Prestationsmätning och daglig styrning är två frekvent förekommande styrmedel i verksamheter oavsett bransch. I samband med att styrmedel ifrågasätts blir förändringsprocesser aktuella för företag. En vanligt förekommande förändringsprocess idag är en omorganisering. I denna fallstudie identifieras faktiska insikter om prestationsmätning och daglig styrning i en koncern med olika verksamheter. Syftet är att analysera samt förklara utformning och användning av prestationsmätning och daglig styrning på enhetsnivå i en verksamhet som genomgått en omorganisation. Studien bygger vidare på tidigare studiers slutsatser om målöverensstämmelse med prestationsmätning efter en omorganisation och har sin teoretiska utgångspunkt i målstyrning tillsammans med målsättningsteorin. Studiens metod är kvalitativ med inslag av deduktion och induktion. I fallstudien används semistrukturerade intervjuer vid insamling av empiri. Studien visar att det finns ett samband mellan utformning samt användning av prestationsmätning och daglig styrning trots att det är olika verksamheter som bedrivs. Sambandet mellan utformning och användning grundar sig i att båda faktorerna är beroende av ett företags målstyrning och hur de bryts ner för respektive verksamhet. Hur en verksamhet utformar och använder prestationsmätning och daglig styrning beror på verksamheten som bedrivs. Följaktligen utformas och används olika kombinationer av finansiella, icke-finansiella, individuella samt kollektiva mål och mått. Studiens slutsatser är att målstyrning är en viktig faktor när ett företag utformar samt använder prestationsmätning och daglig styrning. Omorganisering är en mindre yttre faktor men kan vara bidragande för att identifiera samordningsvinster som inte tidigare existerade. / Performance measurement and daily control are two frequently occurring policy instruments in businesses regardless of industry. In connection with the questioning of instruments, change processes become relevant for the business. Today, a well-known change process is a reorganization. This case study identifies actual insights about performance measurement and daily control in a group with various businesses. The purpose is to analyze and explain the design and use of performance measurement and daily control at unit level in a business that has undergone a reorganization. The study isfurther based on previous studies’ conclusions about goal congruence with performance measurement after reorganization and the theoretical framework used is management by objectives combined with the goal-setting theory.The method of the study is qualitative with elements of deduction and induction. In the case study, semi-structured interviews are used for collecting empirical data. The study shows that there is a connection between design and the use of performance measurement and daily control, even though different businesses are conducted. The connection between design and use is based on the fact that both factors depend on a company's management by objectives and how they are broken down for each business. How a business designs and uses performance measurement and daily control depends on the business being conducted. Consequently, different combinations of financial, non-financial, individual and collective goals and measures are designed and used. The study concludes that management by objectives is an important factor when a company designs and uses performance measurement and daily control. Reorganization is a minor external factor but can help in identifying synergy effects that did not previously exist.

Bakgrund: Polismyndighetens mål och budget återfinns i regleringsbrevet som varje år ges ut av regeringen. Genom regleringsbrevet vill regeringen på så sätt styra polisverksamheten. Det kan uppstå ett problem i denna process då politikerna inte alltid innehar den insikt som krävs för att sätta målen på ett verklighetsenigt sätt, vilket innebär att målen inom offentlig sektor ofta ses som otydliga. Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur Polismyndigheten styr utifrån regeringens mål samt vilka problem som kan uppstå. Dessutom ligger fokus på att ge insikt i hur målen hanteras och omvandlas i praktiken samt hur man förstår dem på olika nivåer inom organisationen. Vidare undersöks hur prestationsmätning utförs i praktiken samt vilka problem som uppstår i detta arbete. Metod: Genom en kvalitativ forskningsstrategi och en abduktiv ansats har en enfallstudie med semistrukturerade intervjuer genomförts. Även dokument har studerats som ett komplement till de semistrukturerade intervjuerna. Slutsats: Regleringsbrevet bryts ner till en verksamhetsplan (Strategi 2024) och den operationaliseras sedan ute på de olika avdelningarna och regionerna. Problemen vi fann är en brist i förståelse mellan politiker och Polismyndigheten gällande kunskap samt att myndigheten inte äger hela rättsprocessen då andra myndigheters arbete också spelar in här. En enorm mängd mätningar görs både av kvalitativ och kvantitativ art. Under senare år har ett stort fokus lagts på effekten av insatserna vilket också är en del av problemet då effekter är svåra mäta. Uppföljningen handlar om att se till effekterna som målen ska leda till men det är däremot svårt att veta om ett mål är uppfyllt eller inte då målen är av ökande, minskande eller bibehållande art. Informationen från uppföljningarna används av högre uppsatta chefer för utvärdering samt förbättringar i verksamheten. / Background: The police agencies goals and budgets are given from government directives which are given out each year by the government. Through these directives the government means to manage the police operation. A problem can occur in this process since politicians do not always have the required understanding of needed to set realistic targets, which leads to goals within the public sector often being seen as obscure. Purpose: The purpose of this study is to understand how the Swedish police agency is managed through the governments goals and which problems can occur. The aim is also to provide insight these goals are handled and transformed in practice as well as how these goals are understood on different levels within the organisation. Furthermore, we examine how performance measurement is used in practice as well as which problems occur in the process. Method: Through a qualitative research strategy and an abductive approach, a case study containing semi-structured interviews has been completed. Documents have also been studied as a complement to these semi-structured interviews. Conclusion: The government directives are broken down into a business plan (Strategy 2024) which is further operationalised in the different departments and regions. The problems we found were a lack of understanding between the politicians and police agency regarding knowledge as well as the agency itself does not own the entire legal process, since other agencies also play a part in it. An enormous number of measurements are being performed of both qualitative and quantitative sorts. During the last years, a large focus has been put on the actual effect of their efforts which also is a part of the problem since effects are difficult to measure. Monitoring is about looking at the effects that the goals are intended to provide but it can be difficult to assess whether a goal is attained or not since these goals are set in a way that they must always increase, decrease or be maintained. The information from the monitoring process is used by leaders within the organisation for evaluations as well as for making improvements to the organisation.

Inledning: Rekommendationerna om distansarbete under pandemin har haftstor påverkan på arbetsmiljön. Kommunikationskanalerna och de naturligamötesplatserna har förändrats, vilket i sin tur har påverkan påsamordningsmekanismerna inom målstyrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudie upptäcka hursamordningsmekanismer förändras av distansarbete och vilka konsekvenser detkan få för målkongruensen och måluppfyllelsen i ett företag. Metod: I denna rapport har en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförtspå ett företag med två fokusgrupper, som framtagits genom ett målstyrt urval.Detta med syftet att uppnå en fördjupad förståelse för respondenternasupplevelser. Slutsatser: Studien fastslår att styrningsmekanismerna påverkas till följd avdistansarbetet. De formella mekanismerna ökar, medan de informella minskar,vilket leder till osäkerhet, missförstånd och ineffektivitet på arbetsplatsen. / Introduction: The recommendations on teleworking during the pandemic havehad a major impact on the work environment. The communication channels andthe natural meeting places have changed, which in turn has an impact on thecoordination mechanisms within goal management. Purpose: The purpose of the thesis is to discover through a qualitative casestudy how coordination mechanisms are changed by teleworking and whatconsequences it can have for goal congruence and goal fulfillment in acompany. Method: In this report, a case study with qualitative interviews was conductedat a company with two focus groups, which was produced through agoal-directed selection. This with the aim of achieving an in-depthunderstanding of the respondents' experiences. Conclusions: The study states that the control mechanisms are affected as aresult of the telework. The formal mechanisms increase, while the informalones decrease, leading to insecurity, misunderstandings and inefficiencies inthe workplace.

Medarbetarsamtal har en betydelsefull roll och är vanligt förekommande på många svenska företag. Dessa samtal tillsammans med målstyrning ger möjligheten för både chef och medarbetare att skapa utvecklingsmöjligheter för verksamheten. Den bakomliggande orsaken till medarbetarsamtalens viktiga roll handlar om den rationella syn som finns kring dess effektivitet. Denna studie syftar till att undersöka funktionen av medarbetarsamtal och hur dessa fungerar i praktiken. Detta för att kunna identifiera de processer som uppstår på arbetsplatsen som kan förenas med fenomenet funktionell dumhet. Detta fenomen syftar till att individer inom en organisation gör de som förväntas av dem utan att reflektera kring sina arbetsuppgifter. Denna bristande reflektion och förståelse begränsar därmed utvecklingen av både verksamheten men också individen vilket därmed tyder på att man är funktionellt dum. Studien har för avsikt att ge förslag till både ledare och medarbetare kring hur målen på en arbetsplats bör utformas på ett hållbart samt relevant sätt. Då författarna ämnade att skapa en bild av respondenternas upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod vara mest passande. Datamaterialet består av totalt 16 semistrukturerade intervjuer med HR-anställda, chefer och medarbetare från fyra olika företag. Undersökningen av medarbetarsamtalets funktion och betydelse har gjorts bland respondenter där samtliga har varit verksamma i sin roll i minst tre år. Således finns en erfarenhet inom den roll som respondenten representerar samtidigt som denna tidsperiod ger indikationen att individen erfarit några medarbetarsamtal. Cheferna som har deltagit i studien har även ett medarbetaransvar på minst fem anställda samtidigt som de HR-anställda bedriver utveckling av dessa. Studiens resultat tyder sammanfattningsvis på att medarbetarsamtal har en betydelsefull roll på arbetsplatsen. Däremot identifieras flertalet processer som inte är genomtänkta för att i sin tur kunna gynna den enskilde medarbetaren men också verksamheten som helhet. Flertalet respondenter uttryckte hur de inte kunde identifiera sina målsättningar till verksamhetens visioner samtidigt som de inte heller fick vara med och utforma eller påverka dessa. De anställda som är med och påverkar sina egna mål kunde se sitt syfte med sin roll i förhållande till verksamhetens utveckling. Cheferna uttryckte även hur medarbetarsamtalen utformas utefter personliga preferenser samtidigt som de uppskattar visst stöd från HR-funktionen på arbetsplatsen. Bland slutsatserna som har presenterats framkommer det hur en tydlig handlingsplan bör prioriteras för att utveckla verksamhetens anställda. Ännu en slutsats är att det behöver skapas en grundläggande förståelse kring hur och varför målen är viktiga samt relevanta för den enskilda medarbetaren och verksamheten. Slutligen har vi konstaterat att hållbarheten kring målsättningar är att ha kontinuerliga uppföljningar med de anställda för att se till att målen är väsentliga. Genom att ha flera samtal om året ges även möjligheten att både snabbare och mer effektivt kunna fånga upp aspekter som välmående och personlig utveckling för den anställde. / Performance appraisals are common in many Swedish companies. These are conversations where the employee and manager talk about achievements and future goals for the employee. Together with goal management, these appraisals provide the chance for both the manager and employees to create development opportunities for the business. The underlying reason for the important role of performance appraisals is the rational view that exists around their effectiveness. This study aims to examine the function of performance appraisals and how these work in practice in order to identify processes that can be associated with the phenomenon functional stupidity. This phenomenon means that individuals within an organization do what is expected of them without reflecting on their tasks. This lack of reflection and understanding limits the development of both the organization but also the individual, which indicates functionally stupidity. The study intends to provide suggestions to both managers and employees on how the goals of a workplace can be designed in a sustainable and relevant way. A qualitative study was conducted, and a total of 16 semi-structured interviews with HR employees, managers and employees from four different companies were conducted. The results of the study indicate that performance appraisals have a significant role in the workplace. However, signs of functional stupidity are also identified. The respondents are well aware of processes that are not well thought out and do not benefit the individual employee nor the business as a whole. The majority of respondents expressed they could not relate their objectives to the business's visions, and at the same time they were not allowed to participate in designing or influencing them. The employees who are involved in influencing their own goals knew the purpose of their role in relation to the development of the business. The managers expressed how the performance appraisals are designed according to personal preferences, while at the same time appreciating some support from the HR function in designing the performance appraisals. Among the conclusions that have been presented, it appears that a clear action plan should be prioritized in order to support the development of employees. Another conclusion is that it is necessary to create a basic understanding of how and why the goal is important and relevant to the individual employee and the business. Finally, we found that continuous follow-ups with employees ensures that the goal-setting process is sustainable while aspects such as well-being and individual professional development are ensured at the same time.

Det finns ett stort intresse för hur styrningen av de svenska myndigheterna är utformad och hur den påverkar deras medarbetare. De svenska myndigheterna anses i världen vara välfungerande och har som offentlig verksamhet många utmaningar inför utformningen av styrningen. Försäkringskassan är en svensk myndighet som en stor del av Sveriges befolkning kommer i kontakt med. Den här studien har som avsikt att visa hur styrningen kan vara utformad på lokal nivå. Vi har gjort en fallstudie på Försäkringskassan i Luleå baserad på möjliggörande och tvingande styrning. Vi upptäcker att Försäkringskassan har inslag av både möjliggörande och tvingande styrning. Handläggare styrs av kvantitativa mått, men ges även möjlighet både att påverka hur styrningen är utformad samt att få insyn i hur styrningen är framarbetad. Handläggarna känner även i viss utsträckning att ett fokus ligger på de kvantitativa måtten och att de i huvudsak förväntas hinna med att utföra ett visst antal ärenden per dag. / There is a great deal of interest in how the management of the Swedish public sector works and how it affects its employees. The Swedish public sector is considered well-functioning in the world and, as public sector, it has many challenges in the design of management system. Försäkringskassan is a Swedish authority that a large part of Sweden’s populations comes into contact with. This study aims to show how the management control can work on a local level. We have conducted a case study on Försäkringskassan in Luleå based on enabling and coercive control. We find that Försäkringskassan has elements of both enabling and coercive control. Case workers are guided by quantitative measures, but they are also given the opportunity to influence how the control system is designed as well as to gain insight into how the control system is designed and why. The case workers also feel to some extent that the focus is in the quantitative measurements and that they are largely expected to do a certain number of cases per day.

Bakgrund och problemdiskussion: Inom organisationer är vd:n ett hett och debatterat samtalsämne när det kommer till verksamhetsstyrning. Inom små till medelstora verksamheter är det inte ovanligt att ägaren är både ägare och vd för verksamheten, vilket betecknas som ett ägarlett företag. När ett företag går från ett ägarlett styre till en extern vd kan det ha en stor inverkan på verksamheten. Ett byte av vd innebär att en ny person kommer att bestämma hur verksamhetens styrning ska utformas och implementeras. Fortsättningsvis innebär det ett stort steg för ägaren när den ska frånsäga sin vd-position och lämna över till en extern vd. Det finns två olika teorier som förklarar relationen mellan ägare och vd. Agentteorin, som antar att människor agerar utifrån sitt eget intresse, och stewardshipteorin, som utgår från att människor agerar utifrån verksamhetens bästa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om verksamhetsstyrning förändras i samband med att en extern vd intar vd-rollen i ett tidigare ägarlett företag. Ytterligare kommer studien att undersöka hur ägaren och den externa vd:n ser på skiftet när en extern vd intar vd-rollen utifrån agentteorin och stewardship. Metod: Studien är en fallstudie som undersöker två företag som har genomgått ett skifte från ägarlett styre till externt styre. Denna studie kompletteras med inblick och erfarenhet från rekryterare inom högre befattningar. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi, med induktiva forskningsval som har abduktiva anslag. Det empiriska materialet har samlats in via sju stycken respondenter via semistrukturerade intervjuer. Slutsats: De slutsatser som kan dras från studien är att verksamhetsstyrningen förändras till att bli mer målstyrd när företaget går från ett ägarlett styre till att en extern person intar vd-rollen. Både ägare och vd från respektive verksamhet visar en skiftning av både opportunistiskt beteende och beteende som liknar en ‘steward’. Det innebär att det inte finns ett svart-vitt beteende avseende om individerna agerar efter sitt eget bästa eller efter verksamhetens bästa. Deras synsätt och agerande uppvisar en kombination av båda teorierna i samband med att verksamheten blir mer professionell, strategisk och målstyrd. / Background: Within organisations, the CEO is a well-known and debated subject when it comes to corporate governance in small to medium-sized enterprises (SMEs). When a company moves from an owner-led governance to an external CEO, it can have a major impact on the business. An alteration in the role of CEO would allow for a change in the governance of the business, through potential new individualistic implementations and structural decisions. Furthermore, it is a largely significant step for the owner to relinquish the position of CEO to an external individual. There are two different theories to explain the relationship between owners and CEOs. Agent theory, which assumes that people act in their own interest, and stewardship theory, which assumes that people act in the best interests of the business. Purpose: The purpose of the thesis is to investigate whether corporate governance changes when an external person is appointed CEO in a previously owner-managed company. Furthermore, this thesis will investigate how both the owner and the external CEO perceive the transition when the role of CEO is assigned to an external individual based on agent theory and stewardship theory. Method: The study is a case study examining two case companies that have experienced a shift from owner-led governance to external governance, along with the insight and experience of two senior recruiters. The study is based on a qualitative research strategy, with specific attention to inductive research choices and abductive approaches. The empirical material has been collected via semi-structured interviews and the involvement of seven respondents. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the thesis is that the corporate governance changes and becomes more goal-oriented when an external person is the CEO. Both owners and CEOs from each business have a tendency towards both opportunistic and steward-like behavior. This means that there is no specific behavior regarding whether they act in their own best interests or in the best interests of the business. Their views and actions reflect a combination of both theories as the organisation becomes more professional, strategic and goal- oriented.

<p>The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way.</p><p>The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process.</p><p>During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization.</p><p>To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll.</p><p>To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept.</p><p>We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies.</p><p>The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning.</p><p>Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt.</p><p>Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter.</p><p>Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation.</p><p>För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts.</p><p>För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet.</p><p>Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning.</p><p>Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier.</p><p>Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.</p>

The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way. The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process. During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization. To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll. To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept. We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies. The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning. Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt. Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter. Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation. För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts. För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet. Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning. Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier. Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.

How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation. The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture.  Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.

Hälso- och sjukvården har genomgått stora förändringar genom åren och är idag en central del av vårt välfärdssamhälle. Utvecklingen går mot en mer primärvårdscentrerad vård vilket gör att hälso- och sjukvården står inför nya utmaningar gällande bland annat resursfördelning och prioriteringar. Idag styrs hälso- och sjukvården i allt större utsträckning av ekonomiska incitament där kopplingen till ersättning utgår från bland annat måluppfyllelse, prestation och resursinsatser. Hur ersättningsmodellerna utformas skiljer sig åt mellan olika huvudmän och varje huvudman utformar sin vårdvalsmodell efter sina prioriteringar av primärvårdsmålen.   Syftet med studien är att analysera om de olika ersättningsmodellerna i primärvården understödjer de mål man arbetar mot samt vilka erfarenheter aktörerna inom hälso- och sjukvården, dvs. politiker, administrativ ledning och profession, har av ersättningsmodellernas effekter.   För att studera hur ersättningsmodellen understödjer verksamhetsmålen i primärvården har två fallorganisationer valts ut, Landstinget Blekinge och Region Jönköpings län, där en komparativ forskningsdesign tillämpats. Data för den teoretiska referensramen utgår från publicerade artiklar, böcker och övrigt informationsmaterial från myndigheter. Primärdata har inhämtats från sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata för studien består av insamlad data från respektive region/landsting.   Att använda en ersättningsmodell för resursfördelning i primärvården anses vara ett bra styrmedel då monetära ersättningar motiverar. Målen tillgänglighet, jämlik vård, hög kvalité, personcentrerad vård, patientsäkerhet tillsammans med kostnadseffektiv vård kan ibland motverka varandra. God kostnadskontroll prioriteras ofta i styrningen samtidigt ger uppföljning och kontroll behov av mycket administration, vilket motverkar målet kostnadseffektiv vård.   Att styra primärvården med ersättningsmodeller är effektivt då monetär ersättning är inblandad men modellen används inte i första hand att styra mot mål utan för kostnadskontroll. Erfarenheterna av ersättningsmodellens effekter är att de ibland motverkar målen för hälso-och sjukvården och får oönskade effekter såsom manipulation av data och fokus på att det man utför genererar högre ersättning. Uppföljningen av ersättningsmodellerna kräver också mycket administration. / The health care system has undergone major changes over the years and is today a central part of our welfare society. The trend is to direct citizens towards the Primary Health Care sector, making the health care system face new challenges.  The primary challenges are related to the allocation of resources and guiding priorities for this. Today, health care is increasingly controlled by economic incentives, where the link to compensation is based on, compensation models. How the compensation model is designed varies between different principal stakeholders whom are designing their care choice model after its own priorities of primary health care objectives.   The aim of the current study is to analyse whether the different compensation models in primary care supports the goal to work towards and what experience the different operators, politicians, administrative management and profession, have of compensation models ' effects.   To study how the compensation model supports business goals in primary care two organizations has been selected, County Council of Jönköping and Blekinge on which a comparative research design has been applied. Data for the theoretical frame of reference is based on published articles, books and other information material from the authorities. Primary data has been gathered from six qualitative, semi-structured interviews. Secondary data for the study consists of data collected from each region/County Councils.   To use a compensation model for the allocation of resources in primary health care is considered to be a good instrument in which monetary remuneration justifies. Objectives as availability, equal treatment, high quality care, person-centred care, patient safety, along with cost-effective care can sometimes counteract with each other. Good cost control is often a priority when governing health care operations, monitoring and control the business needs much administration, thus undermining the objective of cost effective care.   Compensation model is effective way to control primary health care since monetary compensation is involved but the model is not used primarily to steer towards the target but for cost control. The experience of the effects of the compensation model is that they sometimes act counterproductive towards goal for the health care system and you might receiving unwanted effects as manipulation of data and focus what you can do to generate more compensation.  A vast amount of administration is needed to follow up compensation models.