Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande samt om sambandet skiljer sig mellan män och kvinnor. Överutbildning i den aktuella studien syftar till en individ som har fler år i utbildning än vad arbetet kräver. Studiens teoretiska ramverk bygger på tre teorier, teorin om social jämförelse, status inkongruens och genusperspektiv. Med data från Levnadsnivåundersökningen 2010 med 4415 individer i åldrarna 19 till 75 år undersöks sambandet genom linjär regressionsanalys. Resultaten visar ett samband mellan överutbildning och sämre psykiskt välbefinnande kontrollerat för kön, föräldrars medborgarskap, interaktion mellan kön och föräldrarnas medborgarskap samt utbildningsnivå. Resultaten visar också att kvinnor som har föräldrar med utländskt medborgarskap är den grupp överutbildade som har sämst psykiskt välbefinnande. Sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande är däremot inte statistiskt signifikant när det kontrolleras för ålderskategorier, och således finns inte heller skillnader mellan överutbildade kvinnor och män. Resultatet kan tänkas bero på att de i lägre åldrar både mår sämre och i större grad är överutbildade i datamaterialet och att effekten av överutbildning på psykiskt välbefinnande därför slås ut av skillnaderna mellan ålderskategorier. Förslag för framtida forskning blir därför att vidare undersöka sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande för kvinnor med utländsk bakgrund och begränsa urvalet till yngre åldrar där överutbildning verkar förekomma mest.

Syfte: Studien ska bidra med insikter kring hur ett externt rekryteringsföretag förhåller sig till organisationskultur och därmed den kulturella matchningen mellan organisation och kandidat.Teoretiskt perspektiv: Till grund för tolkning och analys av insamlade data ligger Schein och Scheins (2017) modell för undersökning av organisationskultur. I modellen beskrivs tre nivåer av organisationskultur: artefakter, delad tro och värderingar samt underliggande antaganden. Dessa analyseras och tolkas i sin tur utifrån tolv observerbara faktorer och uttryck av organisationskultur. Metod: En fallstudie har genomförts på ett svenskt rekryteringsföretag med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Studien har haft en iterativ ansats, där den teoretiska referensramen har utvecklats under processens gång. Empiri: I en typisk rekryteringsprocess önskar fallföretaget identifiera en matchning mellan kund och kandidat, där kundens förväntningar på kandidaten och beskrivna organisationskultur, ska överensstämma med kandidatens kompetens, erfarenhet, värderingar och egenskaper. Insamlad empiri tyder dock på att fallföretaget saknar en gemensam definition av begreppet organisationskultur och dess innehåll, varpå undersökning, tolkning och bedömning av kundens organisationskultur sker subjektivt av rekryteringskonsulter. Fallföretaget förlitar sig på kundens beskrivning av organisationskultur, utan att söka bekräftelse för dess praktiska verklighetsförankring, medan kandidatens egenskaper, värderingar etc., söks bekräftas eller dementeras genom intervjuer och referenser. Slutsats: Studien visar på att fallföretaget går miste om essentiella insikter och inte skapar en fullständig förståelse för kundens organisationskultur. I förlängningen leder detta till att de tre entiteterna inblandade i rekryteringsprocessen, kund, kandidat och konsult, inte skapar en överensstämmande, heltäckande förståelse för den praktiska verkligheten av organisationskulturen. Därmed har studien identifierat brister i den kulturella matchningen mellan organisation och individ.

I slutet av år 2016 hade Norrköping dubbelt så hög arbetslöshet än Linköping, trots att kommunerna har många likheter och att det endast skiljer 4 mil mellan städerna. För att analysera huruvida matchningseffektiviteten skiljer sig åt mellan landet som helhet och kommunerna Norrköping och Linköping har nationella beveridgekurvor för Sverige, samt lokala beveridgekurvor för Norrköping och Linköping skapats. Minsta kvadratmetoden med fixa effekter och robusta standardfel används med näst intill alla Sveriges kommuner för att skatta den långsiktiga jämviktsrelationen mellan arbetslöshet och vakansgrad med arbetskraftens rörlighet, invandring och månatliga säsongsvariationer som kontrollvariabler. Beveridgekurvorna som skapats för Sverige, Norrköping och Linköping visar ett liknande mönster under merparten av åren från 1995. Matchningseffektiviteten har gått från en sämre matchning till en bättre, men efter den finansiella krisen 2009 återhämtade sig Linköping till en bättre matchning när Norrköping samt Sverige stagnerade på en hög arbetslöshet samt en hög vakansgrad. Regressionen skattar en jämviktsrelation mellan arbetslöshet och vakansgrad och visar ett negativt samband mellan de två. Ett högt utbyte av arbetskraft, genom in- och utpendling, samt invandring har en tilltagande effekt på arbetslösheten.

Enligt den senaste PIRLS-undersökningen från 2016 framgick det att en stor andel av svenska elever inte tycker om att läsa. Syftet för studien var att undersöka och synliggöra vilket samband klasslärare F– 3 säger sig se mellan läsintresse och läsförmåga samt vilka huvudstrategier de säger sig använda för att främja läsintresse och läsförmåga. Studiens teoretiska utgångspunkt är literacy, inom ramen för socio-kulturell teori och baseras på kvalitativa intervjuer med ett fåtal 1-3 lärare. Resultatet visar att lärare betraktar läraruppdraget som att det till stor del handlar om att inspirera elever. Inspirationen från lärare i kombination med matchning och utbud anses vara de faktorer som har störst påverkan för elevers läsintresse. För att elever ska förvärva läsförmåga behöver de läsa stora mängder. Lärarna i studien använder olika didaktiska strategier för att mediera läsförmåga och läsintresse hos elever. / <p>Presentationen redan avklarad.</p>

Arbetsförmedlingen har det senaste erhållit mycket kritik från olika aktörer vad gäller att matcha arbetssökande med arbetsgivare. Fallande förtroendesiffror har lett till en reformering inom Arbetsförmedlingen som de valt att kalla för Förnyelseresan. Ett av målen är att bli en mer digitaliserad myndighet. I följande undersökning är syftet att få en djupare förståelse för arbetsförmedlares arbete med matchning, vad kompetensutveckling kan bidra med i matchningsarbetet och hur matchningen har påverkats av Förnyelseresan. Utifrån syftet har tre frågeställningar tagits fram: Hur ser möjligheterna till kompetensutveckling ut för arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen? Hur bidrar arbetsförmedlarnas kompetens inom utbildning, yrken och arbetsmarknad till att matcha den arbetssökande? Hur anser arbetsförmedlaren att matchningen har påverkats av digitaliseringen? En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer med arbetsförmedlare som arbetar med matchning har utförts. För att analysera empirin har Dawis, England och Lofqvist Theory of work adjustments, Parsons Trait and factor theory samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont använts. Utifrån undersökningens resultat kan slutsatser dras om att då arbetsförmedlarna trivs på arbetet bidrar det till att de svarar på situationer i arbetsmiljön, vilket ger möjligheter till kompetensutveckling som i sin tur kan bidra till matchningsarbetet. Fortsättningsvis dras slutsats om att arbetsförmedlares kompetenser inom utbildning, yrken och arbetsmarknad, bidrar till ett nytt lärande för den arbetssökande och får denne till att se fler möjligheter vilket underlättar i matchningsarbetet. Till sist dras slutsatser om att arbetsförmedlarna upplever att digitaliseringen påverkat matchningen genom en minskning av det personliga mötet vilket ställer högre krav på både den arbetssökande och arbetsförmedlaren i arbetet med matchning.

Det finns mycket forskning kring konsulter och hur företag bör agera för att lösa sinaproblem däremot ingen om matchning och konsultmäklare. Vi ville genom denna studien ökavår förståelse för vad man ska tänka på i matchningsprocessen för ge en djupare förståelse föross, såväl som företag och framtida forskning. Denna kvalitativa studie genomfördes genomatt belysa företagets och managementkonsultens roll och matchningsprocessen. Detta för attläsaren fullt ska förstå hur det fungerar. Ytterligare gjordes tre semi-strukturerade intervjuermed en expert, ett företag samt en konsultmäklare. Vi valde dessa för att ge tre olikaperspektiv på det och således leverera en nyanserad bild. Vi fann att matchning är individuelltför varje företag men det viktigaste är att göra en noggrann kravspecifikation för att kunnahitta rätt konsult för det unika ändamålet för att generera en bra matchning.

Detta arbete tar avstamp i frågan kring samhällets påverkan på studie- och yrkesvägle- darens (SYVs) uppdrag och i SYVs tankar kring sitt uppdrag. Syftet var att undersöka vad yrkesrollens uppdrag är idag samt vad som kan tänkas influera riktningen på detta uppdrag. Frågeställningarna för arbetet är 'Vilket uppdrag upplever SYV att deras yrkesroll har idag?' samt 'Hur tänker SYV kring detta uppdrag?'.Den empiriska datan insamlades via sex stycken semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med utbildade SYV-are. De analysverktyg som använts är Baumans begrepp flytande modernitet, individualisering (2012) och arbetsestetik (1999) samt Beck & Beck- Gernsheims (2002) begrepp livsberättelser i en undflyende och individualiserad värld.Arbetets huvudresultat visar på att yrkesrollens uppdrag starkt korrelerar med den samhällsbild som Baumans och Beck & Beck-Gernsheims beskriver. De intervjuade studie- och yrkesvägledarna upplever sitt uppdrag i första hand att vara att vägleda individen till individualisering, aktivt egenansvar för sitt liv och flexibilitet. Samtidigt nämns även en förväntan gällande matchning som uppfattas komma ifrån högre politiskt håll. Intervjupersonerna menar att detta matchningsperspektiv inte stämmer överens med deras syn på hur de skall arbeta, samtidigt som de kan se ett samhällsbehov av riktad arbetskraftstillförsel till arbetsmarknaden.Vidare forskning kring hur SYV-utbildningen aktivt kan synliggöra och omforma yrkesrollens uppdrag till att inkludera ett emancipatoriskt perspektiv föreslås.

Som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att förebygga arbetslöshet i ett föränderligtsamhälle finns åtgärdsprogrammet Stöd och matchning vilket är enarbetsförmedlingstjänst som ges av upphandlade kompletterande aktörer tillArbetsförmedlingen. Karriärvägledning är ett krav för att få bedriva verksamheten och enobligatorisk aktivitet för de arbetssökande.Studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur karriärvägledningpraktiseras hos Arbetsförmedlingens kompletterande aktörer.Materialinsamling till studien genomfördes med en kvalitativ metod via semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av sex informanter med studie- ochyrkesvägledarutbildning som arbetar med karriärvägledning hos kompletterande aktöreri västra Sverige.Frågeställningarna undersöker hur studie- och yrkesvägledare ser påkarriärvägledningen inom arbetsförmedlingstjänsten Stöd och matchning. Dessutom hurstudie- och yrkesvägledarna upplever att de arbetar för att stärka de arbetssökandeskarriärkompetens i Stöd och matchning.För att besvara frågeställningarna används Zygmunt Baumans postmodernistiskaperspektiv samt följande teoretiska begrepp: flytande modernitet, individualisering ochflexibilitet. Dessutom används DOTS- modellen för att underlätta förståelsen om hurkarriärvägledningens praktiskt arbetar för att stärka individens karriärkompetens.Resultat och analys behandlar att karriärvägledningens förutsättningar hoskompletterande aktörer försvåras av organisatoriska ramar men underlättas av studie-ochyrkesvägledningens etiska förhållningssätt.Studiens slutsats visar att individualiseringens krav på flexibilitet leder till ett ökatbehov av karriärvägledning. Karriärvägledningens arbetssätt och metoder hos dekompletterande aktörer innehåller flera aktiviteter som kan stärka en arbetssökandekarriärkompetens.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov av matchning kontra individens drömmar, fria val och behov av en hållbar framtid i vägledningssamtal med vuxna sökande inom utbildningssystemet. Tidigare forskning visar att vägledare inom arbetsmarknadsverksamheter upplever rollkonflikter där de förväntas matcha sökande mot arbetsmarknaden samtidigt som de utgår från ett klientcentrerat förhållningssätt där de ser till den sökandes behov först. Om och hur vägledarna som jobbar inom utbildningsväsendet upplever samma spänning mellan individ och arbetsmarknad är dock något som verkar mer outforskat vilket gav inspiration till den här uppsatsen. I strävan att fylla denna kunskapslucka formulerades två frågeställningar; Hur navigerar vägledare i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov av matchning kontra individens behov av fria val i vägledningssamtal med vuxna sökande samt vilka dilemman ställs vägledare inför i vägledningssamtal med vuxna sökande, gällande arbetsmarknadens kortsiktiga behov av matchning och den sökandes långsiktiga drömmar och mål? För datainsamlingen valdes en kvalitativ metod där åtta studie-och yrkesvägledare intervjuades. Empirin har analyserats utifrån Hodkinson och Sparkes Careership-teori samt Egans begrepp; klientcentrerat förhållningssätt, klientansvar och effektiva agenter. Resultatet visar att vägledarna navigerar utifrån individens behov i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov kontra individen drömmar och mål.

Vårt syfte med det här examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter på en arbetsmarknad i snabb förändring. Studien tar som utgångspunkt att det som kallas den andra maskinåldern leder till att arbetsmarknaden förändras allt snabbare då allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras på ett sätt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vägledande arbetsuppgifter på lite olika sätt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvägledning, om deras syn på matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förväntas öka i takt med att arbetsmarknaden förändras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien är att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltså en anpassning av verksamheten utifrån samhällsbehoven, inom skolsektorn för att minska den missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstått genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i västvärlden inneburit. Att styra flödet av elever och studenter inom utbildningssystemet ses som ett sätt att möta de förändringar på arbetsmarknaden som den andra maskinåldern förväntas föra med sig. I examensarbetet introduceras även en preliminär modell, matchningsskalan, som synliggör det spänningsfält mellan samhällets behov och individens önskemål där matchningsinsatser skett och sker.