Bakgrund: Våld i nära relation innefattar fysiskt våld, sexuellt våld, känslomässigt våld men även ojämna maktförhållanden till exempel att förtrycka eller kontrollera någon för att få sin vilja igenom. Enligt Region Skånes riktlinjer bör vårdpersonal fråga alla patienter om våldsutsatthet samt att vårdpersonal alltid ska fråga vid misstanke. Joyce Travelbees omvårdnadsteorin belyser vikten av att sjuksköterskan ska fokusera på individen vilket kan bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Ett sätt att upptäcka våld i nära relation är att använda screeningmetoder som utförs av vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Metod: Det utfördes en kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 empiriska studier. Databaserna som användes var Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: De tre huvudkategorierna som presenterades var: Vikten av att skapa relation, Att balansera den professionella rollen och inre reaktioner och Sjuksköterskors medvetenhet och utbildningsbehov vid vård av våldsutsatta kvinnor. Under dessa huvudrubriker beskrivs sjuksköterskors upplevelser som kan påverkas av bland annat relation, kommunikation och utbildning. Konklusion: I mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relation upplevde sjuksköterskor att god kommunikation till patienten, samt att balansera den professionella rollen och inre reaktioner såsom sympati och viljan att hjälpa påverkade omvårdnaden. Resultatet visade även att verktyg och resurser ibland saknades och gjorde det svårt för sjuksköterskor att uppfylla kvinnans omvårdnadsbehov. / Background: Intimate partner violence includes physical violence, sexual violence, emotional violence but also unequal balance of power, for example oppressing or controlling someone to get one's way. According to Region Skåne's guidelines, healthcare staff should ask all patients about exposure to violence and always ask in case of suspicion. Joyce Travelbee's nursing theory highlights the importance of the nurse focusing on the individual, which can contribute to a more person-centered nursing. One way to discover intimate partner violence is to use screening methods performed by healthcare professionals. Purpose: The purpose of this qualitative literature review is to describe the nurse's experiences in the meeting with women who are exposed to intimate partner violence. Method: A qualitative literature review was conducted based on 10 empirical studies. The databases used were Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: The three main categories that were presented were: The importance of creating relationships, Balancing the professional role and inner reactions and Nurses' awareness and educational needs in the care of abused women. Under these main headings, nurses' experiences are described which can be influenced by, among other things, relationships, communication, and education. Conclusion: In the meeting with women who are exposed to domestic violence, nurses experienced that good communication with the patient, as well as balancing the professional role and inner reactions such as sympathy and the desire to help influenced nursing. Moreover, tools and resources were sometimes missing and made it difficult for nurses to meet the woman's nursing needs.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem och i Sverige är våld i nära relation ett stort samhällsproblem. Då sjukvården ofta träffar våldsutsatta kvinnor i det akuta skedet är det av största vikt att de har kunskap om våld i nära relationer och vet hur de ska agera. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonal efter att ha blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Analysen genomfördes med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem underkategorier. Kategorierna var “Inte tas på allvar” och “Bemötas med respekt”. Konklusion: Kvinnor utsatta för våld i nära relation hade ofta negativa erfarenheter av möten med vårdpersonal. De kände sig ignorerade, skuldbelagda och upplevde att vårdpersonalen inte tog sig tid för dem. Vidare forskning behövs om kvinnor utsatt för våld i nära relationers upplevelser av vårdmötet för att synliggöra bristerna. / Background: Violence against women is a global issue and in Sweden is intimate partner violence a major social problem. Healthcare personnel often meet women exposed to violence in the acute stage, therefore it is important that they have knowledge of intimate partner violence and know how to act. Aim: The aim of this study was to illuminate women's experiences of encounters with health care personnel after being exposed to intimate partner violence. Methods: A literature study based on nine qualitative studies. Database searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycInfo. The analysis was conducted using Fribergs five-step model. Results: The analysis resulted in two categories and five subcategories. The categories were “Not taken seriously” and “Treated with respect”. Conclusion: Women exposed to intimate partner violence often had negative experiences in encounters with healthcare personnel. They felt ignored, burdened with guilt and felt that the healthcare personnel did not take time for them. Further research is needed on the experiences of the encounters with healthcare personnel among women exposed to intimate partner violence to expose the shortcomings.

No description available.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som kan leda till inflammationer vilket kan orsaka stor smärta och påverka fertiliteten. Endometrieliknande vävnad växer och blöder utanför livmodern och det bildas ärrvävnad, sammanväxningar samt cystor. Var tionde fertil kvinna i världen lever idag med sjukdomen men mörkertalet är antagligen stort då det tar många år att få en endometriosdiagnos ställd. Detta visar att vårdpersonal möter dessa kvinnor under långa perioder.  Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av sjukvårdens bemötande bland kvinnor med endometrios. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar analyserades med tematisk analys. Resultat: Dataanalysen resulterade i ett huvudtema; Att inte bli tagen på allvar med undertema; Avsaknad av kunskap och kompetens, Normalisering av smärta och Fördröjd diagnos samt Att bli misstrodd. Resultatet beskriver kvinnornas upplevelse av vårdens bemötande.  Slutsats: Kvinnorna uttrycker att de upplever en bristande kunskap och normalisering av sjukdomen från vården och därmed fördröjd diagnostisering. Detta leder till ett stort lidande vilket påverkar kvinnornas livskvalitet negativt. Okunskapen om sjukdomen är stor både i vården och i samhället. Framtida forskning för utökad kunskap och kännedom i vården behövs. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease that can lead to inflammation, which can cause great pain and affect fertility. Endometrial like tissue grow and bleeds outside the uterus, causing scar tissue, adhesions and cysts to form. One in ten fertile women in the world live with the disease today, but the hidden statistics is probably large as it takes many years to diagnose endometriosis. This points to the fact that healthcare professionals meet these women for long periods of time. Aim: The aim is to describe the experience of healthcare treatment among women with endometriosis. Method: A literature review based on eight qualitative articles was analyzed using thematic analysis. Result: The data analysis resulted in one main theme; Not being taken seriously with sub-themes; Lack of knowledge and competence, Normalization of pain, Delayed diagnosis and To be distrusted. The result describe how these women experience the treatment of their health care giver.  Conclusion: The women express that they experience a lack of knowledge and normalization of symptoms surrounding the disease from healthcare, causing delayed diagnosis. This leads to great suffering, which negatively affects the women's quality of life. Ignorance about the disease is great both in healthcare and in society at large. Expanded knowledge of understanding in care is needed.

Att vara patient innebär lidande, antingen i form av sjukdomslidande, livslidande eller vårdlidande. Det vårdande mötet är en central del i sjuksköterskans arbete mot att möta patienternas behov och lindra lidandet. Det krävs att sjuksköterskan besitter en empatisk förmåga för att kunna leva sig in i patientens situation och vinna tillit. Vid långvarig exponering av patienternas lidande finns dock en risk att drabbas av empatitrötthet. Det innebär en bristande förmåga till empati med symtom såsom minskad energi, känsla av hopplöshet och en känslomässig distans. Empatitrötthet är ett utbrett problem inom vårdande yrken där risken är stor att drabbas. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av uppkomsten av empatitrötthet. Som metod valdes att göra en litteraturöversikt med kvalitativa data som grund. Datasökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed där nio artiklar inkluderades för att svara på syftet. Resultatet utmynnade i vårdandets otillräcklighet som ett centralt tema med tre kategorier och åtta underkategorier. Dessa var: 1. Emotionell belastning med underkategorierna empatins börda, empatiskt krävande möten och maktlöshet. 2. Arbetsförhållandenas påverkan med underkategorierna otillräckliga resurser och kollegial obalans. 3. Privatlivets utsatthet med underkategorierna skuld, svårigheter att vara självförlåtande och obalans av energiåtgång. Under diskussionen bekräftades resultatet med ytterligare artiklar och fördjupades vidare i relation till vårdvetenskapliga teorier. Det uppdagades att begreppet är relativt outforskat, men att kopplingar till fenomenet finns under andra benämningar. Det framkom att mer kunskap om begreppet hos både forskare, yrkesverksamma sjuksköterskor och chefer hade varit gynnsamt för att öka förståelsen och motverka uppkomsten.

Bakgrund: Våld i nära relationer, särskilt mot kvinnor, är en global hälsoutmaning. Det kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt och utförs av en partner. Nästan en tredjedel av världens kvinnor har utsatts för våld i nära relation. När dessa kvinnor söker vård är det sjuksköterskornas ansvar att rapportera händelsen. Studier visar att sjuksköterskor behöver bättre förutsättningar för att hantera dessa kvinnor och deras behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor på akutmottagning som utsatts för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt genomförd med en kvalitativ metod med induktiv ansats där tolv artiklar undersöktes med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier; att vara rustad och faktorer som hämmar som tillsammans byggdes upp av fyra subkategorier. Slutsatser: Bristen på kunskap, handledning och tid upplevdes som viktiga faktorer som påverkade arbetet med dessa kvinnor. För sjuksköterskor är tillgången till kunskap avgörande för att bygga upp självförtroende och kunna ställa relevanta frågor under mötet. Bristen på tydliga riktlinjer ledde till känslor av osäkerhet, medan tidsbegränsningen påverkade relationen mellan sjuksköterskan och kvinnan. / Title: The Nurse's Experiences of Meeting Women Who Have Been Subjected to Intimate Partner Violence – A Qualitative Literature Review Background: Intimate partner violence, particularly against women, is a global health challenge. It can be physical, psychological, or sexual and is perpetrated by a partner. Nearly one-third of the world's women have experienced intimate partner violence. When these women seek care, it is the responsibility of nurses to investigate and, if necessary, report the incident. Studies indicate that nurses need better support to address the needs of these women. Aim: To describe nurses' experiences of encountering women at emergency departments who have experienced intimate partner violence. Method: A literature review was conducted using a qualitative approach with an inductive approach, examining twelve articles using Friberg's five-step analysis.Results: The results presented two main categories; To be equipped and inhibiting factors. Which together were built up by four subcategories. Conclusions: The absence of knowledge, guidance, and time emerged as significant factors affecting encounters. Access to knowledge is crucial for nurses to build confidence and ask relevant questions during encounters. The lack of clear guidelines led to feelings of uncertainty, while time constraints affected the relationship between the nurse and the woman.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur olika socialarbetare, verksamma inom det sociala arbetets fält, upplever sig påverkas emotionellt av och i sitt arbete med klient, till följd av mötet med klienten. Vidare hur de hanterar eventuell påverkan och upprätthåller en sund balans mellan arbete och privatliv utifrån krav, återhämtning, och professionalism. Vår metod är kvalitativ och nio socialarbetare har blivit intervjuade. De teorier som har använts för analys är copingteori, interaktionism, KASAM och begreppet stress. Studiens resultat har visat att i interaktionen med klient tenderar socialarbetare i större utsträckning bli negativt påverkade. Däremot finns också en tydlig positiv påverkan som härstammar ur klienters visade uppskattning och tacksamhet vid lyckat stöd. Den negativa påverkan kan visa sig genom olika stressymptom som leder till att informanter har svårt att släppa arbetet. Gällande hantering av mötet med klient har resultaten visat att erfarenheter av olika slag utgör en viktig faktor i hur socialarbetare hanterar mötet. Andra faktorer är socialt stöd från chef, kollegor och handledare, samt stöd i privatlivet. Meningsfull fritid har också varit en viktig faktor. Den kanske viktigaste faktorn som resultatet har visat på är vikten av en ständig självreflektion för att öka medvetenheten om egna behov, problem och förmågor. / The purpose of this study was to investigate how different social workers working in the field of social work feel emotionally affected by and in their work with clients as a result of the meeting with the clients. Furthermore how they handle possible impact and maintain a healthy balance between work and privacy based on demands, recovery, and professionalism. The method has been qualitative where nine social workers have been interviewed. The theories used for the analysis of the material were copingtheory, interactionism, KASAM and the concept of stress. The results of the study have shown that in the interaction with the client, social workers tend to be more negatively affected. On the other hand, there is also a clear positive impact that comes from clients' appreciation and gratitude for successful support. Negative impact can be manifested by different stress-symptoms, which causes the participants difficulty in focusing, away from their work. When it comes to the managing of the meetings with clients, our study has shown that experience of different kinds is an important factor in how social workers handle the meeting. Other factors are social support from the boss, colleagues and supervisors, as well as support from friends and family. Meaningful time off work has also been an important factor. The perhaps most important factor that the outcome has shown is the importance of constant self-reflection to raise awareness about individual needs, problems and abilities.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning (female genital mutilation [FGM]) berör ca 100 till 140 miljoner kvinnor i världen. Varje år är det ca 3 miljoner flickor mellan åldrarna 0 till 15 år som riskerar att bli könsstympade.  Könsstympning förekommer i 26 länder belägna i Afrika, Mellanöstern & Asien. Att könsstympa kvinnor är en sed som är djupt inrotad i den spirituella och kulturella synen.  Enligt Svensk lag är all form av könsstympning olagligt och får ej utföras. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse och erfarenheter av att leva med könsstympning samt deras möte med västerländsk sjukvård. Syftet var även att beskriva studiernas undersökningsgrupp i de inkluderade artiklarna. Metod: För att svara på föreliggande studies syfte har författarna gjort en beskrivande litteraturstudie. Litteraturstudien har 11 stycken artiklar som är av kvalitativ ansats, 1st som är av kvantitativ ansats och 3st som är av både kvalitativ och kvantitativ ansats, dessa analyserades objektivt. Databaserna Pubmed och CINAHL användes. Resultat: Kvinnorna i studien förklarar att det är tradition, kultur och en heder gentemot familjen att könsstympas. Känslor som rädsla, oro och skam är upplevelser kvinnorna förklarar vid mötet med västerländsk sjukvård, det kan vara i form av kommunikationsbrist och dåligt bemötande. Kvinnorna anser att det finns för lite kunskap om könsstympning inom västerländsk sjukvård och att detta behöver bli bättre. Positiva erfarenheter som kvinnorna tar upp är att de blev bemötta med respekt och god omvårdnad. Slutsats: Kvinnorna som genomgått könsstympning har både positiva och negativa erfarenheter av att vara könsstympad. Vid mötet med västerländsk sjukvård visar studier att rädsla och oro kan uppstå hos kvinnor som genomgått könsstympning. De positiva erfarenheter kvinnorna hade i mötet med sjukvården var att de kände sig bemötta med respekt av sjukvårdspersonalen som hade goda kunskaper om könsstympning. Genom ökad kunskap hos sjukvårdspersonal kommer kvinnornas oro och rädsla succesivt minska i de länder där könsstympning ej förekommer. / Background: FGM (female genital mutilation [FGM]) affects approximately 100 million to 140 million women worldwide. Each year there are about 3 million girls between the ages of 0-15 years who risk being genitally mutilated. Genital mutilation is present in 26 countries located in Africa, the Middle East & Asia. To circumcise women is a practice that is deeply rooted in the spiritual and cultural vision. According to Swedish law, all forms of genital mutilation are illegal and may not be performed. Aim: The purpose of the study was to describe women’s experience and the experience of living with genital mutilation and their encounter with western health care. The purpose was also to describe the studies finding mission in the included articles. Method: In order to answer to the present studies aim, the authors conducted a descriptive literature study. The literature have 11 articles that are of qualitative approach, 1 has the quantitative approach and 3 have both qualitative and quantitative approach, and they were analysed objectively. PubMed and CINAHL were used in this study. Results: The women in the study, explains that it's tradition, culture and an honour to the family being mutilated. Emotions such as fear, anxiety and shame are the experiences the women explained when meeting with western health care, and these feelings are related to the lack of communication and treatment. The women believe that there is too little knowledge about genital mutilation in the western health care and that needs to be better. Positive experience was also where the women are talking about that they were treated with respect and a good nursing care. Conclusion: The women who have undergone genital mutilation has both positive and negative experiences of being circumcised. Studies show that women who undergone female genital mutilation experience fear and anxiety while coming in contact with western health care. The positive experiences women had in the meeting with the western health care was that they felt treated with respect by medical staff who had good knowledge about female genital mutilation. Through increased knowledge among medical staff will the womens worry and fear gradually decrease in the countries where female genital mutilation not occur.

Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig vid flera tillfällen till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Tidigare studier belyser att sjuksköterskor och hälso- och sjukvården brister i att tillgodose våldsutsatta kvinnors behov. Våld i nära relationer kan uttryckas på olika sätt såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld. Det uppkommer att det finns ett stort mörkertal på grund att många kvinnor inte väljer att anmäla våldet. Även en bristande jämlikhet mellan könen och att våld i nära relationer är tabubelagt i samhället belyses. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.Metod: Litteraturstudien har en kvalitativ ansats och är baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMED och Cinahl complete. Artiklarna har analyserats genom en induktiv innehållsanalys med manifest metod. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Från analysen uppkom det fem teman:“Sjuksköterskors erfarenheter av sina egna känslor i mötet”, “Sjuksköterskors erfarenheter om vad som försvårar mötet med våldsutsatta kvinnor “, “Sjuksköterskors erfarenheter av identifiering av våldet”, “Ett strategiskt möte med kvinnorna” och “Behovet av kunskapsutveckling”. Diskussion: Studiens centrala fynd var brister i egna resurser i form av förutfattade meningar samt rädsla osäkerhet och maktlöshet. Brister i verksamhetens resurser såsom brist på utbildning, tidsbrist, behov av vägledning för sjuksköterskor och patientutbildning. Brister i samhällets resurser bestående av brister mellan sjuksköterskor och andra yrkesbefattningar.

<p>Studiens syfte var att undersöka det pedagogiska mötet ur ett elevperspektiv. Vilka olika typer av möten upplever en elev och hur påverkas hon/han av dessa? Sju intervjuer genomfördes med elever som gick sista året på Omvårdnadsprogrammet. Undersökningen gjordes genom en öppen riktad intervju. Studien var kvalitativ och fem olika teman kunde urskiljas, det var mötet med kompisar, mötet med lärare, mötet med handledare, mötet med patienter och mötet med självet. Under varje tema framkom olika aspekter som haft betydelse för ungdomars lärande och utveckling. Analysen fördjupades med hjälp av Moira von Wright och hennes begrepp för att beskriva det pedagogiska mötet. Kompisar hade stor betydelse för hur ungdomarna upplevde utbildningen. Studien tyder på att ungdomarna insåg att de hade föreställningar om varandra men att dessa förändrades med tiden när de lärde känna varandra närmare. Eleverna upplevde att de flesta lärarna på Omvårdnadsprogrammet hade ett som von Wright beskriver relationellt perspektiv och ingick i en helhet tillsammans med eleven och att de lärde av varandra. Lärarna såg eleven som ett vem och inte ett vad. Handledaren var en viktig person för att den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen av lärandet skulle fungera väl. Eleven ville känna att handledaren brydde sig och var intresserad av dennes lärande. I mötet med patienter fick ungdomarna stor erfarenhet av människor med olika behov. De träffade människor som befann sig i olika livssituationer som gav dem en ökad förståelse för de svårigheter människor kan råka ut för. De utvecklade den reflexiva processen och i mötet utvecklades också förmågan att bemöta människor i och med att de lärde av patientens reaktioner. Ungdomarna upplevde att de även utvecklade den egna personligheten. De hade lärt känna sig själva och sina egna reaktioner och blivit öppnare som personer och vågade vara sig själva. I och med mötet med människor med svåra sjukdomar och handikapp hade deras insikt mognat och de hade också fått en annan livssyn.</p><p>Seen or unseen? Upper secondary school students experience of pedagogical meetings. The aim of my study was to investigate the pedagogical meeting at an upper secondary school from a student perspective. What different kinds of meetings do students experience and how are the students influenced by them? Seven students from the third year at the Nursing Care Programme have been interviewed. Five qualitative categories or themes have been discerned, namely the meeting with friends, the meeting with teachers, the meeting with instructors, the meeting with patients and the meeting with themselves. In every category I have discovered important aspects of learning and development on behalf of the students. My analysis has been inspired by Moira von Wright`s conception of a pedagogical meeting. Friends were important for the students` educational experience in general. The results show that the teenagers tend to better understand the minds of each other and gradually change within themselves as they learn to know one another more. The students thought that most of the teachers at the Nursing Care Programme participated entirely in the social, pedagogical and mutual development of the students over time, which von Wright describes as the relationship of equals. The teachers tend to look upon the students as a who instead of a what. The instructor was an important person for the education at the working place. The students wanted the instructor to take care of them and be interested in their learning potential. In the meeting with patients, the students learned a lot about different people and their behaviour. They meet people who find themselves in different stages of life and come to understand the hardships and trouble that are sometimes linked to a human life experience. In doing so, the students developed a reflexive process which allows them to be more open to other people, by meeting them beyond the reaction of the moment, and, indeed, to dare being themselves. By meeting a large number of patients with diseases and various forms of handicap, the students learned more about themselves in the relative and shivering time span of life that awaits us all, and new thoughts keep growing as they gradually understand and tend to look upon life in a new and different way.</p>