No description available.

Genusforskning inkluderar oftast inte maskulinitet, speciellt inte hur det reproduceras i samhället. Utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv utgår därför denna studie från den socialisation som dagligen sker mellan media och samhällsstrukturen. Den här studien beskriver den kulturella representationen av män med hjälp av 80 analyserade filmer och 239 analyserade manliga roller från Sverige och Amerika under 1950- och 2010-talet. En kvalitativ- kvantitativ innehållsanalys genomfördes för att kunna placera de analyserade manliga rollerna i redan existerande maskulinitetskategorier. Resultatet visar att maskulinitet inte får tillräckligt med utrymme i dagens samhälle och kan därmed inte alltid kategoriseras in i dessa maskulinitetskategorier. De största förändringarna av män från 1950-talet och 2010-talet är att vikten av familjen har minskat, samt att mannen har blivit mer känslosam. De största skillnaderna mellan den amerikanska och svenska mannen ligger i hur den amerikanska mannen dominerar i arbetslivet samtidigt som han är familjefar, medan den svenska mannen lever ett ungkarlsliv och lägger stort fokus på sina vänner. / The study of Gender does not often explore masculinity, especially with regards to their role in reproduction in society. The social psychology perspective of the daily socialisation that occurs between media and the social structure is therefore the outset of this study. A cultural representation of men has been described from a dataset of 80 analysed films, and 239 analysed male characters from Sweden and America during the 1950s and 2010s. A qualitative- quantitative content analysis was conducted to place the analysed male characters in already existing categories of masculinity. The results showed that masculinity does not have enough space in today’s society. Due to these findings, many men no longer fit the profile into the existing categories of masculinity. The biggest differences between men from the 1950s and 2010s, was a shift in the importance of family life. Over the years, men have developed a more emotional and sensitive side to themselves. When comparing the difference between the American and Swedish man; The American man tended to dominate his work life while being a family father. Whereas, the Swedish man lived a life of a bachelor and devoted a great deal of time to his friends.

Tv-spel har sedan dess begynnelse kontinuerligt växt storartat och är numera en stor ekonomisk nöjesindustri med flera miljoner användare varje dag. Tv- och film har under flera år granskats och undersökts gällande exempelvis vilka meddelanden dessa sänder ut och reproducerar till dess konsumenter genom bland annat könsroller, våld, etnicitet och klass. Även om tv-spel som medieplattform även blivit granskad gällande liknande fenomen som tv- och film så är forskningsområdet fortfarande relativt smalt. De flesta undersökningar om genusrepresentationer i tv-spel brukar handla om exempelvis Lara Croft i Tomb Raider-serien som anses vara arketypen för just detta eller andra typiska fall. Jag ville istället utföra en undersökning på ett tv-spel som är populärt i skrivande stund och valet föll sig slutligen på actionspelet Overwatch av spelutvecklaren Blizzard Entertainment. Syftet med denna studie är att undersöka de kvinnliga och manliga karaktärerna i spelet och se om det råder någon skillnad kring hur dessa har representerats och gestaltats genom bland annat kroppstyper och sedan försöka svara på frågan varför resultatet kan tänkas se ut som det gör. För att utföra analysen har metoden bestått av en semiotisk bildanalys av karaktärernas officiella översiktsbilder, detta för att kunna få ett så detaljerat resultat som möjligt.  Studien utgår från en teoretisk ram som behandlar bland annat femininitet och maskulinitet i populärkultur, teorier om hur tv-spelbranschen är mansdominerad, vilket i sådant fall avspeglar hur kvinnor gestaltas, samt verktyg från feministisk filmteori som Laura Mulveys ”the male gaze”, vilket baseras på idén att kamerans perspektiv i film ofta är utifrån en mans ögon. Resultatet i denna studie visade att de analyserade kvinnorna i spelet följde en tydlig mall gällande kroppstyper och flera av karaktärerna är gestaltade med översexualiserande klädsel. De manliga karaktärerna har ett betydligt bredare spektrum vad gäller gestaltningen av kroppstyper. Spelet Overwatch och dess karaktärer följer samma mönster som tidigare uppmärksammats i genusforskning inom tv-spel och ett flertal uppmärksammade företeelser som exempelvis Anita Sarkeesians teori ”kvinnan som pris” i tv-spel finns även att utläsa i detta exempel. Det kan argumenteras för att kvinnorna i spelet är gestaltade på detta vis för att tillfredsställa en antagen heterosexuell manlig publik eller för att manliga tv-spelutvecklare projicerar sina egna sexuella preferenser vid gestaltningen av spelets kvinnliga karaktärer.

Problemformulering: Det är intressant att studera hur konsumenter upplever att förpackningar, som kan användas av alla, inriktas mot ett specifikt kön. Genom att studera detta kan vår normkritiska ansats ge fördjupad kunskap om genussegmentering på förpackningar.
Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur visuella attribut på genussegmenterade förpackningar uppfattas av ett urval konsumenter. Vidare är syftet att få förståelse för vilka visuella attribut som representerar en genusinriktning på förpackningar.
Metod och material: Detta är en kvalitativ undersökning som består av en innehållsanalys, experimentell metod samt enkätundersökning. De material som bearbetades var; 100 stycken förpackningar inom innehållsanalysen; sex stycken fiktiva förpackningar som resulterade ur experimentell metod; samt 154 deltagare i enkätundersökningen.
Huvudresultat: Studiens huvudresultat landade i att färger styr förpackningens uppfattade representation. Vidare resulterade studiens genererade svar i att människor uppfattar förpackningars representation på olika sätt. Detta göra de utifrån egna åsikter och tolkningar inom meningsskapande.

The aim of this study is to see which male norms and ideals are expressed in four selected books for children aged 9–12. Is it just a stereotyped ideal that is represented in the books or can others be found as well? The method used for the analysis is critical discourse analysis, proceeding from a gender perspective. The material I have studied consists of Berts dagbok, Min vän Percys magiska gymnastikskor, Eva & Adam – en midsommarnattsmardröm and Sju förtrollade kvällar. My analysis shows that all the books contain roughly the same ideals and norms but that there is always a character who reflects the male ideal more than the other characters.

Superhjältar har länge varit sinnebilden för hegemonisk maskulinitet, det manliga idealet, i den västerländska populärkulturen, vilket gör det svårt för kvinnor att ta sig in på området. Många kvinnliga hjältar som har försökt tillägna sig traditionellt maskulina karaktärsdrag har fått betala genom att istället bli sexualiserade. Det postfeministiska synsättet menar dock att kvinnliga hjältar kan få vara sexiga och bära traditionellt feminina markörer som smink och höga klackar om det är på deras egna villkor och om de samtidigt är tuffa och går sin egen väg. Tv-serien Supergirl har feministiska mål och producenterna säger sig ha skapat en kvinnlig hjälte som behandlas likadant som sina manliga motsvarigheter. Då karaktären Superman, som har samma krafter som Supergirl, förekommer i samma tv-serie ger det möjligheten att kunna jämföra de två karaktärerna på lika villkor. Genom att analysera narrativ och konstruktion har vi undersökt vilka skillnader som finns. Vi har även undersökt om, och i så fall hur, karaktären Supergirl tillägnar sig traditionellt maskulina drag. Resultaten visade att Supergirl, istället för att sexualiseras, framställdes som en ung och osäker flicka trots att hon är en vuxen kvinna. Det visade sig också vara tveksamt om Supergirl passar in på definitionen av en hjälte eftersom hon inte har de tuffa drag som hjältar traditionellt har. Hennes osäkerhet och brist på initiativförmåga är också det som gör att hon inte passar in på definitionen av den postfeministiska superhjälten. Narrativet i tv-serien placerade Supergirl i underläge från början genom att skicka henne till jorden långt senare än sin kusin. Både samhällsmedborgarna i tv-serien och Supergirl själv placerar Superman på en tron, medan hon själv oftast blir bemött som en ung flicka. Även kameravinklar och klippning hjälper till att förstärka denna bild. Vår slutsats blir att karaktären Supergirl inte hjälper den kvinnliga superhjälten att bryta ny mark. Hon har superkrafter, men hennes traditionellt feminina drag försvagar henne och hon framstår inte som intelligent eller som en ledare.

Denna uppsats undersöker normer kring kön, ledarskap och musik som de gestaltas i dirigentyrket. Bakgrunden är kvinnors låga representation på dirigentposter i Sverige och vikten av ett perspektivskifte där normen synas istället för det avvikande. Detta innebär att kopplingar mellan dirigering och maskulinitet studeras som förklaring till mäns överrepresentation. Syftet är därför att genom observation dekonstruera dirigenten utifrån teorier om maskulinitet och symbolisk interaktion. Maskulinitetsteorier har delats upp i fyra teman; kropp, rationalitet, språkbruk och homosocialitet. Studien visade olika exempel på hur dessa faktorer spelade in i skapandet av maskulinitet och dominans hos dirigenterna. Studien visade också hur begrepp från symbolisk interaktionism kan användas för att förstå hur interaktionen mellan dirigent och ensemble är könsmärkt. Avslutningsvis diskuteras även vilka konstnärliga och musikpedagogiska konsekvenser som resultatet medför och hur det som utgångspunkt för ett normkritiskt perspektiv kan öppna för ett friare konstnärskap. Det kan potentiellt både utveckla dirigeringsundervisningen på högskola och folkhögskola men också hur dirigenten konstrueras till exempel i media eller i musikundervisningen på grundskola och gymnasium.

Psykisk ohälsa har under det senaste decenniet blivit allt mer omfattande bland den svenska befolkningen, speciellt bland unga vuxna och förväntas bli den ledande folkhälsoutmaningen i Sverige och globalt år 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Ett återkommande problem är att män, unga som gamla inte söker vård eller söker försent (SOU 2014:6). Forskning visar att samhälleliga normer skapar föreställningar om att män ska kunna kontrollera sina känslor, vara tuffa och inte gråta vilket har skapat ett samhälle som hämmar och begränsar unga män (Pattyn, Verhaeghe & Bracke, 2015).       Studien undersöker hur sociala konstruktioner av maskulinitet bidrar till psykisk ohälsa hos unga män med applicering av ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med informanter i form av personal från ungdomsmottagningar och mottagning för unga män. Socialkonstruktivism har använts som teori för att förklara fenomen i vårt samhälle som anses naturliga och vilken inverkan olika socialiseringsprocesser har för skapandet av manliga normer (Wenneberg, 2001).   Resultatet påvisar att sociala konstruktioner av maskulinitet skapar svåruppnåeliga ideal som kan vara bidragande till psykisk ohälsa hos unga män. Det bidrar även till att män inte söker och konsumerar vård då hjälpsökande anses som ett feminint snarare än ett maskulint drag vilket resulterar i konsekvenser både för männen själva och deras omgivning. Resultatet visar också att mottagningarna är jämställda i sin utformning men att de sociala konstruktionerna kring manlighet är anledningen till att många unga män inte uppsöker vård. Studiens resultat uppmärksammar den komplexa problematiken kring psykisk ohälsa hos unga män, dess konsekvenser och vilka kunskapsluckor som behöver fyllas. / Mental ill-health has increased among the Swedish population over the past decade, especially among young adults and is expected to become the leading public health challenge both nationally and globally in 2030 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Previous research indicates that men, young and old, tend to not seek help or not until it might be too late (SOU 2014: 6). Research also shows that norms in the society create ideas that men should be able to control their emotions, be tough and not cry, which has created a society that is limiting for young men (Pattyn et al., 2015).   The study examines how social constructions of masculinity contribute to mental ill health among young men with an equality and sustainability perspective. The method used is semi-structured interviews with informants in terms of staff from Swedish youth guidance centres and guidance centre for young men. Social constructivism has been used as a theory to explain phenomenon in our society that are considered natural and what impact different socialization processes have for the creation of masculinity norms (Wenneberg, 2001).   The result showed that the social constructions of masculinity create unreachable ideals that can contribute to mental ill health among young men. Men tend to not seek and consume healthcare since seeking help is considered a feminine rather than a masculine behaviour, which results in consequences both for men themselves and their surroundings. The results also showed that the centres are designed to be equal, but that the social constructions of masculinity are the reason why many young men not seek for help. The study findings draw attention to the complex problem of mental ill-health among young men, its consequences and which gaps of knowledge that needs to be filled.

Denna studie syftar till en granskning av synen på psykisk ohälsa inom svensk elitishockey för herrar. Empiriskt bygger studien på en kombination av kvantitativ- och kvalitativ data, i form av en onlinebaserad enkätstudie med 456 respondenter, intervju med en representant från Svenska Ishockeyförbundet, samt analyser av intervjuer med svenska ishockeyspelare som öppet berättat om deras erfarenheter av psykisk ohälsa i media.   Resultatet indikerar på att en stor del av ishockeyrörelsen är överens om att psykisk ohälsa är ett problem inom idrotten. Det går också att dra slutsatser om att det på många håll idag arbetas för lite med frågan från föreningarna och förbund och att problemet inte tas på tillräckligt stort ansvar. Däremot är de flesta överens om att det i dagens samhälle är enklare än någonsin att öppna upp sig kring sin psykiska ohälsa, vilket även visar sig i ishockeyn där flera personer öppet valt att prata om sin ohälsa under det senaste året.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrkets beskrivs historiskt nästan enkom som ett yrke för kvinnor. Män är än idag endast en liten skara inom sjuksköterskekåren och studier av manliga sjuksköterskors erfarenheter i det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket är ett försvinnande litet ämne. Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa föreställningar om män som är sjuksköterskor. Metod: Detta är en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar har granskats. Under sökningsprocessen valdes slutligen elva stycken artiklar ut som har relevans för studiens syfte och frågeställning. I granskningen av artiklarna framkom två huvudsakliga teman och uppslag till ett flertal underrubriker. Resultat: Studien visade att manliga sjuksköterskor får uppleva en stor mängd förutfattade meningar från omgivningen. Föreställningar om den manliga sjuksköterskans egentliga yrkesroll varvas med föreställningar om dennes sexuella läggning. Inom vården råder en strikt stereotypisering av könen, något som också gör att den manliga sjuksköterskan beläggs med klassiskt maskulina förväntningar om sin person. Den manliga sjuksköterskan skall inte visa känslor och han förväntas vara fysiskt starkare än sina kvinnliga kollegor. Kvinnliga patienter medverkar också till att selektera bort den manliga sjuksköterskan från att kunna utföra sitt yrke till fullo, speciellt under intima omvårdnadsmoment. Diskussion: Män som är sjuksköterskor stöter på olika föreställningar om sin egen identitet både ifrån omgivningen och patienter. Samhällets värdering av vad som är manligt respektive kvinnligt betingat påverkar också de manliga sjuksköterskorna i sin yrkesutövning. Detta verkar också till att perpetuera de traditionella könsrollerna. För att bryta det könsstereotypa mönstret behöver fler män uppmanas att utmana traditionella könsroller.