This study aims to investigate whether male leaders in women-dominated industries describe their leadership as masculine or feminine in accordance with the writers own designed model “Masculine leadership versus feminine leadership”. The model is based on previous research. Furthermore if there are other explanatory models for the leaders description. This study also answers whether male leaders in women-dominated branches seem to adopt a feminine leadership or stick to the typical leadership attached to male leadership. A qualitative approach has been applied throughout the study to create an in-depth understanding of the topic with a total of six male respondents who participated in a semi-structured interview. Historically, and from the theoretical point of view, it is most common for men to exercise a leadership style of masculine leadership. This study concluded that four out of six respondents have leadership styles that are consistent with the typical leadership applied to male leaders and that two respondents describe themselves as adopting a feminine leadership style. / Syftet med denna studie är att undersöka och förklara huruvida manliga ledare i kvinnodominerade branscher beskriver sitt ledarskap som maskulint eller feminint i enlighet med författarnas sammanfattade modell “Maskulint ledarskap kontra feminint ledarskap”, baserat på tidigare forskning, eller om andra förklaringsmodeller kan beskriva detta. Vidare undersöker författarna om manliga ledare tycks anamma en kvinnlig ledarskapsstil i kvinnodominerade branscher eller om de behåller den normtypiska ledarskapsstilen för manliga ledare. Ett kvalitativt angreppssätt, tematisk analys och abduktiv metod har tillämpats genom undersökningen för att skapa en djupgående förståelse inom området med totalt sex manliga respondenter som deltagit i en semistrukturerad intervju. Historiskt sett och baserat på teoretiska ståndpunkter har det i stor utsträckning visat sig att män utövar en ledarskapsstil utav maskulina ledaregenskaper. Denna studie resultat visar att fyra av sex respondenter besitter maskulina ledarskapsstilar och att två respondenter beskriver sig som att de anammar en feminin ledarskapsstil.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hinder och möjligheter kvinnliga chefer i mansdominerade branscher upplever i sin karriär. För att analysera de olika hindren och möjligheterna användes Kanters (1977) teori om kön som minoritet samt Ackers (1990) teori om den könade organisationen. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga chefer i mansdominerade branscher vilka valdes utifrån SCBs statistik från 2022. Resultatet visar att kvinnliga chefer huvudsakligen ställs inför informella hinder trots att formella möjligheter finns för kvinnor att bli chefer. De hinder kvinnorna beskriver är att anpassa sig till den rådande kulturen, att möta motstånd från manliga kollegor samt att möta höga krav på prestation. Intervjuerna analyserades med hjälp av transkribering, kodning och tematisk analys. / The purpose of this study was to investigate the obstacles and opportunities that women encounter throughout their professional pursuits in male-dominated fields. To scrutinize the various obstacles and opportunities, we used Kanter’s (1977) minority gender theory and Acker’s (1990) theory about gendered organizations. The data collection was carried out through semi-structured interviews with nine female managers in different male-dominated industries, chosen based on statistics from the Swedish Statistic Bureau which concluded the most male-dominated fields. To analyze the data we used transcription, coding and thematic analysis. The results show that females making careers primarily encounter informal obstacles although have formal possibilities to become managers. The different types of challenges identified by the interviewed women included adapting to the culture, resistance from male colleagues, and high expectations. The interviews were analyzed using transcription, coding and thematic analysis.

The construction industry has long been and still is a male-dominated sector. Today, the construction industry faces challenges in meeting its recruitment needs, while female workers have been historically excluded from the industry. Outdated norms within both internal organizational structures and external societal perceptions create obstacles to the recruitment of women. This study has explored how companies in the construction industry are working to recruit more women into the sector and how they are addressing workplace culture. It is not just about hiring a woman; for a woman to thrive in the male-dominated industry, companies must work with the company's values. This study includes individual respondents in various HR roles who can provide insights into how different companies in the construction industry approach recruitment and value-driven work from a gender perspective. The results indicate changes in the industry's culture in the recent years has been important, but it is still crucial to work with values to make employers attractive from a female perspective. Furthermore, there are difficulties in recruiting women with the right professional competence, making it important to proactively engage more women in the industry. / Byggbranschen har länge varit en mansdominerad bransch. Byggbranschen har idag svårt att möta sina rekryteringsbehov samtidigt som den kvinnliga arbetaren har exkluderats från branschen historiskt. Förlegade normer om branschen både internt i organisationerna och externt i samhället försvårar rekryteringen av kvinnor. Denna studie har undersökt hur företag inom byggbranschen arbetar för att rekrytera fler kvinnor till branschen samt hur de arbetar med kulturen på arbetsplatserna. Det handlar inte endast om att anställa en kvinna, utan även att företagen måste jobba med sina värderingar för att kvinnan ska trivas i den mansdominerade branschen. I studien består respondenterna av personer i olika HR-roller som kan ge svar på hur olika företag inom byggbranschen arbetar med rekrytering och värdestyrt arbete ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att upplevelsen av förändringen av kulturen i branschen de senaste åren har varit betydelsefull men att det fortfarande är viktigt att arbeta värdestyrt för att göra arbetsgivarna attraktiva ur ett kvinnligt perspektiv. Vidare finns det svårigheter att rekrytera kvinnor med rätt yrkeskompetens vilket gör det viktigt att arbeta proaktivt för att få fler kvinnor intresserade av branschen.

Trots att Sverige anses ha en av världens mest jämställda arbetsmarknader, framställs den som en av världens mest könssegregerade horisontellt och vertikalt. Studien är utförd på BillerudKorsnäs Karlsborg som är ett svenskt skogsindustriföretag som tillverkar både pappersmassa och papper.Jag har i samråd med BillerudKorsnäs fått uppdraget att skildra produktionsoperatörernas upplevelse av jämställdheten och om det finns några organisatoriska förklaringar till att könsfördelningen ser ut som den gör. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur könsmönster och kön skapas, upprätthålls och förändras inom produktionen med hjälp av frågeställningarna;Vilka föreställningar om kön uttrycker intervjupersonerna? Vilken betydelse ser intervjupersonerna att kön har för arbetsplatsen idag? Om och på vilket sätt åskådliggörs tecken på könsmönstrens förändring? En kvalitativ metod är använd med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod av empirin. Det teoretiska ramverket utgörs av West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Ackers (1990) teori om kön och organisationer. Resultatet visar att könsmönster och kön inom produktionen inte upplevs ha någon betydelse för arbetsplatsen. Förklaringarna ligger i att arbetet inte längre anses vara fysiskt tungt och därför kan utföras av både män och kvinnor. Trots detta framkommer det att uppfattningar om skillnader mellan kvinnor och män förekommer, att kvinnor och män är olika,där skillnaderna till stor del handlar om vad kvinnor och mäns egenskaper anses bidra med till arbetsplatsen. Kvinnor anses bland annat vara noggranna til lsin natur vilket ger en indikation på att männen inte skulle vara det.Resultatet visar även att förklaringarna både förvisas ut i det omgivande samhället och in i organisationen. Resultatet visar således att den sociala konstruktionen av kön och dess könsmärkning i och utanför organisationen ligger till grund för den låga andelen kvinnor inom produktionen. / Although Sweden is considered to have one of the world's most equal labor markets, it is presented as one of the world's most gender-segregated horizontally and vertically. This study is carried out at BillerudKorsnäs Karlsborg, which is a Swedish forest industry company that manufactures both pulp and paper. In consultation with BillerudKorsnäs, I have been commissioned to describe the production operators' experience of gender equality and whether there are any organizational explanations for the gender distribution as it does. The purpose of the study is to examine and analyze how gender patterns and gender are created, maintained and changed within production using the issues; What notions of gender express the interviewees? What significance do the interviewees see that the gender has for the workplace today? If and in what way are signs of the change in gender pattern illustrated? A qualitative method is used with semi-structured interviews as a method of collecting the empirical data. The theoretical framework consists of West and Zimmerman's (1987) theory of making gender and Acker's (1990) theory of gender and organizations. The result shows that gender patterns and gender in production are not felt to have any significance for the workplace. The explanations lie in the fact that the work is no longer considered physically heavy and can therefore be carried out by both men and women. Despite this, it appears that perceptions of differences between women and men occur, that women and men are different, where the differences are largely about what women and men's properties are considered to contribute to the workplace. Women are considered to be accurate in nature, which gives an indication that the men would not. The result also shows that the explanations are both exiled in the surrounding society and into the organization. The result thus shows that the social construction of the sex and its gender labeling in and outside the organization forms the basis for the low proportion of women in production.

Den framtida personal- och kompetensförsörjningen inom IT-branschen står inför utmaningar. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka om kvinnor och män upplevde olika organisatoriska och psykosociala arbetsvillkor (såsom upplevd organisatorisk rättvisa, arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse) inom IT-branschen. Studien har haft som utgångspunkt i att undersöka om den uttalade könssegregeringen inom IT-branschen kan påverka hur kvinnor och män upplever variationer i arbetsvillkor. De arbetsvillkor som studien har belyst är Krav-kontroll-stödmodellen och organisatorisk rättvisa. Resultaten från urvalsgruppen (N=47, varav 20 var kvinnor) visade att det inte förelåg några könsskillnader. Däremot erhölls positiva samband mellan arbetstillfredsställelse, organisatorisk rättvisa, arbetskrav och arbetsrelaterad stress. Studien utgick från en kvantitativ ansats med digital enkätstudie som metod. Resultaten baserades på upplevelser från anställda inom totalt tio olika organisationer verksamma inom IT-branschen. Chi-tvåtest, t-test för oberoende mätningar och korrelationer har använts för att analysera datan.

Bakgrund: Jämställdhet definieras av Jämställdhetsmyndigheten (2022) som att “...kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. En första jämställdhetslag antogs i Sverige år 1979 som ett första steg i att främja kvinnors rättigheter. Vidare har ytterligare lagar och initiativ tillkommit för att fortsatt driva jämställdhetsarbetet i rätt riktning, däribland diskrimineringslagen och Agenda 2030. I dagens lagstiftning finns inte tydliga riktlinjer kring vad företag ska rapportera om i sin hållbarhetsrapport. I och med de vaga riktlinjerna togs ramverket GRI fram i syfte att hjälpa företagen förstå och kommunicera rätt information vad gäller hållbarhetsrapportering. Tidigare forskning har studerat hur mansdominerade branscher presenterar sitt jämställdhetsarbete. Däremot har studier inte fokuserat på en kvinnodominerad bransch och inte heller jämförelsen mellan branscherna. Därav kommer denna studie genomföras på totalt sex svenska företag inom en kvinnodominerad bransch och en mansdominerad bransch. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur svenska företag redovisar deras jämställdhetsarbete i års- och hållbarhetsrapporter, inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. Vidare syftar studien till att identifiera skillnader vad gäller redovisning av jämställdhetsarbete mellan dessa två branscher. Metod: Studiens forskningsstrategi har varit kvalitativ med kvantitativa inslag. Datainsamlingen har genomförts med en innehållsanalys via sex företagens års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2021. Vidare har data analyserats med hjälp av ett kodschema och en kodmanual som inspirerats av tidigare forskning på området. Kodmanualen har innefattat både kvantitativa och kvalitativa frågor för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultat och slutsats: Studien kan visa på att skillnader vad gäller jämställdhetsrapportering förekommer mellan den mansdominerade branschen och den kvinnodominerade branschen. Båda branscherna är medvetna i hög grad om den ojämna könsfördelningen inom branschen. Dock kan studien konstatera att den mansdominerade branschen har fler initiativ för att förändra branschen medan detta inte kan identifieras inom den kvinnodominerade branschen. Vidare kan studien påvisa att den kvinnodominerade branschen nämner jämställd tidigare än den mansdominerade branschen samt har en jämnare frekvens av begreppet jämställd inom den kvinnodominerade branschen. / Background: Equality is defined as “…women and men have the same rights, obligations and opportunities” (Jämställdhetsmyndigheten 2022). A first equality law was adopted in Sweden in the year 1979 as a first step to encourage women's rights. Moreover, additional laws and initiatives have been added to continue to drive gender equality work in the right direction, including the law against any discrimination and 2030 Agenda. In today's legislation, there are no clear guidelines regarding what companies must report on in their sustainability report. With the vague guidelines, the GRI framework was developed with the aim of helping companies understand and communicate the right information regarding sustainability reporting. Previous research has studied how male-dominated industries present their gender equality work. However, studies have not focused on a female-dominated industry, nor the comparison between the industries. Hence, this study will be focusing on a total of six Swedish companies within a female-dominated industry and a male-dominated industry. Aim: The aim of this study is to contribute with knowledge of how Swedish companies report about gender equality in their annual and sustainability reports, in a male dominated industry and a female dominated industry. Furthermore, the study aims to identify the differences in the reporting of gender equality between the two industries. Method: The study's research strategy has been qualitative with a quantitative element. Data collection has been made with a content analysis of six companies annual and sustainability reports for the financial year 2021. Furthermore, has the data been analyzed with a code scheme and a code manual inspired by previous research. The code manual includes both quantitative and qualitative questions to enable an answer to the research questions. Results and conclusion: This study can show that differences in terms of equality reporting occur between the male-dominated industry and the female-dominated industry. Both industries are well aware of the uneven gender distribution within the industry. However, this study can state that the male-dominated industry has more initiatives to change the industry, while this cannot be identified within the female-dominated industry. Furthermore, can this study demonstrate that the female-dominated industry mentions equality earlier than the male-dominated industry and has a more even frequency of the concept of equality within the female-dominated industry.

Titel: Att vara kvinna i männens värld- En kvalitativ studie om kvinnors utvecklingsmöjligheter inom mansdominerade yrken Frågeställning: Vilka karriärhinder upplever kvinnor inom mansdominerade yrken?  Syfte: I följande arbete ämnar vi identifiera hinder för karriärmässig utveckling för kvinnor inom  mansdominerade yrken, för att skapa förutsättningar för organisationer att bygga bort dessa hinder.  Metod: Studien har en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet utgår från nio intervjuer med kvinnor som arbetar inom mansdominerade yrken. Slutsatser: De karriärhinder som uppstår för kvinnor som arbetar inom mansdominerade yrken baseras i konservativ kultur, diskriminering, att andra kvinnor blir konkurrenter,  image, sexism och problematiken med att veta sitt eget värde. På följande vis blir kvinnor utpekade som det “andra könet” och underordnade mannen och mansnormen. / Title: Being a woman in the world of men- A qualitative study of women's development opportunities in male-dominated occupations Research question: Which career obstacles do women experience in male-dominated occupations? Purpose: In the following paper, we intend to identify obstacles to career development for women in male-dominated professions, in order to provide conditions for organizations to remove said obstacles. Method: This study has an inductive research approach and a qualitative research strategy. The empirical material is based on nine interviews with women who work in male-dominated occupations. Conclusions: The career barriers that arise for women working in male-dominated professions are based on other women becoming competitors, discrimination, sexism, conservative culture, personal image, and the issue of knowing their own worth. In the following way, women are designated as the "other sex" and subordinate to the male and the male norm.