På grund av stor konkurrens är det svårt att skapa reklam som fångar uppmärksamhet. Det finns olika verktyg för nå igenom mediaflödet. I den här studien undersöks orsaker och konsekvenser till användning av normbrytande- och stereotypisk kommunikation. Konsekvenser har tidigare studerats ur ett beteendevetarperspektiv. Studierna visar att reklam påverkar samhällets normer. Marknadskommunikativa orsaker tas inte upp och därför behövs en analys som lyfter fram för- och nackdelar ur reklambranschens perspektiv. Det förklarar varför stereotyper används och ger branschens intryck av konsekvenserna i att bryta eller förstärka normer. Den här studien har gjorts för att öka medvetenheten hos yrkesverksamma kommunikatörer. Datainsamling har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma kommunikatörer. Två reklamfilmer användes som diskussionsunderlag vid intervjuerna. Intervjuerna övergick sedan i mer allmänna frågor kring stereotyper, normer och normbrytande, informanterna fick reflektera över upplevda orsaker och konsekvenser. Slutsatser som kunnat dras från studien är att både normbrytning och stereotyper kan vara ett sätt att synas i dagens mediaflöde. Reklam är väldigt kundstyrt eftersom det är beställaren som tar störst risker med sitt varumärke och sin investering. Kommunikatörerna anser att deras största ansvar är gentemot beställaren. Stereotyper anses vara den säkra vägen. De identifieras snabbt och mycket slipper förklaras. I snabb kommunikation tar de inte onödig uppmärksamhet från budskapet. En nackdel med stereotyper är att de är opersonliga. De sticker inte ut ur mängden och reklamen glöms snabbt bort. En ytterligare nackdel med stereotyper anses vara att de påverkar samhället genom att förstärka fördomar och könsroller. Normbrytande reklam sticker ut och blir ihågkommen, vilket är en stor konkurrensfördel. Det kan också vara ett verktyg för ett långsiktigt identitetsskapande som skapar en målgruppsgemenskap och ett starkt varumärke. Normbrytning kan även påverka samhället genom att öka acceptans. En oro kring konsekvenserna av normbrytning leder till en försiktighet, både hos byråer och beställare. Risken är att få dålig publicitet och skada varumärket om det görs på del sätt. Det kan också göra kommunikationen otydlig och överskugga företagets produkt. Majoriteten av informanterna finner normbrytande reklam sällan förekommande. De upplever att de yngre generationerna har en större öppenhet och att normbrytning därför är vanligare i reklam riktad till ungdomar.

Arbetet med jämställdhet i arbetslivet är något som bedrivits under flera år. Sverige är ett av de länder som ligger i framkant när det gäller arbetet med jämställdhet, trots detta förekommer det fortfarande kränkande särbehandling och ojämlika arbetsvillkor för kvinnor och män på arbetsplatserna. Att arbeta med jämställdhet handlar inte bara om att det ska vara en jämn fördelning mellan kvinnor och män på arbetsplatsen, utan det handlar även om att uppmärksamma värderingar, ideal, attityder och normer som påverkar kvinnors och mäns arbetsvillkor. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur de mjuka nyckeltalen påverkar jämställdheten i Kriminalvården. Vidare vill rapportförfattarna undersöka hur föreställningar om kön konstrueras på arbetsplatsen, utifrån jämställdhetsperspektiv. Studien kommer att genomföras genom semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare och kompletteras med en gruppintervju från HR-funktionen och har begränsats till två verksamhetsområden. Studien visar att Kriminalvården arbetar aktivt med det kvantitativa jämställdhetsarbetet men att de behöver arbeta mer utifrån det kvalitativa jämställdhetsarbetet. Vidare visar studien att det finns en delad mening kring hur Kriminalvården bedriver sitt jämställdhetsarbete. Avsaknaden av det kvalitativa jämställdhetsarbetet medför att kvinnor och män får olika möjligheter samt att det finns en föreställning om kön på arbetsplatsen. Studien har bidragit med en ökad förståelse för hur de mjuka nyckeltalen påverkar Kriminalvårdens arbete med jämställdhet. / The work on gender equality in working life has been conducted for several years. Sweden is one of the countries at the forefront of gender equality work; despite this, there is still victimization and unequal working conditions for women and men in the workplace. Working with gender equality is not only about ensuring equal distribution between women and men in the workplace, but it is also about paying attention to values, ideals, attitudes, and norms that affect women's and men's working conditions. This study aims to gain a deeper understanding of how the soft key figures affect gender equality in the Prison and Probation Service. Furthermore, the report’s authors want to investigate how notions of gender are constructed in the workplace from a gender equality perspective. The study will be conducted through semi-structured interviews with correctional officers and supplemented by a group interview from the HR function and has been limited to two areas of activity. The study shows that the Prison and Probation Service works actively with the quantitative gender equality work, but they need to work more based on the qualitative gender equality work. Furthermore, the study shows a shared opinion about how the Prison and Probation Service conducts its gender equality work. The lack of qualitative gender equality work means that women and men have different work opportunities and perceptions of gender. The study has contributed to an increased understanding of how the soft key figures affect the Prison and Probation Service's work with gender equality.

Date: 2021-05-25 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits Institution: Linnaeus University Authors: Linnéa Hamrin - 970430 Nora Bengtsson – 960709 Tutor: Jasmina Beharic Keywords: Gender equality work, norms, group norms, driving forces, personal connection, custom communication, male engagement Titel: The light is now directed at the men who work with gender equality - How do they act and what are they driven by? Research Questions: - How do men who work with gender equality act, within organizations that work to promote the gender equality development within the society?- What are the driving forces behind their actions? Purpose: The purpose of the thesis is to increase knowledge about how men who work with gender equality, within organizations that work to promote the gender equality development within the society, act to influence gender equality development and to create an understanding of the underlying driving forces of their actions. This is to contribute to the knowledge about how men, who does not act accoringly to the existing masculine norms, work with gender equality which can increase the understanding of gender equality development. Method: This is a qualitative study that uses inductive approach. Four semi- structured interviews have been implemented with four different respondents. The empirical data was then analyzed through a thematic analyzis.Through the coding, themes were detected which then generated the theoretical material. Conclusions: The result of the study showed that the men worked a lot through adapting their communication to the target group which enabled a connection inbetween the men and the target group. Relationship building was presented as essential to their work and two important factors in order to build relationships was positive influense and identification. The underlying driving forces were at first proved to be integrated and identified extrinsic motivation. To maintain the work with gender equality the ability to help others, confirmation, experienced context, and self-determination were the driving forces that identified. / Datum: 2021-05-25 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 HP Institution: Linnéuniversitetet Författare: Linnéa Hamrin - 970430 Nora Bengtsson – 960709 Handledare: Jasmina Beharic Nyckelord: Jämställdhetsarbete, normer, gruppnormer, drivkrafter, personlig anknytning, anpassad kommunikation, manligt engagemang Titel: Nu riktas lampan mot män som arbetar med jämställdhet - Hur agerar de och vad drivs de av? Forskningsfrågor: - Hur agerar män som arbetar med jämställdhet, inom organisationer som arbetar för att främja jämställdhetsutvecklingen i samhället?- Vad finns det för drivkrafter bakom deras agerande? Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring hur män som arbetar med jämställdhet, i organisationer som arbetar för att främja jämställdhetsutvecklingen i samhället, agerar för att påverka jämställdhetsutvecklingen samt skapa en förståelse kring de bakomliggande drivkrafterna för deras agerande. Det för att bidra med kunskap gällande hur män, som inte agerar enhetligt med den existerande mansnormen, arbetar med jämställdhet vilket kan öka förståelsen kring jämställdhetsutvecklingen. Metod: Det här är en kvalitativ studie som använder induktiv metod. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Empirisk data analyserades därefter genom den tematiska analysmetoden. Genom kodningen upptäcktes teman som låg till grund för det teoretiska materialet. Slutsats: Studiens resultat visade att männen arbetade mycket genom att anpassa sin kommunikation efter målgrupp vilket möjliggjorde för en anknytning mellan männen och målgruppen. I arbetet framstod relationsbyggande som essentiellt och två viktiga faktorer i syfte att bygga relationer var positivt inflytande och identifiering. De bakomliggande drivkrafterna visade sig till en början vara integrerad och identifierad extern motivation. För att upprätthålla arbetet med jämställdhet var förmågan att hjälpa andra, bekräftelse, upplevt sammanhang och självbestämmande de drivkrafter som identifierades.

Problembakgrund: Detaljhandeln har länge karakteriserats som en feminiserad bransch,där kvinnor varit överrepresenterade. Fastän kvinnor utgör merparten av de anställda ibranschen, så är de disproportionerligt representerade i chefspositioner. Vilket beror på attkvinnors möjligheter till att nå en chefsposition varit mycket liten. Förklaringen kanhänföras till att kvinnor historisk sett har upplevt faktorer som hindrar deraskarriärutveckling, vilka män däremot inte har mött. Vilket har inneburit en ickejämställdhet mellan könen vad gäller deras möjligheter att klättra uppför i arbetslivet. Attkvinnor mött utmaningar när det kommer till att nå högre positioner kan konstateras,däremot har tidigare studier identifierat både faktorer som har underlättat och försvåratför de båda könen i deras karriärutveckling till butikschef i detaljhandeln. Syfte: Kandidatuppsatsens syfte är att få en ökad förståelse för de potentiella faktorersom kan inverka på manliga och kvinnliga butikschefers karriärutveckling i ett stortsvenskt detaljhandelsföretag. Det vill säga de upplevda faktorer som hittills underlättat endetaljhandelschefs karriär i Sverige, och de upplevda faktorer som dessa varuhuscheferupplever varit problematiska för deras karriärutveckling. Metod: Kandidatuppsatsen utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där data för studiensamlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manligavaruhuschefer i ett stort svenskt detaljhandelsföretag. Resultat: Kandidatuppsatsen visar utifrån varuhuschefernas upplevelser att en utvecklinghar skett jämfört med tidigare studier då de kvinnliga och manliga respondenterna idagupplever färre faktorer som har försvårat och fler faktorer som har underlättatkarriärutvecklingen. Trots att en förbättring har påvisats finns fortfarande belägg för attkvinnor, dock i lägre utsträckning, fortfarande upplever fler faktorer som har försvåratderas karriärutveckling, och att män upplever fler faktorer som har underlättat deraskarriärutveckling, som en jämförelse könen emellan. Författarna har även kunnatidentifiera två nya faktorer som ett bidrag till kommande studier. / Background and problem: Retail has long been characterized as a feminized trade,where women have been overrepresented. Although women make up the majority of theemployees in the trade, they are disproportionately represented in managerial positions.Which is because women's opportunities to reach a managerial position have been verysmall. The explanation can be attributed to the fact that women have historicallyexperienced factors that prevent their career progression, which men, on the other hand,have not encountered. Which has meant a non-equality between the sexes in terms oftheir opportunities to ascend in their work. It can be stated that women have facedchallenges when it comes to reaching higher positions, however, previous studies haveidentified both factors that have facilitated and made it more difficult for both sexes intheir career progression as store managers in retail. Purpose: The purpose of the bachelor thesis is to gain an increased understanding of thepotential factors that can affect the career progression of male and female store managersin a large Swedish retail company. That is, the perceived factors that have so farfacilitated a retail manager's career in Sweden, and the perceived factors that these retailstore managers experience have been problematic for their career progression. Method: The bachelor thesis is based on a qualitative research method where the data forthe study was collected with the help of semi-structured interviews with five female andfive male retail store managers in a large Swedish retail company. Results: The bachelor thesis shows, based on the retail store managers' experiences, thata development has taken place compared with previous studies, as the female and malerespondents today experience fewer factors that have made it more difficult and morefactors that have facilitated their career progression. Although an improvement has beendemonstrated, there is still evidence that women, albeit to a lesser extent, still experiencemore factors that have hampered their career progression, and that men experience morefactors that have facilitated their career development, as a comparison between the sexes. The authors have also been able to identify two new factors as a contribution to futurestudies.

Syfte/frågeställningar: Studiens syfte är via en scoping-review diskutera och analysera olika perspektiv på äldre kvinnors våldsutsatthet av en manlig partner. För att specificera syftet och tydliggöra vilka ämnen arbetet är avgränsat till har följande frågeställningar formulerats: På vilket sätt är äldre kvinnor en särskilt utsatt grupp när det kommer till våld i nära relationer? Hur hanteras äldre kvinnors våldsutsatthet av professionella aktörer i jämförelse med unga kvinnors våldsutsatthet? Hur behöver hjälp och stöd utformas för att lyckas bemöta äldre våldsutsatta kvinnors behov?Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar olika målgrupper. Vissa målgrupper beskrivs vara särskilt sårbara, däribland äldre kvinnor. Dessa är sårbara bland annat till följd av egna och andras värderingar, som försvårar uppbrott och möjlighet till adekvat stöd. Mörkertalet gällande mäns våld mot kvinnor är stort, samtidigt som det konstateras att våld mot äldre kvinnor är ett växande problem.Metod: Genom en scoping-review undersöks det befintliga forskningsfältet för manligt partnervåld mot äldre kvinnor.Resultat: Studien resulterar i fyra olika huvudteman med två eller tre underteman. Funna huvudteman är: (1) Ett försummat kunskapsområde, (2) En multipel utsatthet som kräver en intersektionell analys, (3) Föråldrade föreställningar och förväntningar, (4) Attityder och bemötande.Konklusion: Äldre kvinnor är en särskilt utsatt grupp som behöver bemötas och ges insatser utifrån olika aspekter som följer av att vara äldre och att vara kvinna. Det framhålls också att äldre kvinnor är en mindre prioriterad grupp inom forskning och hos professionella, i jämförelse med yngre kvinnor utsatta för våld av en manlig partner. Mer kunskap behövs om målgruppen, men kunskap behövs också hos målgruppen själv, bland annat gällande våldsdefinitioner och befintlig hjälp. / Purpose/Questions: The purpose of this study is to discuss and analyze different perspectives on older women´s exposure to violence, perpetrated by a male partner. In order to specify our purpose and to clarify what topics this study is delimited to, following questions were defined: In which ways are older women a particularly vulnerable group regarding domestic violence? How is older women's exposure to violence handled by professionals, in comparison to younger women´s exposure to violence? What does help and support need to consist of in order to meet older women´s needs, when exposed to violence?Background: Domestic violence is a serious problem in society which affects different groups of people. Some groups are particularly vulnerable, including older women. These women are vulnerable among reasons such as their own and other people's values, which obstruct the possibility to break free and acquire adequate support. Men´s violence against women is a problem where the hidden statistics are stated, despite this it is assumed to be a growing problem.Method: Using a Scoping review the field of research regarding male partners violence on older women is examined.Result: The study finds four different main-themes consisting of two or three subthemes. The developed main-themes are: (1) A neglected area of knowledge, (2) A multiple exposure which demands an intersectional approach, (3) Outdated beliefs and expectations, (4) Attitudes and treatment.Conclusion: Older women are a particularly vulnerable group who needs to be treated and given support based on different aspects following being old and being a woman. It is emphasized that old women are less prioritized in research and by professionals, in comparison with younger women who are violently perpetrated by a male partner. The knowledge concerning older women and violence needs to be expanded, while old women themselves need to be enlightened, such as current definitions of violence and available support.

Bakgrund: Trots framsteg inom jämställdhetsområdet finns det fortfarande en tydlig obalans när det gäller könsfördelningen i styrelserummet. Genom att adressera och belysa denna obalans samt presentera potentiella fördelar med detta kan en mer jämställd representation uppnås. Syfte: Syftet med studien är att beskriva de utmaningar och möjligheter som manliga styrelseledamöter upplever i fråga om jämställdhet i bolagsstyrelser, samt deras bidrag för att främja en jämnare könsfördelning. Metod: Studien antar en abduktiv ansatsmetod, genom att tolka och analysera de manliga styrelseledamöternas upplevelser utifrån befintlig teori och samtidigt vara öppen för nya insikter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av fenomenet. Vid insamling av empiri har en kvalitativ fallstudie med åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. För att beskriva informanternas upplevelser av den sociala kontexten genomfördes en tematisk analys varav tre huvudteman identifierades: Perspektiv och kompetens, Utmaningar och möjligheter i Jönköpings län, strategier för jämställdhet. De tre huvudtemana analyserades och kopplades sedan till relevant teori. Slutsats: Studiens resultat frambringar utmaningar och möjligheter i arbetet att främja en jämnare könsfördelning i styrelserna. Faktorer som påverkar och samspelar är befintliga ägande-och maktstrukturer, balans mellan karriär-och familjeliv, könsskillnader i risktagande och självförtroende samt brist på kvinnor i ledande positioner. Styrelseledamöterna kan påverka detta genom att ifrågasätta och utmana rådande normer samt belysa de fördelar som kommer av en jämställd styrelse. / Background: Despite progress in the field of gender equality, there is still a clear imbalance in the gender balance in boardrooms. By addressing and highlighting this imbalance and presenting potential benefits, more equal representation can be achieved. Purpose: The aim of the study is to describe the challenges and opportunities experienced by male directors in terms of gender equality in corporate boards, as well as their contribution to promoting gender balance. Method: The study adopts an abductive approach, by interpreting and analyzing the male board members' experiences based on existing theory and at the same time being open to new insights, the study contributes to a deeper understanding of the phenomenon. For the collection of empirical data, a qualitative case study with eight semi-structured interviews has been conducted. To describe the informants' experiences of the social context, a thematic analysis was carried out and three main themes were identified: Perspectives and competence, challenges and opportunities in Jönköping County, strategies for gender equality. The three main themes were then analyzed and linked to relevant theory. Conclusion: The results of the study highlight challenges and opportunities in promoting gender balance on boards. Factors that influence and interact are existing ownership and power structures, work-life balance, gender differences in risk-taking and self-confidence, and lack of women in leadership positions. Board members can influence this by questioning and challenging prevailing norms and highlighting the benefits of a gender-equal board.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn tekniklärare på högstadiet har på elevers förutsättningar för och intresse av teknikämnet. Uppsatsen vill även ta reda på ifall det finns skillnader mellan eleverna baserat på kön och genus och vilka hinder, respektive möjligheter, som existerar för att lärarna ska kunna bedriva en (mer) inkluderande teknikundervisning. Utifrån detta syfte har uppsatsens två frågeställningar formulerats som följer:  1a. Vad har lärare för uppfattningar om elevers intresse för och förhållningssätt till teknikämnet? 1b. Ser lärarna någon skillnad mellan könen? 2. Vilka hinder och möjligheter för en inkluderande undervisning i teknikämnet identifierar lärare? För att besvara syfte och frågeställningar har fyra tekniklärare intervjuats. Intervjuerna har genomförts i semistrukturell form, grundad i kvalitativ metod, tillsammans med en intervjuguide omfattande tio frågor. Intervjusvaren har transkriberats och utgjort uppsatsens empiriska material. Med hjälp av tematisk analys har materialet bearbetats och teman, subteman och koder har identifierats och konstruerats. Baserat på identifierade koder konstruerades tre övergripande teman: teknikintresse och förhållningssätt till ämnet (1), den könsstereotypa bilden av teknik (2) och teknikämnets utveckling och kompetens (3). Uppsatsen landar i slutsatsen att lärare anser att killar har större självförtroende i teknikämnet. De är även mer intresserade av praktiskt arbete och benägna att ”göra först, tänka sen” när de sätter igång med sitt arbete. Tjejerna är mindre roade av det praktiska arbetet som sådant utan vill veta vilket syfte en viss konstruktion eller ett visst arbete ska ha för att bli motiverade. Lärarna såg framförallt olika ramfaktorer som hinder för att utveckla undervisningen i teknikämnet så att den kan bli mer inkluderande. Det har med budget, planeringstid, material och lokaler att göra. Även teknikämnets låga status sågs som ett hinder, eftersom lärarna uppfattade att andra ämnet prioriterades högre av såväl elever som skolledning. Läroplanens utveckling sågs som någonting positivt och något som bidrog till att utveckla ämnet. Lärarna såg dock ett behov av fortbildning, både när det kommer till den nya teknik som ska undervisas om och genusperspektiv som kan bidra till en mer inkluderande undervisning. / The purpose of this essay is to investigate the view of technology teachers at junior high school on students' prerequisites for and interest in the technology subject. The essay also wants to find out if there are differences between the students based on sex and gender and what obstacles, respectively opportunities, exist for the teachers to be able to conduct a (more) inclusive technology education. Based on this purpose, the essay's two research questions have been formulated as follows:  1a. What are teachers' perceptions of students' interest in and approach to the subject of technology? 1b. Do the teachers see any difference between the sexes? 2. What obstacles and opportunities for inlcusive teaching in subject of technology do teachers indentify? In order to answer the purpose and questions, four technology teachers have been interviewed. The interviews have been conducted in semi-structured form, based on a qualitative method, together with an interview guide comprising ten questions. The interview responses have been transcribed and used as the essay's empirical material. Using thematic analysis, the material has been processed and themes, sub-themes and codes have been identified and constructed. Based on identified codes, the analysis resulted in the construction of three overarching themes: technology interest and approach to the subject (1), the gender stereotypical image of technology (2) and the technology subject's development and competence (3). The essay concludes that teachers believe that boys have greater self-confidence in the subject of technology. They are also more interested in practical work and inclined to "do first, think later" when they start their work. The girls are less amused by the practical work as such, but want to know what purpose a certain construction or a certain work should have in order to be motivated. Above all, the teachers saw various framework factors that hinder the development of teaching in the subject of technology so that it can become more inclusive. It has to do with budget, planning time, materials and premises. The low status ofthe technology subject was also seen as an obstacle, because the teachers perceived that other subjects were given higher priority by both students and school management. The development of the curriculum was seen as something positive and something that contributed to developing the subject. However, the teachers saw a need for continuing education, both when it comes to the new technology to be taught and gender perspectives that can contribute to more inclusive teaching.

Male victims of domestic abuse with women as perpetrators is not a common supposition and seems to be a topic which needs further attention. The purpose of our essay is therefore to investigate men's experiences of being abused by a woman in a romantic relationship. The survey aims to illustrate the men's own voices. The aim is also to illustrate the consequences of being a man and having a female perpetrator in a romantic relationship. The study was conducted through biographies, all written by men with experience of this essay's subject. The result is divided in three main themes: the experience of the abuse, shame and being a victim and a male at the same time. The most prominent results included men’s experiences of both physical and psychological abuse where they were a victim of violence by their female partner and suffered major injuries and endured many years of control, humiliation and violations. The results also presented consequences of being a male victim of domestic abuse which featured feelings of shame, fear of others acknowledging them as weak and not being accepted as a victim by society.

Leadership is important when it comes to well-being and development of organizations. The leader has the opportunity to influence the employees to reach their full potential and thereby develop the entirety of the organization. There are both men and women in leadership positions in the automotive industry, but there is a lack of understanding in how they differ in their leadership. This paper aims to explore how leadership strategies differ between male leaders and female leaders in the automotive industry, by comparing twelve interviews with respondents from two different companies. The study was conducted qualitatively with an inductive research approach. The empirical study together with the reference frame resulted in a model that illustrates how the difference in leaderships are used to motivate and develop the employees. In conclusion the study showed that both male and female leaders’ intent to motivate and personally develop the employees, but they have different approaches achieving it. Male leaders tend to encourage, challenge and promote independence to earn trust while the females tend to use feedback, communication, inclusion and be present in their leadership. / Ledarskap har stor betydelse för trivsel och utveckling på företag. Ledaren har möjlighet att influera medarbetarna att nå sin fulla potential och på så sätt också utveckla företaget som helhet. Både män och kvinnor besitter ledarskapspositioner på företag inom fordonsbranschen, men det saknas förståelse för hur de är olika i sitt ledarskap. Detta arbete syftar till att utforska hur manliga och kvinnliga ledare använder ledarskap, utifrån tolv intervjuer med respondenter från två företag inom fordonsbranschen. Studien är kvalitativt utförd med en induktiv forskningsansats. Insamlad empiri tillsammans med referensram resulterade i en modell som illustrerar hur ledarskap utövas inom branschen. Studien kom fram till slutsatsen att manliga och kvinnliga chefer tenderar att använda sig av olika ledarskapsstilar men båda har som avsikt att motivera och utveckla medarbetarna. Manliga chefer beskrivs som sporrande, då de använder ett ledarskap som erbjuder medarbetarna självständighet, utrymme och utmaning. Kvinnliga chefer karaktäriseras i studien som återkopplade, då de är mer kommunikativa, inkluderande och närvarande i sitt ledarskap.

Bakgrund: Begreppet ledarskap har än idag inte en enhetlig definition, då begreppet påverkas av olika faktorer exempelvis sociala sammanhang. Olika ledarstilar kännetecknas av olika beteenden, detta arbetet syftar till att skapa förståelse kring sambandet mellan genus och ledarskap, genom att tillämpa den komparativa metod jämförelselogik mellan kvinnodominerade och mansdominerade organisationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur medarbetarna uppfattar kvinnligt ledarskap.  Metod: För att kunna undersöka medarbetarnas individuella åsikter om kvinnligt ledarskap användes komparativ metod. Under studiens gång används primärdata som består av 12 semistrukturerade intervjuer. Empiri: Kvinnligt ledarskap kan skilja sig från manligt ledarskap med avseende på ledarens egenskaper. En kvinnlig ledare kan inneha manliga egenskaper och vice versa. Analys: Analysen visar att cheferna inom både hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att teorier om ledarstilar saknar betydelse i praktiken i offentlig sektor. Dessutom anser cheferna och medarbetarna att inga tydliga skillnader finns mellan manligt och kvinnligt ledarskap, eftersom ledarstilen är influerade av ledarens egenskaper. Slutsats: Samtliga respondenter från hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att egenskap snarare än kön har betydelse för ledarskap. Det beror på att män och kvinnor kan inneha liknande egenskaper, vilket tyder på att ledarstilar inte har någon betydelse i arbetslivet. / Background: The concept of leadership does not yet have a uniform definition, as the concept is influenced by various factors such as social contexts. Different leadership styles are characterized by different behaviors, this work aims to create an understanding of the relationship between gender and leadership, by applying the comparative method comparison logic between female-dominated and male-dominated organizations. Purpose: The purpose of this study is to investigate how employees perceive female leadership. Method: In order to be able to examine the employees' individual views on female leadership, a comparative method was used. During the study, primary data consisting of 12 semi-structured interviews are used. Empirical findings: Female leadership can differ from male leadership in terms of the leader's qualities. A female leader can possess masculine qualities and vice versa. Analysis: The analysis shows that the managers in both the home care service and the Church of Sweden believe that theories about leadership styles have no significance in practice in the public sector. In addition, managers and employees believe that there are no clear differences between male and female leadership, as the leadership style is influenced by the characteristics of the leader. Conclusion: All respondents from the home care service and the Church of Sweden believe that trait rather than gender is important for leadership. This is because men and women can possess similar characteristics, which indicates that leadership styles have no significance in working life.