Ekosystem med hög biodiversitet bidrar med många ekosystemtjänster i samhället och skapar motståndskraft mot klimatförändringar samt naturkatastrofer. Men globalt är den biologiska mångfalden hotad och anses vara en av de planetära gränserna som ligger i riskzonen att utlösa eventuellt irreversibla tröskeleffekter. Av denna anledning har den Europeiska unionen skapat en strategi för bevarandet av den biologiska mångfalden och ställer krav på alla medlemsstater att agera för att biologisk mångfald ska återhämtas och bevaras. Därför har samtliga av Sveriges länsstyrelser tagit fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur, som ska underlätta implementerandet av gröna lösningar. I Stockholms län har dessutom Region Stockholm tagit fram en utvecklingsplan där de arbetar med grönstruktur, vilket ämnar bevara länets biodiversitet och ekosystemtjänster. Syftet med rapporten var att undersöka arealer av utvalda delar av grön infrastruktur och grönstruktur inom länet samt att analysera hur dessa fördelas på kommunal nivå. En sådan inblick kan underlätta vid planering och implementering av grön infrastruktur och grönstruktur. Studien utfördes inom ramen för forskningsprojektet (re)Planering av naturbaserade lösningar och grön infrastruktur för hållbar urban omställning (REPLAN). Arealerna beräknades med hjälp av programmet ArcGIS, där grönstrukturen samt utvalda delar av den gröna infrastrukturen initialt analyserades separat, varpå ett snitt och en union sammanställdes. Resultatet påvisade en stor variation av arealerna av grön infrastruktur och grönstruktur mellan respektive kommun samtidigt som vissa trender kunde identifieras. Exempelvis resulterade en hög andel av den ena inte nödvändigtvis i en hög andel av den andra. Vidare observerades att kommuner belägna längre bort från centrala Stockholm hade en benägenhet att ha mer grön infrastruktur än grönstruktur. Centralt belägna kommuner tenderade att ha relativ låg areal av båda, samt att snittet främst begränsades till exempelvis naturreservat. Områden innehållande en så kallad grön kil hade högre andel grönstruktur än områden utan. Rapportens valda begränsningar påverkade resultatet, där fler valda parametrar såsom naturtyper, skyddade områden och rekreationsområden hade genererat ett annat resultat. Det är viktigt att förstå kommunernas varierande förutsättningar vid implementering av grönstruktur och grön infrastruktur för att på ett adekvat sätt kunna planera för bevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. / Ecosystems with high biodiversity contribute to many ecosystem services in society and create resilience to climate change and natural disasters. But globally, biodiversity is under threat and is considered to be one of the planetary boundaries that are at risk of triggering irreversible threshold effects. For this reason, the European Union has created a strategy for the conservation of biodiversity and calls on all Member States to take action to restore and preserve biodiversity. Therefore, all of Sweden's county administrative boards have developed a regional action plan for green infrastructure, to facilitate the implementation of green solutions. In Stockholm County, Region Stockholm has created a development plan where they work with greenstructure that aims to preserve the county's biodiversity and ecosystem services. The purpose of the report was to examine areas of selected parts of green infrastructure and greenstructure within the county and to analyse how these are distributed at a municipal level. Such insights can facilitate the planning and implementation of green infrastructure and greenstructure. The study was carried out within the framework of the research project (re)Planning Nature-Based Solutions and Green Infrastructure for Sustainable Urban Transformation (REPLAN). The analyses were carried out using the ArcGIS program, where greenstructure and selected parts of the green infrastructure were initially analysed separately, after which their intersection and union were compiled. The results showed a large variation in the areas of green infrastructure and greenstructure between each municipality, while certain trends could be identified. For example, a high proportion of one did not necessarily result in a high proportion of the other. Furthermore, it was observed that municipalities located further away from central Stockholm tended to have more green infrastructure than greenstructure. Centrally located municipalities tended to have a relatively low area of both, and the intersect was mainly limited to, for example, nature reserves. Municipalities containing a so-called green wedge had a higher proportion of greenstructure than municipalities without. The report's chosen limitations affected the result, where other parameters could have generated a different result. It is important to understand the municipalities' varying conditions when implementing greenstructure and green infrastructure to be able to adequately plan for the conservation of biodiversity and ecosystem services.

Hållbarhetsfrågor blir allt mer angelägna i dagens samhälle samtidigt som samhället och dess intressenter ställer höga krav på företag att tillämpa långsiktiga hållbarhetsstrategier. Till följd av det ökade fokuset på den sociala aspekten inom företag har debatten kring kvinnliga styrelseledamöter blivit alltmer omtalad, vilket lett till att företag numera eftersträvar att skapa en balanserad könsrepresentation i styrelser. Denna kvantitativa uppsats syftar till att undersöka om det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företags hållbarhetsprestation i företag noterade på Nasdaq Stockholm. För att undersöka om ett positivt samband föreligger tillämpar uppsatsen en multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visar att ett signifikant positivt samband råder mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företags hållbarhetsprestation, där ett starkare signifikant samband förekommer när kvinnliga styrelseledamöter uppgår till minst 30 procent. Uppsatsen bidrar med empiriska upptäckter för den svenska marknaden och företag noterade på Nasdaq Stockholm.

Diss. Stockholm: Univ., 2003.

Under det senaste seklet har svensk våtmarksareal minskat med en fjärdedel, vilket motsvarar 2,7 miljoner hektar. Detta till följd av ett industrialiserat samhälle med ett starkt intresse i utbyggnad av jordbruk, skogsbruk och vattenkraft. Exploateringen av svensk våtmark har medfört att många av de betydelsefulla ekosystemtjänster våtmarker bidrar med har upphört. Idag är det på grund av denna förlust aktuellt att anlägga och restaurera våtmark, bland annat i syfte att erhålla en eller flera av dessa ekosystemtjänster. Syftet med denna rapport är att undersöka vilken miljö- och klimatpåverkan anlagda och restaurerade våtmarker medför samt huruvida de kan bidra till att de svenska miljökvalitetsmålen uppnås. Genom en omfattande litteraturstudie insamlades data som legat till grund för den bedömning som gett rapportens resultat. Resultatet visade på olika nivåer av påverkan på miljö och klimat från bland annat ekosystemtjänsterna vattenrening, biologisk mångfald och klimatreglering, med slutsatsen att den sammanlagda påverkan främst är positiv. Effekterna av ekosystemtjänsterna bedömdes även påverka företrädesvis sex av de sexton miljökvalitetsmålen för vilka en noggrannare bedömning genomfördes, med slutsatsen att anläggning och restaurering av våtmark har en främst positiv påverkan på fem av dessa mål. / During the last century, the Swedish wetland area has decreased by a quarter, equal to 2.7 million hectares, due to an industrialized society with a strong interest in further expansion of agriculture, forestry, and hydropower. The exploitation of Swedish wetlands has resulted in the cessation of many essential ecosystem services to which wetlands contribute. Due to this loss of wetland area, it is now relevant to construct and restore wetlands to obtain one or more ecosystem services. The purpose of this report is to investigate the extent to which these ecosystem services can be acquired from constructed and restored wetlands and whether these can contribute to achieving the Swedish environmental quality objectives. Data was collected through an extensive literature study which formed the basis for the assessment that led to the report's result. The result showed different levels of impact on the environment and climate from the ecosystem services water purification, biodiversity, and climate regulation, with the conclusion that the total effect is mainly positive. The effects of the ecosystem services were also assessed to affect primarily six of the sixteen environmental quality objectives for which a more accurate assessment was carried out, with the conclusion that construction and restoration of wetlands has a primarily positive effect on five of these objectives.

The urgent issue with a changing climate has shed a light on the agricultural system and related climate mitigatory opportunities. One natural climate solution that has reached a lot of attention during the later years is carbon sequestrations in soils. The pedosphere, the outermost layer of the earth, constitute a great carbon pool and does therefore possibly provide big opportunities to adjust carbon levels in the atmosphere. Several measures can be utilized to enhance carbon levels in soils but could possibly imply additional negative impacts on other sustainability aspects. One of these are biodiversity, which are a trait strongly connected to semi-natural grasslands. This study therefore presents an overview of the knowledge regarding carbon sequestration on semi-natural grasslands, framed in a Swedish context. Conflicts and synergies between the climate aspect and other values of semi-natural grasslands are here investigated. Firstly, a lack of reliable Swedish data was identified and problems with extrapolating data from international studies regarding soil carbon sequestration were pointed out, especially in the context of semi-natural grasslands and biodiversity. The report shows that Swedish semi-natural grasslands have a low level of carbon sequestration and moreover a low opportunity to act as a climate mitigator. Biodiversity is often a more prioritized factor for these lands and often interpreted as a hinder for climate mitigatory measures. There are, however, possible opportunities to improve the climatic impact these lands have, depending on several aspects, but do often require a broad system perspective. Synergies between climate and biodiversity were difficult to identify except the questioned statement that grazers possibly could enhance soil carbon sequestration and at the same time provide biodiversity benefits. Conflicts were based on difficulties in implementation of sequestration enhancing measures since they often, locally, implied impoverished biodiversity. / Klimatförändringar är ett aktuellt problem som även satt fokus på jordbrukets roll och dess möjligheter att minska dess koldioxidutsläpp och dämpa den globala uppvärmningen. En av de möjliga naturliga klimatlösningarna är att lagra kol i jorden. Pedosfären, jordskorpans yttersta skikt, är en stor kol-pool och utgör därför potentiellt en god möjlighet till att minska koldioxidhalten i atmosfären. Det finns flertalet möjligheter att öka kolinlagringen i jorden men dessa kan dock innebära negativa konsekvenser av andra hållbarhetsaspekter. En av dessa är biologisk mångfald, som är något som naturbetesmarker är starkt kopplade till. Denna studie presenterar en översikt över kolinlagring i naturbetesmarker i en svensk kontext. Konflikter och synergier mellan kolinlagring och andra värden av naturbetesmarker tas även upp. Först kan det nämnas att det finns osäkerheter i data från svenska naturbetesmarker och att data av kolinlagring från internationella studier ofta är svåra att extrapolera till svenska marker. Det fanns även få studier som behandlade både klimatperspektivet och biologisk mångfald på naturbetesmarker. Rapporten visar även att svenska naturbetesmarker har en låg nivå av kolinlagring och därmed en låg möjlighet att agera som en mildrande faktor gällande ett förändrat klimat, där en anledning är den begränsande totala ytan som finns definierad som naturbetesmark. Däremot finns det möjligheter att förändra klimatavtrycket dessa marker genererar. I en sådan ansats bör man inkludera en rad olika faktorer och använda ett brett systemperspektiv för vidare analys. Synergier är svåra att identifiera, bortsett från en ifrågasatt åsikt om att betande djur potentiellt båda kan bidra till biologisk mångfald och öka kolinlagringen på den betande marken. Konflikter utgörs ofta av svårigheten att många potentiellt kolinlagrande åtgärder hade direkt negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden lokalt.

Denna studie har som syfte att undersöka musiklärares syn på arbete för inkludering och ökad mångfald i kulturskolan. Studiens forskningsfråga handlar om hur musiklärare konstruerar och legitimerar sin syn på arbete för inkludering och ökad mångfald i kulturskolan. För att undersöka detta har tre fokusgruppsintervjuer genomförts på tre olika kulturskolor. Studiens teoretiska ramverk består av diskursteori och den data som genererats ur fokusgruppintervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av diskursanalytiska redskap. I resultatet presenteras sex diskurser utifrån lärarnas konstruktioner om synsätt på arbete för inkludering och ökad mångfald i kulturskolan. Dessa handlar om att arbetet för inkludering och ökad mångfald ses som givet, som motsägelsefullt, som socialt utvecklande, som extern verksamhet, som svårt och som gemensamt ansvar. Resultatet presenterar även föräldrar och skola som två kontextuella påverkansfaktorer som på olika sätt påverkar diskurserna. I diskussionen behandlas två mer övergripande motstridiga diskurser om arbete för inkludering och ökad mångfald som självklart respektive icke självklart, i relation till tidigare presenterad litteratur. / The purpose of this study is to examine music teachers’ views on the work for inclusion and increased diversity in Swedish Community School of Music. The study’s research question concern how music teachers’ construct and legitimate their views on the work for inclusion and increased diversity in Swedish Community School of Music. To examine this three focus group interviews were held at three different schools. The theoretical framework of the study is discourse theory and the data generated from the focus group interviews has been processed and analyzed with discourse analytical tools. In the result the six discourses found are presented based on the teachers’ constructions about the work for inclusion and increased diver- sity in Swedish Community School of Music. These discourses is about how the work for inclusion and increased diversity is seen as given, as contradictive, as social developing, as ex- ternal activity, as difficult and as mutual responsibility. The result also shows parents and school as two contextual factors which affects the discourses in different ways. In the discussion two more general contrarious discourses, about the work for inclusion and increased diversity as obvious and non-obvious, are discussed in relation to previous presented literature.

The purpose of the study was to provide an idea of the diversity of available children's literature in pre-school and pre-school class. The study was conducted by visiting three preschools and two preschool classes to summarize the range of diversity in their reading corners. During these visits, conversations with the staff also took place to gain their perspective on literature and how they experience collaboration with the libraries. To see the perspective from the other side, there will also be a longer interview with a children's librarian. The result showed that the male main characters were dominant in all departments except one, and that there was only one type of ethnicity that was represented. It also showed that the cooperation between preschool and library was found to be on average positive, while pre-school classes did not have the same opportunity for cooperation. / Syftet med var studien att skapa en uppfattning om hur stor mångfald det finns i den tillgängliga barnlitteraturen i förskolan och förskoleklass. Studien utfördes genom besök av tre förskolor och två förskoleklasser för att summera utbudet av mångfalden i deras läshörnor. Under dessa besök skedde det även samtal med personalen för att få deras perspektiv på litteratur och hur de upplever samarbetet med biblioteken. För att få se perspektivet från andra sidan kommer skedde det även en längre intervju med en barnbibliotekarie. Resultatet visade på att de manliga huvudkaraktärerna var dominerande på alla avdelningar förutom en, samt att det enbart var en typ av etnicitet som fanns representerad. Det visade även på att samarbetet mellan förskolan och biblioteket uppleddes genomsnittligt positivt medan förskoleklasserna inte alls hade samma möjlighet till samarbete.

Syfte: Syftet med denna studie är att söka en djupare förståelse kring konsumenters attitydskapande gentemot ett varumärke när marknadsföring innehåller mångfald. Metod: För att uppfylla syftet med studiens genomfördes en kvalitativ forskningsstrategi där fokus på respondenters beskrivningar och erfarenhet av olika situationer kring det valda ämnet legat som grund för undersökningen. Detta gjordes med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer bestående av 20 personer i åldrarna 20–30 år med varierande kön. Följande teorier inkluderas i studien: self congruity, consumer brand identification, människan påverkas av det visuella, multikulturell marknadsföring och konsumenters relation till varumärken. Slutsats: I och med denna studie och dess resultat går det att konkludera att konsumenters attityd påverkas av visuell marknadsföring som innehåller mångfald. / Purpose: The purpose of this study is to seek a deeper understanding of consumer attitudes towards a brand when marketing contains diversity. Method: In order to fulfill the purpose of the study a qualitative research strategy was used, focusing on the participants experiences on different situations as the basis for the study. 20 participants, between the ages of 20 to 30 years old, were individually interviewed. The following theories are included in the study; self-congruity theory, consumer brand identification, individuals being influenced by visuals, multicultural marketing and consumer relationship with brands. Conclusion: The study shows that the consumers attitude is influenced by visual marketing that contains diversity.

In this literature study the forestry methods clear cutting forestry, the Lübeck model and the Naturkultur method have been studied. This has been done to examine these methods from a sustainability perspective with a focus on economy and ecology. To enable a comparison between these three methods the study has mapped the advantages, disadvantages and the profitability of these methods. The limitation to these three methods was made because clear cutting forestry is the most widely used method today. The Lübeck model was chosen because it is somewhat established within the forest industry. Lastly the Naturkultur method was chosen since it is a Swedish method which is receiving more coverage within the industry. The discussion emphasizes that great focus is placed on the economic incentives in forestry and that other incentives, such as ecosystem services, are often neglected in discussions about forestry. The study shows that the Lübeck model and the Naturkultur method have the potential to be as profitable as clear cutting forestry after the conversion phase. However, major changes are needed within both forestry and the forest industry to make more sustainable forestry methods possible from an economic perspective. The conclusions are that the focus should shift from purely economic incentives and also include the broader importance of forests. Forestry is facing a generation shift so that both current and future generations will be given the opportunity to utilize the forest’s ecosystem services / I denna litteraturstudie har skogsbruksmetoderna trakthyggesbruk, Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden undersökts. Detta har gjorts för att undersöka dessa metoder ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på hållbarhetsdimensionerna ekonomi och ekologi. För att möjliggöra en jämförelse mellan dessa tre metoder har studien kartlagt fördelar, nackdelar och lönsamhet förde olika metoderna. Vidare gjordes avgränsningen till dessa tre metoder för att trakthyggesbruk är den metod som används i störst utsträckning idag. Naturkulturmetoden valdes för att det är en svensk metod som får allt större genomslag och medial bevakning och slutligen valdes Lübeckmodellen för att den är någorlunda etablerad inom skogsindustrin. Diskussionen lyfter att stort fokus läggs på de ekonomiska incitamenten inom skogsbruk och att övriga incitament ofta försvinner i diskussionen kring skogsbruk. Studien visar att Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden har potential att vara lika lönsamma som trakthyggesbruk efter omställningsfasen. En annan viktig aspekt när det kommer till ekonomi i skogsbruk är att det är viktigt att skilja på kassaflöde och lönsamhet. De övriga fördelarna inom skogen i form av ekosystemtjänster och andra sociala värden negligeras ofta till fördel för skogens ekonomiska värden. Dock krävs stora omställningar inom både skogsbruket och industrin för att mer hållbara skogsbruksmetoder skall vara möjliga ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatserna är att fokus bör skifta från enbart ekonomiska incitament och även inkludera skogens bredare betydelse. Skogsbruksmetoderna bör även användas parallellt för att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart skogsbruk. Skogsbruket står inför ett generationsskifte för att både nuvarande och kommande generationer ska ges möjlighet att utnyttja skogens ekosystemtjänster.

Syftet med studien är att undersöka hur arrangörer av kortare workshops och kurser i kreativt skrivande förhåller sig till homogena deltagargrupper. Först undersöks deltagarnas sammansättning och sedan arrangörernas syn på mångfald utifrån sin organisations verksamhetsuppdrag. Arrangörerna arbetar på folkbibliotek och studieförbund och undersökningen genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Studien drar slutsatsen att arrangörerna har reflekterat över frågorna och har en vilja att skapa större mångfald under evenemangen. De grupper som anses delta i lägre utsträckning är män, ungdomar under trettio och kulturella minoriteter. Vidare beskrivs verksamheternas idéer och uppdrag som inte närvarande i själva evenemanget men i arbetet bakom, exempelvis i marknadsföringen. / The aim of this study is to examine how five organizers of shorter workshops and courses in creative writing reflect on and work with homogeneous groups of participants. First the composition of participants is examined and than the organizer’s view of diversity in relation to their organization’s purpose. The organizers work in public libraries and in organizations within the popular education, and the investigation is carried out using qualitative interviews. The study’s conclusion is that the organizers have reflected on the questions and have a will to create greater diversity during the events. The groups that are considered to participate less are men, young people under thirty, and cultural minorities. The organizers’ ideas are not described as present in the event, but in the work behind, for example in the marketing.