Studien syftar till att undersöka huruvida kvinnliga ledare i mans- respektive kvinnodominerade branscher beskriver sitt ledarskap som manligt eller kvinnligt utifrån modellen “Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”, eller om det finns andra förklaringsmodeller. Studien undersöker särskilt om kvinnliga ledare i mansdominerade branscher beskriver sig anamma en manlig ledarstil. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer med åtta kvinnliga ledare och grundar sig främst på respondenternas beskrivningar kring sitt ledarskap tillsammans med modellen, ”Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”. Studiens resultat visar att våra respondenter i mansdominerade branscher inte beskriver sig anamma en manlig stil i sitt ledarskap. Den mest betydelsefulla upptäckten är att respondenterna främst beskriver sig ha kvinnliga ledaregenskaper och färre manliga ledaregenskaper oberoende av vilken bransch de arbetar i. Studiens avslutande slutsats är att ledarskapet formas utefter individens personlighet och personliga egenskaper.

Byggbranschen har länge präglats av en mansdominans men har de senaste decenniet  omfattats av allt fler kvinnor. Trots fler kvinnor i branschen är den fortfarande starkt dominerad av män vilket framgår i intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter av byggbranschen relaterat till deras kön. Frågeställningarna riktade sig mot just erfarenheter av branschen men även reaktioner från omgivningen. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig i Pierre Bourdieus begrepp habitus och symboliskt våld. Även Judith Butlers teorier performativitet och diskursiv praktik ligger som underlag för att belysa ämnet kvinnor i byggbranschen. Den kvalitativa studiens underlag består av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar i byggrelaterade branscher. Det är informanter från måleri, svetsning samt VVS. Studiens resultat belyser olika typer av fördomar som kvinnor utsätts för. Dessa fördomar synliggörs i upplevelser och erfarenheter som kvinnorna vittnar om. Dessutom upplevde de en viss särbehandling relaterat till deras kön då de ofta blir ifrågasatta och utfrysta. Resultatet pekar på hur branschen är utformad för specifikt män, då bristen av arbetskläder och annan utrustning inte anpassats för den kvinnliga kroppen. Informanterna upplevde även särskilda reaktioner från kollegor och kunder på arbetsplatsen relaterat till deras kön. Kvinnorna tolkar denna reaktion som att en arbetande kvinna i byggbranschen anses vara annorlunda. Slutligen kan studiens resultat användas för att belysa dessa ojämlikheter som branschen tillämpar vilket i resultatet presenteras som en viktig del av byggbranschens förändringsprocess. Målet för samtliga informanter är fortsatt att förändra branschen genom att etablera en mer könsneutral arbetsplats anpassad efter alla.

Hur upplever kvinnliga ledare sitt ledarskap inom ett svenskt konsultföretag i samhällsbyggnadsbranschen? Vilka möjligheter och utmaningar möter de? Finns de något de skulle vilja förändra? Dessa frågor har jag valt att undersöka i denna rapport. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod och med hjälp av intervjuer har jag tagit reda på detta. Resultatet visade att flera av kvinnorna inte ser ledarskap som ”kvinnligt” eller ”manligt” eftersom de inte anser att könet har något med ledarskap att göra. Flera kvinnor berättar även om fördomar som de mött under karriären. Fördelarna som finns med att vara kvinnlig ledare var intervjudeltagarna överens om, vilket var att de syns mer och kan få mer uppmärksamhet. Att de blev lättare ihågkomna ansåg de som en fördel i många sammanhang. Nackdelarna visade sig vara få, men att skaffa sig allierade i en mansdominerad bransch ansågs vara svårt, vilket även kunde skapa en känsla av ensamhet och utanförskap. När det gällde de kvinnliga ledarnas möjligheter ansåg de att de inte skiljer sig från vad manliga ledare har, men en kvinna förklarade att det gäller att lära sig spela spelet som männen gör. Faktorer som försvårat kvinnornas väg till vart de är idag, ansåg majoriteten av kvinnorna har varit graviditet och föräldraledighet, vilket har gjort att det varit svårare att hänga med andra i karriären. Fyra av de fem kvinnliga ledarna har även hört talas om det kända glastaket, dessa fyra har även upplevt det osynliga hindret och har alla egna erfarenheter kring detta. När det gäller förändringar i framtiden, skulle flera av kvinnorna mer eller mindre vilja fortsätta utveckla mångfald och jämställdhet. I diskussionen lyfter jag egna resonemang kring resultatet från intervjuerna. Jag diskuterar bland annat att majoriteten av kvinnorna inte har planerat sin karriär eller att bli ledare, utan i stället valt att tacka ja när det dykt upp erbjudanden och möjligheter under vägen. Jag diskuterar även de utmaningar och försvårande faktorer som de kvinnliga ledarna har mött under deras karriär, samt vad detta kan bero på. I diskussionen har jag även reflekterat över metoden som jag valt att använda mig av. Sammanfattningsvis reflekterar jag i slutsatsen om de resultat jag fått samt ger förslag på vad som skulle kunna undersökas vidare.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar kvinnors möjlighet till karriärutveckling i mansdominerade branscher. En induktiv studie har genomförts där kvinnor i ledande positioner samt HR- chefer på respektive företag har intervjuats. Från det empiriska materialet formades en analysmodell. Det teoretiska arbetet inleddes sedan och mynnade ut i en modell om vad som kan påverka kvinnors karriärutveckling. Med hjälp av modellen analyserades det empiriska materialet. De slutsatser som studien kom fram till är att de främsta områdena som påverkar är: organisationskulturen, aktiva åtgärder, rekryteringen och individen själv.

Det är dominans av män på ledande positioner i organisationer och på arbetsplatser. Det sägs bero på att de egenskaper som anses manliga enligt normen också tycks vara dem som är bättre lämpade för ledarskap. De enligt normen kvinnliga egenskaperna anses inte vara lika passande utan snarare exempel på det som inte eftertraktas hos en ledare (Powell, 2011, s. 3). Denna studie undersöker mäns perceptioner av kvinnliga ledaregenskaper. För att utföra studien och besvara syftet skapades frågeställningarna: ”Stämmer mäns, verksamma inom byggbranschen, perceptioner överens med stereotypen för kvinnliga ledaregenskaper? “ och “Skiljer sig perceptionerna beroende på ifall männen haft en kvinnlig respektive manlig ledare?” Könsstereotyper skapar psykologiska hinder för kvinnor att ta sig upp på ledande positioner. Detta leder till att kvinnor inte tror på att de kan nå dessa positioner (Wynn, 2017, s. 646; Leicht et. al., 2017). Överlag har kvinnor svårare att nå dessa positioner, detta faktum gäller även om de psykologiska hindren bortses från. Detta fenomen kallas för ”glastaket” och innebär att det finns en viss gräns gällande hur högt upp kvinnor kan klättra i hierarkin. Ett annat hinder som även kommer diskuteras är Queen-B fenomenet. Det innebär att kvinnor som lyckats komma förbi glastaket distanserar sig från och förminskar andra kvinnor för att kunna bibehålla sin position högst upp på företagsstegen. Empiriinsamlingen genomfördes med strukturerade intervjuer där respondenterna är män verksamma för kvinnliga respektive manliga ledare, samt kvinnor på ledande position på tre byggföretag belägna och verksamma inom Stockholms län. Resultatet som studien genererar är att erfarenhet grundar individers personliga perceptioner, medan ingen erfarenhet tyder på att individer förlitar sig på omgivningens uppfattningar och normer. Empirin lutar åt att män med kvinnliga ledares perceptioner om kvinnliga ledaregenskaper avviker från stereotyperna, medan män med manliga ledares perceptioner stämmer överens med dessa.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer inom en mansdominerad bransch upplever sin ledarskapsroll. Genom en kvalitativ studie genomfördes sex intervjuer med kvinnor i en ledarskapsroll inom mansdominerade branscher. Dataanalysen genomfördes utifrån en induktiv tematisk analys och utifrån det transkriberade materialet framkom fyra huvudteman; ledarskapsrollen, hinder som kvinna och chef, branschkultur och stereotypa attityder. Resultatet visade att flertalet kvinnor upplevde att deras ledarskap är av mjuk karaktär vilket de menade var en väsentlig skillnad i jämförelse med deras manliga kollegors ledarskapsstil i samma position. Utifrån respondenternas upplevelser framkom även att kvinnorna upplevde hinder och utmaningar som inte män i samma position står inför i en mansdominerad bransch. Dessa hinder var bland annat en tuff jargong och kultur samt låga förväntningar och höga prestationskrav som grundar sig i stereotypa föreställningar. / The aim of the present study was to examine how female managers perceive their role as a leader in a male-dominated industry. To investigate this, a qualitative method was applied, using semistructured interviews with sex female leaders within a male-dominated branch. The data collection was analysed using inductive thematic analysis where four themes was identified: the leadership role, obstacles for female managers, branch culture and gender stereotyped attitudes. The result revealed that most of the women experienced that their leadership style was characterized by a soft nature, which they believed was a significant difference compared to their male colleagues’ leadership style in the same position. Based on the respondents experiences it was found that women experienced obstacles that not men in the same position face in a male-dominated industry. These obstacles were a tough jargon and culture as well as low expectations and high-performance requirements based on stereotypical conceptions.

Bakgrund. Mindre än 10% av de arbetande inom byggbranschen i Sverige är kvinnor. Branschen är en typisk mansdominerad bransch där kvinnor ofta möter barriärer i sitt arbete. Samtidigt är jämställdhet en bidragande faktor till ett företags prestation tack vare att de olika könen bidrar med olika kunskaper. Herzbergs arbetsmotivationsteori är vanligt förekommande i forskningsstudier för att identifiera motiverande faktorer. Vad motiverar de kvinnor som faktiskt verkar inom byggbranschen? Denna studie applicerar Herzbergs arbetsmotivationsteori för att utreda detta. Syfte. Syftet för studien ämnar till att utreda faktorer som motiverar kvinnliga arbetsledare i en mansdominerad bransch. Detta för att identifiera motiverande faktorer som på sikt kan bidra till att öka andelen kvinnor inom branschen. Studien ämnar även att utreda hur de kvinnliga arbetsledarna upplever vanligt förekomna barriärer kopplade till byggbranschen. Kvinnornas upplevelser av motivation och barriärer studeras i relation till hur detta uppfattas av manliga arbetsledare. En förståelse av hur de manliga arbetsledarna uppfattar sina kvinnliga kollegor kan förhoppningsvis bidra till att behålla kvinnorna i byggbranschen, detta genom en ökad förståelse för hur kvinnorna upplever arbetsplatsen. Metod. Två enkätundersökningar har distribuerats till alla kvinnliga samt manliga arbetsledare inom ett företag i svenska byggbranschen. Undersökningen bygger på tidigare studier, vilka använde sig av Herzbergs arbetsmotivationsteori i byggbranschen. Enkäterna distribuerades till 128st kvinnliga arbetsledare och 617st manliga arbetsledare i ett stort byggföretag i Sverige. Efter bortfallsanalys erhölls ett underlag på 120st arbetsledare vilket statistiska analyser utfördes på i SPSS. De statistiska testerna som utfördes var paired sample t-test, independent sample t-test samt ett oberoende Mann-Whitney U-test. Resultat. Studiens resultat påvisar att kvinnliga arbetsledare motiveras i större utsträckning av motivationsfaktorer relativt hygienfaktorer. Vidare identifieras att det finns en skillnad i upplevd och uppfattad motivation mellan kvinnliga och manliga arbetsledare. Vid analys av vanligt förekomna barriärer i byggbranschen visade resultatet på att det åter igen finns en skillnad mellan uppfattning och upplevelse av barriärerna. Slutsatser. Kvinnliga arbetsledare motiveras främst av motivationsfaktorer, vilket manliga arbetsledare inte uppfattat att de kvinnliga arbetsledarna motiveras av i samma utsträckning. Fokus bör läggas på motivationsfaktorer för att motivera de kvinnliga arbetsledarna i sitt arbete. En konsekvens av fel motivationsfaktorer kan leda till att förväntad effekt uteblir, d.v.s. individen motiveras inte. Barriärer kopplade till byggbranschen upplevs inte i den utsträckning tidigare forskning visat på, dock visar denna studies resultat att de kvinnliga arbetsledarna upplever barriärerna till viss del fortfarande. / Background. Less than 10% of the active workers within the construction industry in Sweden are women. The construction industry is a typical male dominated industry where women often face barriers in their daily work life. At the same time, gender equality is a contributing factor for a company’s performance thanks to man and women different knowledge. Herzberg’s two- factor theory is common in research studies to identify factors that motivates. What motivates women to work within the construction industry? This study will apply Herzberg’s two-factor theory to investigate that. Objectives. The purpose of this study is to investigate factors that motivates female team leaders in a male dominated industry. By identifying motivation factors, the purpose in the long run is to contribute to that the part with women in the construction industry will increase. The purpose of this study is as well to identify how the female team leaders’ experiences barriers related to the construction industry. By identify how the female team leaders experience motivation and barriers, this will be set in relation to how these factors are perceived by male team leaders. An understanding of how the male team leaders perceive their female colleges will hopefully contribute to the females remaining in the construction industry, this by a greater understanding of how the female team leaders experiences their workplace. Methods. Two surveys were distributed to all the female and male team leaders within a Swedish construction company. The survey is constructed from two previous studies which applied Herzbergs two-factor theory within the construction industry. The surveys where distributed to 128 female team leaders and 617 male team leaders in a big construction company in Sweden. After the response analysis 120 female and male responses remained for the statistical analysis in SPSS. The statistical tests were paired sample t-test, independent sample t-test and an independent Mann-Whitney U-test. Results. The study's results show that female team leaders are motivated to a greater extent by motivational factors relative to hygiene factors. Furthermore, it is identified that there is a difference in experienced and perceived motivation between female and male team leaders. When analyzing commonly encountered barriers in the construction industry, the results showed that again there is a difference between perception and experience of the barriers.  Conclusions. Female team leaders are motivated primarily by motivational factors, which male team leaders do not perceive that female team leaders are motivated by to the same extent. The focus should be on motivational factors to motivate the female team leaders in their work. A consequence of the wrong motivational factors can lead to the expected effect not being fulfilled, i.e. the individual is not motivated. Barriers linked to the construction industry are not experienced to the extent that previous research has shown, thou this study indicates that the barriers are in some extent still experienced by the female team leaders.

The purpose of this study was to identify what business executives do to counteract unwanted cultures within male dominated trades. This study will investigate two questions that are based on how business management experience the culture within an organization and what they do to actively prevent unwanted norms, attitudes and values in a work place. Nine semistructured interviews were conducted utilizing a qualitative method. All interviewees were in a position of power within male dominated trades. Collected data was analysed with an inductive thematic analysis which resulted in four main themes. The first main theme was trade culture, within which jargon and generational shift are discussed. The second main theme was the challenges and advantages of leadership. This theme discusses company leaders' ability to correct behaviors and be a good role model. It is also about diversity and employer - employee relations. The third main theme was safety culture, which concerns the idea of clarifying and reinforcing certain behaviors and expectations. The fourth and last main theme was the work of change. This theme enlightens the support that leaders may offer, as well as the values that permeate a workplace.

This paper will discuss parental leave and will only concern full leave according to 3 § 1 st 2 p. föräldraledighetslag (1995:584). The purpose of this paper is to examine and find out how different employers' operations are affected by employees taking parental leave and what aspects that have an impact. The study examines, among other things, how the operations are affected in daily work and what consequences it entails. This paper will also investigate how the legislation surrounding parental leave has changed and developed over the course of history, and if it is possible to see a connection between the development of the legislation and the norms and attitudes on parental leave. Current legislation in the area will also be presented. Further, the study will find out how a completely individualized parental insurance could affect the interviewed employers' operations. All questions in this study are primarily based on interviews with three employers in the construction industry. We want to inform that our study is not to be generalized to all operations within the construction industry. Why we chose to study how taking parental leave affects the employer's operation, is because we believe that it is an area that is not well explored. In addition, we want to study a male-dominated industry to add a focus on gender and men's use of parental leave. Based on three interviews, legislation, proposals for laws, previous research and literature we analyze and come to the conclusion that the Swedish legislation on parental leave has changed as more women have entered the labor market, which has contributed to a more equal withdrawal of parental leave. Employers are affected when parental leave is taken, but in different ways. One of the most important aspects is that the parental leave is planned ahead and well communicated so that the employer can avoid negative impact. Finally, we note that a fully individualized parental insurance could affect the employers' operation, but it may as well remain unchanged.

Syftet med denna studie var att undersöka medarbetares sexistiska attityder samt hur de skattar arbetstillfredsställelse och sociala relationer på sin arbetsplats. Detta genomfördes på en organisation i en mansdominerad bransch. Urvalet bestod av 600 anställda inom depånätet på den aktuella organisationen. Medarbetare och chefer besvarade en webbenkät som innehöll frågor gällande sexism-, arbetstillfredsställelse-, sociala relationer och ett antal bakgrundsfrågor. Data analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 22 med hjälp av tre hierarkiska regressionsanalyser. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant samvarians mellan antal kvinnor på en depå och sexistiska attityder. Däremot framkom att män och medarbetare i högre grad än kvinnor och chefer har sexistiska attityder samt att chefer skattar högre på både sociala relationer och arbetstillfredsställelse än medarbetarna. / The purpose of this study was to investigate sexist attitudes among employees and how they value job satisfaction and social relations at their workplace. This was carried out in a male-dominated organization. The sample consisted of 600 employees within the depots of the current organization. The employees answered a web survey which contained questions about sexism-, job satisfaction-, social relations and a number of background questions. The data were analyzed using IBM SPSS Statistics 22 where three hierarchic regressions were performed. The result showed that there was no significant covariance between the number of women on a depot and sexist attitudes. However, it was found that men and workers to a greater degree than women and executives showed sexist attitudes and that executives got a higher score than workers on both social relations and job satisfaction.