Ledarskap och välmående är ämnen som ofta diskuteras i dagens samhälle. En ledare har en viktig roll i en organisation, inte minst för dem anställda. Fastighetsbranschen är en klass för sig när det gäller ledarskap och jämställdhet. Det är den första branschen i Sverige som lyckats krossa “glastaket” genom att ha en jämn fördelning mellan manliga respektive kvinnliga ledare. Det finns i hög utsträckning mycket som tyder på att en ledares egenskaper och ledarskap påverkar den anställdes välmående på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för hur kvinnliga respektive manliga karaktärsdrag påverkar den anställdas välmående genom att studera upplevda ledarskapsegenskaper i en jämnställd bransch Tidigare studier har fokuserat på den anställdes välmående kopplat till ledarskap. Däremot förekommer det begränsat antal studier avseende fastighetsbranschen samt utifrån ett jämställdhetsperspektiv, därmed avser studien kunna bidra till en ökad förståelse inom området. Studien är av kvalitativ art där empiri samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer från anställda inom fastighetsbranschen. De anställda har själva besvarat frågor gällande deras personliga välmående kopplat till det upplevda ledarskapet som de anser att sin närmaste ledare utövar. För att genomföra studiens analys som är kopplat till studiens syfte, grundar sig studien i ett teoretiskt ramverk bestående av fyra delar; ledarskap på arbetsplatsen, manligt och kvinnligt ledarskap, målvägsteorin samt välmående på arbetsplatsen.  Vanligt förekommande faktorer som respondenterna ansåg påverka deras välmående är ledarskap, motivation, arbetsbelastning samt stämningen på arbetsplatsen. Studiens resultat har identifierat att ledarens egenskaper inte är könsspecifika. Däremot iakttas en koppling mellan vilket kön respektive anställd har och vilka egenskaper som de anser mest värdefulla hos sin närmaste ledare.

The sports movement plays an important role in generating democratic upbringing and participationamong Sweden´s population. The assumption that sports associations constitute a school in democracyis well established in sports policy and is the basis for today's public sports support. Equality workoccurs within the sports movement where the Swedish Sports Confederation works to ensure thatwomen and men throughout the movement have the same power to shape sports and their ownparticipation and that no gender should be represented by less than 40 percent. This study aim todescribe and analyze election committees within wrestling associations in Sweden in their work ofrecruiting new and retaining existing board members from an equality and gender perspective. Byinterviewing seven people that represent different election committees, we were able to analyze thewrestling associations recruiting processes. The result shows that a recruitment process exists but is notinterpreted. The attitudes and perceptions of gender equality in a board are positive – several selectionboards advocate more women. The problem, however, lies in the fact that there the election committeeshave an androcentric approach which to some extent contributes to a reproduction of the powerrelations that exist within wrestling today, in order to break the structures and norms and succeed ingetting more women in, the associations may need more help from superiors

Det övergripande syftet med denna uppsats är att vidga kunskapen om ett relativt utforskade ämne, nämligen genus inom fältet styrketräning. Detta undersöks genom analysera bilder på vältränade människor med rådande teorier inom ämnet för att på så vis bidra till ny kunskap. Mer specifikt så är syftet med denna studie att undersöka hur föreställningen om manligt respektive kvinnligt reproduceras i form av bilder på två webbsidor som behandlar styrketräning. De olika typer av bilder som återfinns på hemsidorna präglas av tydliga genusskillnader som på ett extremt sätt framhäver männens makt över kvinnorna genom att porträttera dem på både tydliga och mer subtila sätt vilket har lyfts fram i analysen. Genom att belysa dessa aspekter så har ett relativt outforskat område nu fått en mer nyanserad och genomskinlig bild genom att rikta ljus på hur genus skapas genom bilder i fältet för styrketräning. Frågor som uppsatsen ställer sig är: Hur framställs genus i bild på kvinnor respektive män som i varierande grad utövar styrketräning och kroppsbyggning på utvalda webbsidor? Vilka olika typer av bilder av kroppen återfinns på webbsidorna? Hur framställs de och vilka skillnader finns mellan könen vad gäller dessa bilder? Analysen av bilder på två olika nätsidor som riktar sig till kvinnor och män som styrketränar visar att det verkar finnas ett större behov av att skilja män och kvinnor åt i just styrketräningssammanhang, detta eftersom kvinnan här närmar sig vad som anses vara männens sfär.

Inom det vetenskapliga fältet för kvinnligt och manligt missbruk beskrivs ofta att kvinnan har andra och mer komplexa behov än mannen. Mannen och hans sociala situation, problematik och behov har generellt beskrivits som norm. Socialsekreterare grundar sina bedömningar och beslut på föreställningar om vad kvinnor och män har för specifika behov. Dessa föreställningar produceras och reproduceras genom rådande diskurser som verkar inom denna specifika sociala domän. Denna studie undersöker vilka centrala diskurser som kan identifieras i socialsekreterares föreställningar om kvinnligt och manligt missbruk, samt hur dessa verkar och reproduceras samt vad det kan få för implikationer för den sociala praktiken. Detta har undersökts genom en kritisk diskursanalys av sex semistrukturerade intervjuer med missbrukshandläggare. I resultatet framkommer tre centrala diskurser: 1) kvinnans utsatthet och komplexa vårdbehov, 2) männen i skuggan, samt 3) individen i fokus. Dessa tre utgör vad som i uppsatsen benämns den vetenskapliga diskursen om kvinnligt och manligt missbruk. Trots att de till viss del är motsägelsefulla visar studien hur socialsekreterare formar sina uttalanden i linje med alla tre och på så vis rättfärdigar sitt sätt att agera och organisera arbetet. Diskursen om individen i fokus framträder dock som dominant i förhållande till de andra två och förefaller vara en diskurs som skapar goda socialsekreterare och främjar klienters autonomi. Genom diskursens status förpassas de andra två, med fokus på genus, till bakgrunden och samhällets rådande könsordning riskerar vidmakthållas. Slutligen förefaller diskursen om individen i fokus verka oproblematiserat både inom det vetenskapliga och praktiska fältet för socialt arbete med missbruk, vilket kan få konsekvensen att socialsekreterare oreflekterat och omedvetet placerar klienter i kategorier som verkar förtyckande. / Within the scientific field of female and male substance abuse, women have often been described as if they have other and more complex needs than men. The man and his social situation, problems and needs are in general described as the norm. Social workers base their assessments and decisions on ideas of what specific needs men and women have. These ideas are produced and reproduced by the prevailing discourses that operate in this specific social domain. This study examines which central discourses that can be identified in the social workers notions about female and male abuse, further how these discourses operate and are reproduced and how that may implicate the social practise. This has been investigated through a critical discourse analysis of six semi-structured interviews with social workers active on the field of substance abuse. The results show three main discourses: 1) women’s vulnerability and complex care needs, 2) men in the shadow, and 3) the individual in focus. These three constitute what in this paper is called the scientific discourse on female and male abuse. Despite they are somewhat contradictory, the study shows how social workers form their statements in line with all three, thus justifying the way they act and organize their work. The discourse about the individual in focus emerges as dominate in relation to the other two and appears to be a discourse that creates good social workers and encourages clients' autonomy. Through this discourse status the other two, with a focus on gender, are relegated to the background and the prevailing gender order in society risks being maintained. Finally, it appears the discourse of the individual in focus seem un- problematized both in the scientific and practical field of social work with substance abuse, which may have the consequence that social workers unreflective and unknowingly puts clients into oppressive categories.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material. Urvalet består av sjuksköterskor inom svensk somatisk vård. Resultat: Vårdares och patienters kön har stark inverkan på vårdens utformning samtidigt som det florerar uppfattningar hos sjuksköterskor att en förutsättningslös attityd kan överbrygga könets betydelse. Slutsats: Genus måste belysas starkare, både i forskning och klinisk praxis då genus har en direkt och indirekt inverkan på den personcentrerade vårdens kvalitet. Sjukvården måste bli bättre på att medvetandegöra genus då rådande genusnormer ofta är osynliga och måste belysas kontinuerligt för att inte åter bli osynliga och genom detta orsaka diskriminering och vårdlidande. / Background: Experience and theoretical knowledge made nursing students aware that gender stereotypes are present in health care. Health care is dominated by women but controlled by patriarchal hierarchies. Problem: Can prejudice on masculinity and femininity hinder person-centered care? Is the patient being reduced from being an individual to becoming a generalization of gender norms? Is it possible for health care systems to ignore the impact of prejudiced gender cultures and still give patients qualitative treatment? Aim: To describe registered nurses experiences of how gender affects person-centered care. Method: An empirical interview study with a qualitative manifest content analysis of unprocessed data. The selection comprises registered nurses in Swedish somatic health care. Result: The gender of health care personnel and patients strongly affects the formation of health care relationships. Simultaneously there is preconception among nurses that an unbiased attitude can overlap the consequences of gender. Conclusion: Gender needs to be illuminated, in scientific research but also in practice. The health care system needs to develop its awareness of gender because prevailing gender norms are often invisible and need to be continuously illuminated in order to prevent gender bias, discrimination and care suffering.

Bakgrund: Begreppet ledarskap har över tid kopplats till starka, karismatiska och beslutsamma egenskaper, vilka ofta karakteriseras som manliga. Genom att ledarskapsrollen historiskt sett tillskrivits män har den traditionella bilden av den ideala ledaren medfört hinder för kvinnor att nå ledarpositioner, men också när det väl besitter en sådan. Problemet undersöks genom följande frågor; Vilka strukturella hinder upplever kvinnor i höga ledarpositioner att det finns? Hur skapas resiliens/motståndskraft hos kvinnor i potentiellt diskriminerande miljöer? Vilka strategier finns det för att tackla hinder och vilka har kvinnor i de högre ledarpositionerna använt sig av? Syfte: Studiens övergripande syfte är att identifiera strukturella hinder för kvinnor i höga ledarpositioner, för att sedan ge förslag på hur de ska tacklas. Syftet med uppsatsen är även att undersöka hur kvinnor skapar motståndskraft i diskriminerande miljöer. Metod: En studie av kvalitativ forskningsmetod, där datainsamlingen utgått från ett strategiskt urval. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som besitter en hög ledarposition. Analys: Studien visar att kvinnors ledarskap påminner om en transformativ ledare, med undantag för kvinnor som innehar mer maskulina drag baserade på samhälleliga normer. Vissa kvinnor har svårt att definiera exakta hinder och strategier, vilket kan bero på att diskriminering inte alltid syns. Labyrinten är den metafor som ger den mest exakta skildringen av de hinder som kvinnor kan uppleva. Att bygga motståndskraft tidigt kan ge fördelar senare i livet, men det är inte en avgörande faktor. Slutsats: I studien kan det fastställas att förminskningar och sexistiska kommentarer är vanligt förekommande hinder för kvinnor i höga ledarpositioner. Härskartekniker är även något som uppmärksammats. Det kan också konstateras att både en otrygg och trygg barndom kan skapa olika förutsättningar för skapandet av resiliens. Ett annat konstaterande är att stöttning från ett familjenätverk, främjar arbetsrelaterad motståndskraft hos kvinnor. Vanliga strategier vid diskriminering är att vara tyst och inte göra något i stunden. Informanternas råd gällande diskrimineringar: Våga säg ifrån, eller bolla problemet med en person man har förtroende för.

In this study the purpose is to explore how female and male characters are depicted in two tv-shows named “Scenes from a marriage¨ with a qualitative content analysis as a method. These two tv-shows are made with a gap of 48 years, the first tv-show was made and televised 1973 by Ingmar Bergman and a remake of the tv-show was made and televised 2021. The three questions asked to the study was; “How are the female and male characters portrayed?”, “What are the differences or similarities between the versions in the portrayal of male and female characters?” and “What gender norms and gender roles are seen or absent in the tv series?”. The theories used in this research was gender system and gender contract from Yvonne Hirdman but also the male gaze from Laura Mulvey in order to analyze the chosen scenes. To help analyze the terms gender norms and gender roles have been used. The results shows that the portrayal of the female and male characters in the older version of  “Scenes from a marriage” from 1973 was more traditional in its depictions of gender and norm-conforming but with some social interactions that shows norm-breaking, while the portrayal of the female and male characters in the new version from 2021 was more norm-breaking when the gender roles was reversed and gender norms were not followed by the characters but with some social interactions that shows norm-conforming.

Studien undersöker könsskillnader inom fastighetsmäklaryrket, med fokus på ett genusperspektiv och hur könskodning påverkar manliga och kvinnliga mäklare. Fastighetsmäklaryrket kännetecknas av individuell prestation och oftast en provisionsbaserad ersättning. Vid årsskiftet 2023 var könsfördelningen inom yrket nästan jämn, med 3 436 kvinnor och 4 169 män registrerade som mäklare i Sverige. Kvinnor hade en något högre avregistreringsfrekvens än män. Studiens resultat tyder på att manliga och kvinnliga mäklare har olika motiv för att välja yrket och återspeglar delvis samhällets könsstereotyper och normer. Medan män oftare dras till de tävlingsinriktade och prestationsbaserade aspekterna av yrket, betonade kvinnorna oftare kundrelationer, mental påfrestning och familjeliv. Dessa skillnader visade påverkan på karriärmöjligheter och upplevelsen av hur de uppfattas av kunder. Kvinnliga mäklare upplever i särskilda fall att deras kompetens ifrågasätts, ofta kopplat till könsstereotyper. Detta tyder på att kvinnor i dessa situationer kan behöva anstränga sig extra för att bevisa sin kompetens. Resultaten belyser vikten av att förstå och adressera de strukturella och sociala hinder som påverkar främst de kvinnliga mäklares yrkesupplevelser, men även faktumet att branschen förändrats över tid till ett mer jämställt yrke, vilket statistiken speglar men även upplevelserna. / This study investigates gender differences in the real estate agents profession, focusing on a gender perspective and how gender coding affects male and female real estate agents. The real estate agent profession is characterized by individual performance and typically commission-based pay. At the end of the year 2023, the gender distribution within the profession was nearly balanced, with 3,436 women and 4,169 men registered as real estate agents in Sweden. Women had a slightly higher deregistration rate than men. The study's results indicate that male and female real estate agents have different motivations for choosing the profession, partly reflecting societal gender stereotypes and norms. While men more often were attracted to the competitive and performance-based aspects of the profession, women more frequently emphasized client relationships, mental stress, and family life. These differences showed an impact on career opportunities and the experience of how they were perceived by clients. Female brokers sometimes experienced that their competence is questioned, often linked to gender stereotypes. This indicates that women in these situations may need to make an additional effort to prove their competence. The results highlight the importance of understanding and addressing the structural and social barriers that primarily affect female real estate agents and their professional experiences, while also acknowledging that the industry has become a more gender-equal profession over time, as reflected by the statistics as well as the experiences.

<p>At the centre of this study lies the question of how research-related media texts contribute to the social construction of sex and gender conceptions when they use research, either as a main source, or to support or comment on specific issues and statements, from the political arena, for example. The principal aim of the study has been to analyze and problematize the ways in which different types of newspapers, genres and editorial sections reproduce, or contribute to change, in existing gender discourses. </p><p> The material was collected from two Swedish newspapers during the year 2001: the national morning paper Dagens Nyheter (DN), and the national evening paper Aftonbladet. </p><p>The theories of discourse, agenda-setting and -framing in this study are related to the questions: what kinds of knowledge on women and men, and biological, physiological, psychological, social and cultural perspectives on sex/gender are represented; how are they described; and how do content and form contribute to the (re)production of, or change in, gender discourses? The main analytical perspectives are those about gender discourse (re)production, genres as ideological forms, and the epistemologies of journalism. </p><p> A combination of analytical strategies and methods was used: content and thematic analysis, and qualitative analysis of text and language with methodological tools from different traditions of discourse analysis. </p><p> In my study, I can see an interplay between research traditions and genre conventions in the (re)production of gender discourses. Since the news sections repeatedly choose to publish research as empiric and in the form of results, and then within that, primarily findings from medicine and the social sciences, these areas are reproduced as important and relevant, and as producers of objective, true knowledge that can be presented as simple facts. Research-related texts in culture journalism, on the other hand, follow the tradition of primarily treating research within the humanities, and nowadays also gender and queer theoretical perspectives within different disciplines. Through the genre conventions of culture journalism, this research is reproduced as something that you can reflect upon, problematize, criticize, form an opinion of, and judge.</p><p> The study also gives reason to argue that media logic and institutionalized genre conventions contribute to the reproduction of science and research as different worlds and cultures, in which the natural sciences and the humanities are found in different media spaces, and different forms of knowledge about sex/gender are given space on different conditions and in different forms. </p>

<p>Jag vill i den här uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befästs och utmanas i Margareta av Navarras verk <em>Heptameron</em>. Jag utgår från Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism påverkar och påtvingar olika konstruktioner av sexualitet<strong> </strong>och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger på<strong> </strong>en normerande och<strong> </strong>normaliserad heterosexualitet som ständigt för tillbaka avvikelserna från denna norm, hos såväl devisanterna som i de två noveller jag studerat, till en binär könskategorisering. Huvudfokus ligger på tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kärlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sådana begrepp i verket visar på att det inte går att finna något essentiellt ursprung eller någon slutgiltig definition av dem. Det är just därför den heterosexuella normen måste iscensättas gång på gång.</p><p>Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i fråga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberättelse där de slås fast och i novellerna där de problematiseras, vilket också påpekats av Bernard. Det finns med andra ord ett större utrymme för avvikande från sexualitets- och genusnormer i <em>Heptamerons </em>noveller, medan ramberättelsens funktion tycks vara att föra dem tillbaka till ordningen. Likväl sker en ständig upprepning av den heterosexuella normen både hos devisanterna och i novellerna, en upprepning som tyder på att heterosexualiteten inte är vare sig given eller naturlig utan iscensatt.</p> / <p>In this study I am analyzing how categories of sexuality and gender are represented in Marguerite de Navarre’s <em>Heptameron</em>. I have narrowed the object of study down to two of the seventy-two novellas; number forty-seven and forty-three, and to four of the ten devisants; Oisille, Parlamente, Hircan and Dagoucin. The theoretical frame<strong> </strong>is taken from Judith Butlers <em>Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity</em> (1990) and <em>Undoing Gender</em> (2004) and from Thomas Laqueurs <em>Making Sex. Body and Gender from the Greeks to Freud</em> (1990). Butler’s aim is to deconstruct terms such as feminine and masculine, which function as imagined normalization categories due to power relations. In <em>Undoing Gender </em>she asks: “If I am a certain gender, will I still be regarded as part of the human? Will the ‘human’ expand to include me in its reach? If I desire in certain ways, will I be able to live?” These questions are of great importance for my study, which presents how the categories of sexuality and gender can be negotiated in the equalized frame Marguerite de Navarre creates for her ten devisants and novellas. At the same time I assess how every attempt to go beyond the boundaries of norms fails due to a norm of heterosexuality, which constrains the binary categories of man and woman.</p><p>There are four main discourses by which the heterosexual norm is internalized by the devisants in <em>Heptameron</em>: the Christian, the aristocratic, the patriarchal and the neo-platonic. I suggest that each of the four devisants that I have studied represents one of these discourses. Since there are no definitive lines or definitive conclusions reached in the discussions among them it would be more correct to say that all the discourses effect all of the devisants to some extent, but<strong> </strong>that all the devisants act through a main discourse when he/she express his/her individual opinions.</p><p>When the devisants in the frame leave it to the reader to come to a conclusion about right or wrong behavior for men and women, they are still rather set in their own opinions and, also, quite unforgiving. It is my contention that the novellas create more room for negotiations of the sexual and gender roles than the frame. In novella forty-three a woman acts within the role of the active, hence masculine, part of a love affair, and novella forty-seven tells the story of a <em>parfaicte</em> <em>amytié</em> between two men. But it is also obvious that these attempts to stress and break the norms of sexuality and gender are unsuccessful, once again due to the fixed norm of heterosexuality which constrain the binary categories of man and woman. In the novellas these very failures put the norms under stress, since they point out the very problem with the determination of sexual and gender categories which were prevalent during the Renaissance.</p><p>I conclude my results by returning to Butler’s question above; “If I desire in certain ways, will I be able to live?” In <em>Heptameron </em>one can always find a chance to try a different way, but in the end only the heterosexual desire in which man and woman are in dichotomy survives.</p>