Jag har genom en självobservation studerat hur jag som värmländsk spelman har jobbat för att lära mig Ranungspolskorna av Jon Erik Öst. Syftet har varit att studera min egen läroprocess genom att tillägna mig musik från en annan tradition med noter som mästare. En central fråga i mitt arbete har varit om de förkunskaper jag haft räcker för att spela den nya traditionen eller om jag behöver addera ny kunskap, och i så fall vilken, för att lyckas. Jag har använt mig av videofilmning, ljudinspelning och loggboksskrivande för att dokumentera vad som hänt, och detta material ligger till grund för mitt resultat. Det teoretiska perspektiv som arbetet bygger på är mästarläran, dock med fokus på att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som har samarbetat, och inte en ytterligare människa som har agerat mästare. I och med att det bara har varit jag, instrumentet och noterna som samarbetat så har inte ytterligare en människa agerat mästare i studien. Slutligen presenteras resultatet av studien under två rubriker där den första rubriken presenterar läroprocessen och den sista ger konkreta exempel på skillnader och likheter mellan Värmlands och Hälsinglands folkmusikgenre. Resultatet diskuteras därefter i relation till tidigare forskning och bakgrundslitteraturen som använts i föreliggande studie. / I have by a self-observation studied how I as a fiddler from the province of Värmland have worked to learn to play the Ranungspolskorna by Jon Erik Öst. The aim has been to study my own learning process by studying music from a different tradition with sheet notes as a master. A central issue in my work has been to find out if the previous knowledge I already have is enough to play the new music tradition or what new knowledge I need to add to succeed. I have been using video recording, audio recording and writing logbook to document what has happened, and this material forms the basis of my results. The theoretical perspective underpinning the work is master learning, but with focus on the cooperation between myself, my instrument and the sheet notes, and no another person acting as the master in the study. Finally I present the result of the study under two headings. The first one presents the learning process and the second gives concrete examples of the differences and similarities between the folk music genre from the provinces of Värmland and Hälsingand. The result is then discussed in relation to the previous research and background literature used in the present study.

Detta arbete handlar om hur jag som folkmusikslagverkare genom självobservation kan lära mig en speciell spelteknik för att framkalla melodier på ostämda slagverksinstrument med fokus på tamburinen och hur denna kan simulera ett helt trumset med samma spelteknik. Syftet har varit att undersöka om det som slagverkare går att komma från rollen som en ackompanjemangsmusiker och istället ses som en melodispelare samt att se hur man kan utnyttja tamburinens fulla kapacitet för att hitta nya spelsätt och nya möjligheter.  För att göra detta arbete, och för att observera mig själv i min lärandeprocess, har jag använt mig av videoinspelning, ljudinspelning och kontinuerligt loggboksskrivande. Min teoretiska utgångspunkt i detta arbete är mästarläran och det är utifrån den teorin jag har bearbetat mitt datamaterial. I resultatet presenterar jag processen när jag, i relation till folkmusikgenren, har lärt mig att spela melodier på ostämda slagverksinstrument och att simulera att helt trumset på endast en tamburin. Jag har tydligt visat de tekniker jag har övat på för att lyckas med detta. I resultatet framkommer också att det har varit en stor fördel att redan ha vana från andra slagverksinstrument och att jag har haft två olika mästare under arbetsprocessen, själva folkmusiktraditionen och spelmannen på slagverk, Petter Berndalen. / This work is about how I as a folk music percussionist through self-observation can learn a special playing technique for inducing melodies on untuned percussion instruments with a focus on the tambourine and how this can simulate a full drum kit with the same playing technique. The aim was to examine whether as a percussionist is able to go from the role as an accompaniment musician and instead be seen as a melody player and to see how to exploit tambourines full capacity to find new ways of playing and new opportunities. To make this work, and observing myself in my learning process, I have used the video recording, audio recording and continuous logbook writing. My theoretical basis of this work is master-learning and it is from that theory I have analysed my data material. In the result, I present the process when I, in relation to traditional music genre, have taught myself to play melodies on untuned percussion instruments and to simulate the whole drum kit with only one tambourine. I have clearly demonstrated the techniques I have practiced in order to succeed. This result also reveals that there has been a great advantage to already have experience from other percussion instruments and that I have had two different masters during the working process, the traditional music genre and the traditional music percussionist, Petter Berndalen.

Det här examensarbetet handlar om orkestermusiker tillika instrumentallärare, och hur de ser på samspelet mellan yrkena. Arbetet har två vinklingar; hur musikern påverkas av läraren, och hur läraren påverkas av musikern. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex informanter som alla jobbar både som stråkmusiker och pedagoger. De har olika bakgrund, och olika erfarenhet av undervisning. Som teoretisk bakgrund använder jag ett förhållningssätt där mästarläran, och läraren som coach står i centrum. Mitt resultat är bland annat att musikern blir mer medveten och analytisk till sitt eget och andras spel och att läraren blir en utövande mästare som håller hög spelnivå. Jag diskuterar vilka olika roller mina informanter kan ha, hur deras svar kan relateras till mästarläran kontra coachning samt förmedlad kontra konstruerad kunskap. Det jag kommit fram till är att mina informanter ser jobbkombinationen som värdefull och berikande för båda yrkena, men att tiden ofta inte räcker till. / This study focuses on orchestral musicians who also are instrumental teachers, and how they approach the interrelationship between the two professions. The study presents two views: how the teacher influences the musician, and how the musician influences the teacher. I have based the study on qualitative interviews with six interviewees, all of whom work as string players and pedagogues. They all have different backgrounds, with various experiences of teaching. As a theoretical background, I have used an approach where master teaching, or the teacher as a coach, is central. Among my findings, I have discovered that the musician becomes more conscious and analytic toward his/her own style of playing, but also towards others as well. The teachers are masters and they possess a high technical level in their playing. Further, I discuss what roles the interviewees may have, and how I can relate their answers to my theoretical background. The interviewees make clear that working as both a teacher and a musician is valuable, but the issue of time can be a problem.

Syftet med denna studie är att observera mitt lärande i studerande av irländsk musik. Studiens metod är att genom en mästare, lära repertoar som förmedlar stiltypiska drag. Som teoretisk utgångspunkt för studien har det sociokulturella perspektivet med fokus på mästarläran valts. Frågeställningarna som ligger till grund för studien undersöker vilka redskap som används för att appropriera den irländska musiken och vilka insikter och framsteg som gjorts i den irländska spelstilen under studiens gång. Efter analys av det under processen inhämtade material framkommer i resultatet användning av både materiella och teoretiska redskap som ofta samverkar. Vidare visar resultatet tecken på lärande inom områdena tempo, stråk och förståelse kring musiken. I diskussionen tas några av de slutsatser som framkommit i resultatet upp och kopplas till den litteratur och forskning som presenteras i arbetets bakgrundskapitel. Några av de punkter som tas upp i diskussionen är hur min musikaliska identitet utvecklas, lärande i sessions, vilken stil jag utvecklar under detta arbete och vad redskapen har för betydelse. / This study’s purpose is to observe the learning process of studying Irish traditional music. The method used in the study, is to learn repertoire mediating the Irish style from a master in the tradition. As a theoretical basis for the study a socio-cultural perspective with a focus on master-learning is used.  The study is based on research questions investigating how tools are used to learn the Irish style and how learning becomes visible and changes during the process. After analysing the material, collected during the process, the results show the use of both material and theoretical tools which often cooperate. Furthermore, the results show, how learning is achieved in the categories: tempo, bowing and understanding of the music. In the discussion some of the conclusions, appearing in the result, are brought up and connected to literature and research presented in the studies background chapter. Some of the topics discussed are how my musical identity develops, how learning takes place in sessions, how my style is affected during the study and what impact the tools have on learning.

Studiens syfte är att undersöka min lärandeprocess när jag på det melodiska slagverksinstrumentet vibrafon studerar in tre folkmusiklåtar på gehör utifrån ljudinspelningar. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet och den decentrerade mästarläran. Studiens frågeställningar berör tillvägagångssätt, vilka kulturella redskap som används samt hur lärandet visar sig. I resultatet framkommer att många olika materiella och intellektuella redskap används i inlärningsprocessen och att lärandet visar sig genom exempelvis ökat tempo och tillägnande av fler och fler detaljer i musiken. I diskussionen ställs dessa resultat i relation till presenterad litteratur och forskning och aspekter som diskuteras är bland annat hur olika kulturella redskap samspelar och tillsammans främjar lärandet, hur den musikkulturella inramningen sätts utifrån den utövandes tidigare erfarenheter och kunskaper samt hur samspel och kommunikation kan visa sig i enskild övning utan tydlig praxisgemenskap. / The purpose of this studie is to analyse my learningprocess when learning three swedish folkmusic tunes by ear on the vibraphone, with the help of audio recordings. The theoretical basis of the studie is the sociocultural theory and a decentered view of master-learning. The issues of the studie has been to examine the ways in which I structure my practice to reach my goals, the use of different cultural tools and how the development can be seen. The result reveals that a lot of different tools, both material and intellectual, are being used in the learningprocess and that the development can be seen in increasing of tempo and appropriation of more and more details in the musical perfomance. In the discussion the results are put in relation to the litterature and theory which has been presented. Some aspects that is discussed is how the use of different cultural tools together can have a positive effect, how a musicians previous experience and knowledge affects the learningprocess and how interaction and communication can be seen in individual practice without a clear social context.

It is suggested in this paper that Mastery Learning Units can be successful in encouraging the talented students to excel in their interests and capabilities. The intent of this paper is to show how enrichment activities and centers can be easily implemented in the biology curriculum by the use of Mastery Learning Units. In so doing, only one mastery unit is included for the purpose of demonstration. It is suggested that teachers write the units that they will be using for their students. This would allow their units to fit their own particular objectives, as well as the needs and interests of their students.

Syftet med denna studie har varit att söka förstå centrala aspekter för yrkesämnets didaktik inom gymnasieskolans industriprogram. Detta genom att lyfta fram exempel på situationer där lärarnas erfarenheter från tidigare arbete inom industrin ger stöd till elevernas kunskapsbildning. Tidigare forskning i form av tre olika studier samt en teoretisk utgångspunkt baserad på fyra begrepp – livslångt lärande, kunskap, mästarlära och kompetens fick utgöra en bas för det fortsatta arbetet med studien.Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med två lärare och fem elever, samt observationer av fyra lektionstillfällen. Det insamlade materialet från intervjuerna transkriberades och därefter analyserades data i perspektiv av studiens frågeställningar.I resultatet för studien återfinns beskrivande delar baserade på intervjuer och observationer samt en sammanfattning inklusive slutsatser. Lärarna ger uttryck för vikten av sin industriella yrkeserfarenhet som grund för sitt nuvarande läraryrke. De ger också en bild av olika didaktiska val, exempelvis för hur de motiverar och skapar intresse hos eleverna. Elevernas upplevelser av olika lärandesituationer visar på hur deras kunskapsbildning kan stödjas av lärarens agerande. Två centrala aspekter träder fram i min tolkning av data – vikten av ett varierat agerande hos läraren samt praktiskt arbete. Avslutningsvis följer en diskussion där studiens metod analyseras och resultatet återkopplas till den teoretiska utgångspunkten. I metoddiskussionen förs ett resonemang om valda metoder för datainsamling samt det faktum att ett fåtal informanter deltagit i studien. Diskussionen av studiens resultat förs i tre avsnitt – lärarnas yrkeserfarenhet relaterad till didaktiska val, kunskap och kompetens hos eleverna, samt livslångt lärande. / The purpose with this study has been to try to understand central aspects of didactics for professional subjects within the upper-secondary school industrial program. This has been done by highlighting examples of situations where the teacher’s experience from earlier work within the industry has been used to support the student’s building of knowledge. Three different examples of earlier research, and a theoretical background based on four conceptions – lifelong learning, knowledge, master learning and competence was used as a basis for the continued work with the study. The study is based on qualitative interviews with two teachers and five students together with observations of four classroom sessions. The collected material from the interviews has been transcribed and after that data has been analysed in the perspective of the main questions of the study.In the result section of the study there are different parts that describes the result of the interviews and the observations. There is also a summary including conclusions. The teachers express the importance of their industrial background as a base for their present profession as teachers. They also give examples of different didactical selections made to motivate the students and help them build an interest for the actual subject. The student’s experiences of different learning situations shows how their building of knowledge can be supported by how the teachers act in the classroom. Two central aspects are shown in my interpretation of data – the importance of a variated action from the teacher and practical work. Finally there is a discussion section where the method of the study is analysed, and the result is reconnected to the theoretical basis for the study. In the discussion of the method the selected methods for data collection, and the fact that the number of informants in the study is rather low, is argued about. In the discussion of the study result three parts are included – the teacher’s industrial experiences related to didactical selections, knowledge and competence among the students, and lifelong learning.