematic where the biographical aspect is important, but the parallels to the author's own life is used in the discussion of the other themes. The study is a thematic study but also the motives are examined as they vary in proportion to the thematic. Definitions of motive and theme are derived from Lyrikens liv (Janss, Melberg & Refsum, 1999). Death is the most common motive respectively theme however the other motives and themes are important to highlight for a deeper understanding of Ferlin's poetry.

I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna. Min slutsats blir därför att den systemisk-funktionella modellen kan vara till nytta vid lyrikstudier.

Projektet "Att komma till ön med skatten är inget äventyr" resulterade i diktsamlingen Valen simmade förbi sagorna vi lämnade i havet. De deltagande barnen i projektet har genom estetiska uttrycksformer och textskapande skapat dikter utifrån minnen, tankar och erfarenheter av krig och flykt. Med hjälp av fantasifulla associationer och färgstarka illustrationer bjuder diktsamlingen in till känslofylld läsning för både barn och vuxna. Utifrån projektets och diktsamlingens arbete med textskapande och estetiska uttrycksformer undersöks i denna studie hur liknande arbetssätt kan vara användbara i skolans verksamhet. Studien syftar till att i diktsamlingen och projektet urskilja återspeglingar av det nutida samhället, samt undersöka på vilket sätt dessa i sin tur kan påverka rådande samhällsstrukturer. De analysmetoder som används i studien är ikonografi, hermeneutisk lyrikanalys, ikonotext, litteratursociologi och symbolikanalys, dessutom vilar studien på en teoretisk ansats, ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att analysen av diktsamlingen ger en bild av hur barnens tankar och känslor kan uttryckas i form av dikter genom estetiska uttrycksformer och textskapande. Analysen visar även att illustrationerna bidrar till läsupplevelsen och ger texterna ett tydligare djup. Resultate visar också att projektets arbetsmetoder till hög grad överensstämmer med läroplanens riktlinjer och värdegrund, samt att det samhällsperspektiv som diktsamlingen och projektet bidrar med gör att diktsamlingen kan vara användbar vid undervisning i värdegrundsarbete.

I den här uppsatsen gör jag en motivstudie av människan och döden i Anna Greta Wides debutsamling Nattmusik (1942). Jag lyfter dikter som tar upp dessa motiv och undersöker såväl motiven för sig som hur de samspelar med varandra. Avstampet sker i kritikernas samtida mottagande av samlingen. I analysen diskuterar jag sedan hur människan beskrivs med negativa egenskaper, men att de också har positiva drag i samband med konst och i rollen som moder. Vad gäller döden visar jag på en dödslängtan i dikterna och kommer fram till att motiv som rör ursprunget är viktiga (framför allt havet och modern). Jag diskuterar huruvida man kan göra en kristen tolkning och om dikterna implicerar ett liv efter detta. Även om döden är framträdande så finns det också en livsglädje i flera dikter. Till sist analyserar jag samlingen som helhet; dess struktur samt hur de två motiven tillsammans kan tolkas utifrån till exempel en krigsbakgrund eller kristendomen. Slutsatsen jag drar är att det är en komplex diktsamling med rika dubbelheter såsom dödslängtan och livsglädje, varm och kall människosyn, samt en ständig växling mellan hopp och förtvivlan. / In this essay I conduct a study of the motifs man and death in Anna Greta Wide’s debut collection Nattmusik (1942). I present poems that use these motifs and investigate both the motifs seperately as well as how they interact together. My starting point is the contemporary critics’ reviews of the collection. In the analysis I then discuss how the humans are described with negative characteristics, although they also have positive traits in relation to art and in their role as mothers. Regarding death I give examples of a death wish present in the poems and conclude that motifs related to origins are important (especially the ocean and the mother). I discuss whether or not a Christian interpretation can be made and if the poems indicate an afterlife. Even though death is prominent, there is also a joy of life in multiple poems. Lastly, I analyze the collection as a whole; its structure as well as how the two motifs together can be interpreted with for example the background of the Second World War or Christianity in mind. The conclusion I reach is that it is a complex poetry collection with rich duplicity which includes both death wish and joy of life, a warm and a cold view on humankind, as well as a constant shift between hope and despair.

Föreliggande studie är en systematisk analys av språkväxlingen i den samtida diktsamling Läppstifterska, skriven av Fredrik Ekelund/Marisol M. Språkväxlingens form och funktioner samt samspel med textinnehåll står i fokus och är också de komponenter analysen syftar till att belysa. För analysen används Haapamäkis och Erikssons (2017) analysmodell för flerspråkig litteratur. Analysresultatet visar hur språkväxlingen i Ekelunds/M:s dikter genomgående är manifest till sin form, men varierar i fråga om frekvens samt hur den markeras och integreras i texten. Formaspekterna har dessutom tydliga samband med textinnehållet – frekvensen ökar då flerspråkiga miljöer skildras, och markeringar används för att betona det som ska förmedlas. Språkväxlingens funktioner är flera och samtliga bildas av växlingen i sig kombinerat med dess form. Studien visar att de främsta funktionerna med språkväxlingen i verket är att autentiskt skildra flerspråkiga situationer, att skapa den språkligt tillåtande stämning som präglar verket, samt att bygga ett poetiskt språk i vilket ordlekar och mångtydighet bidrar till att förmedla diktsamlingens centrala transtema.