Stereotyper om våld har genom historien inneburit att mannen ofta förknippats som utövare och kvinnan som ett offer, vilket innebär svårigheter då det är motsatta roller. Mitt syfte med denna studie har varit att undersöka mäns erfarenheter kring att vara utsatt för våld i nära relation. Frågeställningarna som jag förhållit mig till har varit hur män hanterar att utsättas för våld i nära relation samt hur de påverkas av normer om offerskap och maskulinitet. Jag har haft tre semistrukturerade intervjuer samt en uppföljande intervju med en av de våldsutsatta männen. Mina teoretiska utgångspunkter har varit normaliseringsprocessen samt normer om maskulinitet och har därmed analyserat hur männen hanterat och påverkats av att vara utsatt för våld. I min teori har även våldet och offerskap tagits upp. Männen hade olika tillvägagångssätt för att acceptera våldet. Överlag berättade männen att de inte hade reflekterat över det psykiska våldet som våld, även då det i ett av männens fall var det som primärt användes. Fysiskt våld var lättare för männen att ta, samtidigt som det även var det våld som främst hotade deras manlighet. Det var viktigt för männen att visa att deras manlighet fortfarande var intakt vilket de gjorde då de menade på att de fortfarande var fysiskt starkare. Slutsatsen som jag drar utifrån männens berättelser är att normer om maskulinitet spelar in, både då det kommer till hur männen själva reagerar på våldet, men även då det kommer till hur våldsutövaren samt omgivningen hanterar våld i nära relation då rollerna är ombytta.

Denna studie har genom semistrukturerade parintervjuer syftat till att närmare fördjupa förståelsen för manlig samkönad vänskap och hur denna kan betraktas i förhållande till psykisk hälsa. Detta med bakgrund i en ökad psykisk ohälsa i Sverige och den könade statistik som visar hur män i lägre grad söker hjälp för sin psykiska ohälsa. I uppsatsen används ett genus- och maskulinitetsperspektiv med utgångspunkten att kön skapas inom sociala arenor, exempelvis en intervjusituation. Även de teoretiska begreppen homosocialitet och hegemonisk maskulinitet har använts som analysverktyg. Resultatet visar att män i nära vänskapspar betonar betydelsen av möjligheten att kommunicera sina känslor till varandra och att detta kan förstås som emotionell intimitet. Intimitet uppvisas även då männen beskriver uttryck för omsorg och trygghet. Därtill betonas vikten av öppenhet och ärlighet för en nära vänskapsrelation. Samtidigt visar studien på möjlig ambivalens gällande den emotionella dialogen då narrativet om vänskapsparets betydelse emellanåt kantas av emotionell distansering delvis i form av rationalisering. Distansering hos uppvisades även av männen genom att ta avstånd mot särskilda maskulinitetsnormer och ideal såsom exempelvis att vara känslokall och självständig. Vänskapsparen positionerar sig även i relation till den större umgängesgruppen där den senare ofta beskrivs i mer negativa ordalag av att vara högljudd och ytlig. I relation till detta spelar kvinnliga vänner dels rollen att undgå denna “grabbighet” och dels rollen att samtala om känslor och problem.

I denna studie granskas science fiction-serietidningen Saga utifrån dess upprätthållande eller brytning av traditionella normer kring sexualitet, kön och genus utifrån både normer inom science fiction men även vårt samhälles normer. Syftet med denna uppsats är att att undersöka Sagas framställning i media som ett normbrytande och nytänkande medium och undersöka om denna kategorisering faktiskt stämmer överens med seriens innehåll och berättelse. I analysen utgör Prince Robot IVs karaktär från serien, samt scener han agerar i, grundempirit. Uppsatsen använder sig av semiotisk bildanalys och diskurspsykologi som analysens metodredskap för att bättre kunna examinera innehållet. Analysen sker främst ur en queerteoretisk utgångspunkt med fokus på teorier kring heteronormativitet, könsroller, maskulinitet och andrafiering. I analysen utgår studien efter fyra teman för att mer konkret kunna jobba med frågeställningarna; “Heteronormativitet, homosexuellt begär och tvåsamhet”, “Den manliga hjälten - om könsroller och toxisk maskulinitet”, “Robotar som monster & avvikande aliens” samt “Den domesticerade familjen”. I analysen framgår det att Saga både upprätthåller och bryter normer inom de teman som undersöks. Uppsatsens slutsats dras till att Saga är ett normbrytande media som går emot många normer kring sexualitet, kön och genus, främst genom hur Saga presenterar homoerotiskt begär och maskulinitetsrollen genom Prince Robot IV. Sammanställningen av analysen visar även att normerna kring sexualitet, kön och genus inte förändras utifrån att seriens karaktärer är aliens, eftersom de följer samma normer som är aktuella i vårt samhälle. I slutsatsen framgår det också att ‘den andre’ i Saga blir robotarna då de inte passar in under det naturliga som är gemensamt för övriga aliens i Saga, utan robotarna tillhör snarare det tekniska.

This thesis examines romantic relationships between human and artificially intelligent characters in the science-fiction films Ex Machina (2014), Her (2013) and “Be Right Back” (2013) from anthology series Black Mirror. The purpose of the thesis is to examine these relationships in relation to norms concerning corporeality, gender, sexuality and romance, exploring how the portrayal of these relationships and the characters in them subvert and/or reinforce those norms. A descriptive coding method was used followed by analytical coding to determine which theoretical concepts would be applied to which scenes. The theoretical framework consists mainly of Judith Butler’s theories on gender-performativity and Donna Haraway’s cyborg-figuration, and other theoretical concepts that were not used as extensively. The analysis showed that the films occasionally reinforce the norms in question due to cis- and heteronormative tendencies within the romantic relationships and due to normative aspects within the construction of the characters. A few examples of this is depicting a heteronormative, vocalized femininity and sexualized, normatively female bodies as well as partly establishing stereotypical, gendered dynamics in the romantic relationships. However, the study also showed that these films construction of the characters and their romantic relationships manages to subvert the above-mentioned norms. They do so by highlighting how corporeality is integral to the social construction of gender and not separate from that process, by critiquing monogamy being the normative type of romantic relationship and by exposing the male characters’ objectifying gaze towards female characters’ bodies. Through these transgressive examples and several others like them, the films display the subversive potential of science-fiction.

Syftet med denna studie var att studera hur barns fria lek inomhus konstruerar maskulinitet och femininitet, vilka normer i relation till maskulinitet och femininitet som konstrueras och hur dessa framkommer i leken. Studien är av en kvalitativ karaktär och studiens teoretiska perspektiv grundar sig i det socialkonstruktionistiska perspektivet samt teorier om maskulinitet och femininitet. Studien är byggd på en blandning av deltagande och icke deltagande observation som metod med fältanteckningar som verktyg och hjälpmedel. Studiens resultat visar att barnen i sina egenvalda lekar konstruerar maskulinitet och femininitet utifrån könsstereotypiska normer. Resultatet tyder också på att normer konstrueras och synliggörs genom både handlingar och ett verbalt språk.

Våldtäkter som begås av en person som offret är bekant med drabbar oftast unga kvinnor. Sällan blir någon dömd för dessa våldtäkter då det är vanligt att gärningsmannen hävdar att offret samtyckt till sex. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förståelse av denna typ av våldtäkt samt hur de uttrycker sig ifråga om frivillighet och samtycke till sex. Dessutom undersöks hur dessa uppfattningar kan kopplas till genusnormer. Empiriskt material har insamlats genom tre fokusgrupper med ungdomar i åldern 17-18 år. Vinjetter baserade på riktiga rättsfall har använts som stimulusmaterial. En tematisk analys av materialet resulterade i två huvudkategorier vilka var tolkningsproblematik och rädslor. Resultatet visar att tjejer i högre utsträckning än killar får ta ansvar för hur deras agerande ska tolkas av den andre. Ofta betonades tjejers ansvar för att agera så att missförstånd om inte uppstod genom att uttrycka tydligt när de inte ville ha sex. Detta kopplas i analysen till att vara ett uttryck för rådande genusordning och normer för maskulinitet och femininitet.

I denna uppsats har en litterär analys gjorts av maskuliniteter i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Bengt Ohlssons Gregorius. Uppsatsen har avgränsats till att enbart studera karaktärerna Glas och Gregorius. Den teori som främst använts är R.W Connells maskulinitetsteori där litteraturen har studerats utifrån tre av hennes fyra maskulinitetskategorier: 1) hegemoni, 2) underordnade, 3) delaktighet. Uppsatsen har inte enbart grundat sig i maskulinitetsforskning utan även i litteraturforskning och specifikt en litteratursociologisk teori som menar att litteraturen och samhället samverkar. Alltså kan litteraturen anses säga någonting om hur samhället såg ut vid tiden verket utgavs. Det går att urskilja hegemoniska, underordnade och delaktiga maskulinitetsdrag i respektive karaktär. Den hegemoniska genom att de exempelvis tillhör en bildad högre klass och att de ses som högmodiga, men även att de erhåller en maktposition i samhället i och med deras yrken: doktor och präst. Den underordnade maskuliniteten kan urskiljas i Glas gällande kärlek och sex då han fortfarande är oskuld, medan i Gregorius syns det istället i hans oro över vad andra tycker, hans oattraktiva yttre och att han visar känslor genom att gråta. Båda karaktärerna kan anses tillhöra den delaktiga maskuliniteten i och med att ingen är essensen av en hegemonisk man. Trots att de tillhör en privilegierad klass är ingen av dem särskilt attraktiv, de är oälskade och ensamma, de tvivlar på sig själva och de båda lider av brist på handlingskraft. Karaktärerna beskrivs även tillhöra den underordnade kategorin flera gånger när handlingen beskrivs utifrån deras egna perspektiv. Detta är framförallt tydligt i Gregorius då pastorn vid flera tillfällen distanserar sig från den manliga normen. Det finns flera likheter mellan karaktärerna, men den främsta skillnaden är deras syn på sex där Gregorius njuter av sex och i sexakten kan han även använda sig av våld, vilket kan ses tillhöra en hegemonisk maskulinitet. Glas däremot menar att sex är avskyvärt, vilket kan ses som avvikande och därmed en underordnad maskulinitet. Karaktärernas inre tankar och omgivningens uppfattning av dem kan stundtals tillhöra motstridiga maskuliniteter i olika sekvenser av verken. Därför har skillnaden mellan yttre och inre manlighet beaktats. Skillnaden mellan yttre och inre manlighet handlar alltså om hur karaktärerna beskriver sig själva och hur de beskrivs av andra. Generellt sett tillhör karaktärerna en mer hegemonisk eller delaktig maskulinitet när de beskrivs av någon annan, medan de har en mer underordnad syn på sig själva.

"Should we kick football, miss?" - A qualitative study of children´s perceptions and expectations in preschool staff and thereof their gender creation in preschool.  Det övergripande syftet med den här studien är att i förskolläraryrket, vilket är dominerat av kvinnor, få en inblick i hur barn upplever skillnader på manliga och kvinnliga pedagogers sätt att initiera aktiviteter i förskolan och därav hur genus kan skapas genom lek och aktivitet. I studien ingår semistrukturerade gruppintervjuer med 2-3 barn i varje grupp i åldern 4-5- år. Syftet med dessa intervjuer var att se om det går att urskilja hur barn ser på en verksamhet där det finns manliga pedagoger och vilka förväntningar barnen har på manliga pedagoger till skillnad från de kvinnliga pedagogerna. Intervjuerna visar att barnen inte själva uttalar någon skillnad av om pedagogerna är av kvinnligt eller manligt kön. Barnen uttrycker dock skillnader av genuspositioner då pojkar uttalar sig nedvärderande om kvinnligt kopplade aktiviteter samtidigt som flickor uttrycker sig positivt till manligt kodade lekar och sysslor. Barnen uttrycker en förväntan på de manliga pedagogerna om att få utöva manligt kodade lekar. Dessa skulle lika väl kunna utövas av kvinnliga pedagoger. Studiens resultat visar att det inte är män som manligt kodade genusmodeller som saknas i förskolans verksamhet utan det är mannen som person som behöver få ett erkänt inträde och tilldelas större utrymme i förskolans verksamhet. På så vis kan män företräda sitt kön och samtidigt inta kvinnligt kodade positioner och verka könsöverskridande, för att vidare parallellt med kvinnliga kollegor vilka antagit manligt kodade positioner, bidra till en jämställd verksamhet.

This master thesis is discussing ten pony books from 2006 in relation to the heterosexual matrix. It contains a rather extensive research overview regarding horse riding from a gender perspective, pony books, traditional feminist studies of girls’ books and queer readings of girls’ and children’s literature. The aim of the empirical study is two folded; firstly to show how the girl protagonists’ horse riding is presented in terms of masculinity and femininity (as defined by Natalie Koivula), secondly to analyze the relations between the girls appearing in the books from a queer perspective attempting to find some queer leakage in the depictions. The theory applied is based on Judith Butler and the method is derived from the tradition of queer readings and feminist counter readings. The results show that the protagonists construct masculinity as well as femininity, often combined, which question the assumption that girls and women can only construct femininity and furthermore illustrate that the division between femininity and masculinity is not as natural as is often assumed. The analysis also demonstrates that some of the girls express intense emotions for other girls and show a stronger bond towards other girls than towards boys. However, the relations between the girls are often normalized in accordance with the heterosexual matrix. The conclusion of the thesis is that the pony books can be both liberating from current heterosexual gender norms and reinforcing this societal order. Another important conclusion is that the liberating potential varies greatly between the books. / Uppsatsnivå: D

Sammanfattning Vår uppsats handlar om hur män som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med åtta män i åldrarna 24–59 år. I intervjuerna har vi utgått från männens egen upp-fattning och förförståelse vad gäller deras inflytande och påverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att männen i allmänhet trivs bra, både på sin arbetsplats och i sitt yrkesval. Trots sin minoritetsposition anser de sig både kunna påverka och ut-veckla verksamheten. Männen upplever ingen direkt skillnad på sig själva och de kvinnliga kollegorna på sin arbetsplats. Samtidigt visar resultatet på att det finns en tyd-lig skiljelinje mellan männen och kvinnorna. Männen upplever att de skapar kontroll och ordning i verksamheten och bidrar med en ”rak kommunikation”. De upplever också att deras roll i verksamheten är viktig, och uttrycker en önskan om att få fler män att utbilda sig och ta arbete i förskolan.