• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 384
  • 15
  • Tagged with
  • 399
  • 201
  • 132
  • 76
  • 74
  • 73
  • 59
  • 55
  • 52
  • 50
  • 49
  • 49
  • 48
  • 47
  • 47
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Eller så tar man pq-regeln : En studie av gymnasieelevers resonemang när de löser integraluppgifter

Höglund, David January 2012 (has links)
Studiens syfte är att undersöka vilka resonemang som gymnasieelever använder när de löser integraluppgifter efter Lithners (2008) ramverk för matematiska resonemang. Fyra elevers resonemang har undersökts genom en kvalitativ analys av videobservationer där eleverna individuellt löser integraluppgifter. Majoriteten av resonemangen i studien kategoriserades som imitativa och saknade ofta matematisk grund. Matematiska resonemang som kännetecknas av matematisk grund och en rimlig argumentation förekom i mycket begränsad utsträckning. Ett av resonemangen som urskiljdes i analysen kunde inte kategoriseras inom Lithners ramverk för matematiska resonemang. Resonemanget kategoriserades med inspiration av Haegermark Lundins (2011, s.28) definition för Kreativt begränsade resonemang (KBR).
42

Att utveckla barns matematiklärande i förskolan : En fallstudie om pedagogers arbete med matematik för barn i åldern 4-5 år

Niskanen, Virpi January 2012 (has links)
Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas arbete med matematik i förskolans inomhusmiljö med barn i åldern 4 - 5 år. Utgångspunkt för synliggörande är Lpfö 98/10 mål och uttrycksformer i matematik. Förhoppningen är att resultatet från undersökningen kan ligga till grund för att utveckla verksamheten. För att nå syftet har följande frågeställningar använts:1. Hur arbetar pedagogerna med barns matematiklärande? Vilket matematikinnehåll? Vilka uttrycksformer?2. I vilka situationer sker pedagogers arbete med matematik? I vilka av de sex vardagssituationerna: barns lek med närvarande pedagog, samling, utgång, ingång, lunch och läsvila?3. Hur ser de verksamma pedagogerna på behov, möjligheter och hinder för att utveckla arbetet med barns matematiklärande?För att få svar på frågeställning 1 och 2 genomfördes strukturerade observationer med hjälp av observationsscheman. Sammanlagt observerades fem avdelningar och på varje avdelning observerades samtliga sex situationer, det vill säga vid 30 tillfällen. Barnen var i åldern 4-5 år och med pedagog menas i undersökningen all personal som arbetade på avdelningarna. För att få svar på den tredje och sista frågeställningen genomfördes kvalitativa intervjuer genom fokusgruppssamtal vilket innebär att samtalet utfördes avdelningsvis med samma fem avdelningar vilka ingick i observationerna.Resultatet visar att pedagoger arbetar med barns matematiklärande i större utsträckning än de själva tror och upplever. Observationerna åskådliggör att de matematiska aktiviteterna räkna och förklara förekommer oftast, följt av lokalisera, mäta och konstruera. Den matematiska aktiviteten leka förekommer sällan. Av de sex undersökta uttrycksformerna dominerar samtal, följt av rörelse, lek/drama, sång/musik, bild/form och dans. Pedagogerna har en önskan om fortbildning i matematik, så att de kan synliggöra matematiklärandet för sig själva, barnen och hela verksamheten. Av resultatet framgår att de matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan inte är helt tydliga för personalen, och att uttrycksformerna inte används fullt ut av pedagogerna i det dagliga arbetet.En slutsats av undersökningens resultat är att pedagogerna behöver ökad kunskap i arbetet med barns matematiklärande samt stöd för att förtydliga och omsätta de olika matematiska strävansmålen i läroplanen för förskolan i verksamheten.
43

Matematisk begreppsbidning för elever med läs- och skrivsvårigheheter

Marie, Brattlöf January 2011 (has links)
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter? Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker. Vidare har det framkommit att pedagogernas val av arbetsmetod spelar stor roll för hur väl elever lyckas med matematiken. Det som är framgångsrikt är att använda kreativt material och att flera sinnen är inkopplade under undervisningen.
44

Matematiska textuppgifters utformning : Kontextens betydelse för elever med svenska som andraspråk och för elever med läs- och skrivsvårigheter

Eriksson, Frida, Eriksson, Linda January 2011 (has links)
Undersökningens syfte är att undersöka hur matematiska textuppgifters utformning påverkar elevers lösningsförmåga. I vår studie undersöktes kontextens betydelse i textuppgifter, där vi tittade på meningskonstruktioner, proportionella bilder och textens kontext. De som deltog i studien var elever med svenska som andraspråk och elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 3 och 4. Undersökningen genomfördes genom test i enkätform bestående av tio textuppgifter, som eleverna löste. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de två elevgrupperna angående kontextens betydelse. För elever med svenska som andraspråk är stöd i kontexten en text som är inbäddad i kontext, med icke elevnära ord, samma relationsord och med proportionella bilder. För elever med läs- och skrivsvårigheter är stöd i kontexten, en uppgift som är uppbyggd med de matematiska symbolerna som består av siffror, samma relationsord och elevnära ord. Slutsatsen är att matematiska textuppgifter inte går att formuleras på samma sätt till elever med språkliga svårigheter.
45

"Jag måste liksom få in tanken" : En kvalitativ studie av elevers resonemang kring likheter.

Jerström Skarman, Petra January 2011 (has links)
Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i årskurs sex kan använda sig av när de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska området är algebra och specifikt har resonemang om, och förståelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna använde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefär lika stor utsträckning. I de fall där KMR användes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning på problemet och i de fall där IR användes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom två. Resultaten indikerar att en relationell förståelse av likhetstecknet är förknippat med KMR och en instrumentell förståelse framför allt med IR. Resultaten i den här studien indikerar även att känslor kan vara starkt förknippade med prestationsförmågan. Med en matematikundervisning som fokuserar relationell förståelse kan man således ge eleverna större möjlighet att lyckas vilket kan öka deras självtillit och prestationer.
46

Strategier och representationer : En studie med 25 elevers lösningar på ett rikt matematiskt problem

Kronlund, Veronica January 2015 (has links)
Denna studie syftar till att ta undersöka vilka olika lösningsstrategier elever i årskurs 2 använder då de får ett rikt matematiskt problem. Metoderna som används för att undersöka detta är ett elevtest med ett rikt matematiskt problem och intervjuer av några elever. Respondenterna valdes utifrån sina lösningsförslag på testet. Det som visar sig i resultatet är att 24 av 25 elever väljer att använda sig av strategin och representationen rita. Andra representationer som var vanligt förekommande var att genomföra operationer det vill säga räkna.
47

Förskoleklassens matematiska strategier : och kan vi lära oss tillsammans?

Wangel, Elin January 2008 (has links)
Den här studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de använder sig av när de räknar. Den utforskar även hur barn samarbetar när de jobbar i grupp med matematiska problem. Två undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i två delar. I den första delen intervjuades några barn ett och ett för att fastställa var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mässigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer två som skedde vid ett annat tillfälle. Under­sökning nummer två gick ut på att barnen i mindre grupper på två och en grupp med tre barn tillsammans delade upp olika mängder objekt i två plastburkar. I under­sök­ning nummer ett framkom att barnen använder sig av en mängd olika räkne­strategier när de ska lösa en uppgift. I under­sökning nummer två framkom det tecken både på att barnen samarbetar och att samarbetet ibland uteblir. Hur som helst anser jag att de kan ha användning av att arbeta i grupp inom matematiken, men att det är viktigt att de tidigt får träna på att jobba tillsammans.
48

Att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation : Hur synliggör pedagoger från en förskola barns matematiska lärprocesser?

Christiansson, Matilda, Björkman, Luisa January 2014 (has links)
Att dokumentera barnens lärande och utveckling är en central del som förskolans verksamhet ska sträva efter. Det finns ett allmänt intresse för pedagogisk dokumentation i dagens förskolor eftersom det finns ett större behov av att synliggöra förskolans verksamhet. Matematik är även ett aktuellt ämne då det anses vara viktigt att tidigt börja arbeta med ämnet för det livslånga lärande. Detta intresse och behov ligger till grund för syftet med undersökningen som är att undersöka och tolka pedagogisk dokumentation. Vi vill skapa förståelse för hur pedagoger från en förskola framställer barns matematiska lärprocesser. Vi har fått ta del av åtta stycken dokumentationer från en förskola med barn i åldrar 3-5 år. I arbetslaget finns det tre pedagoger som deltagit i vår undersökning. Genom textanalys som metod har vi kommit fram till tre huvudsakliga faktorer som har betydelse för hur pedagogerna dokumenterar barnens lärprocesser inom ämnesområdet matematik. De faktorerna är hur förskolans styrdokument synliggörs, vardaglig matematik eller uppstyrda matematiska situationer och vem kommuniceras dokumentationerna till.
49

Barn matematiserar i förskolan : - en studie om hur små barn sorterar och klasificerar

Nilsson, Snjezana, Johansson, Ida January 2014 (has links)
Abstrakt Med detta examensarbete ville vi undersöka hur barn i förskolan sorterar och klassificerar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. För att få svar på våra frågor har vi observerat och intervjuat barnen medan de fått ett av oss utvalt material att använda sig av. Vi valde att filma barnen under tiden de använde detta material på grund av att vi skulle kunna observera och intervjua barnen utan att störa dem i deras aktivitet. Resultatet vi fick fram visade att barnen på många sätt gjorde och tänkte lika i hur de sorterade och klassificerade men att de kunde uttrycka sig olika. Det barnen gjorde lika var att de sorterade nallarna i familjer och personifierade dem. De lekte med nallarna och skapade roller utifrån sina egna erfarenheter, exempelvis att nallarna skulle ha samling och åka tåg. Barnen uttryckte sig med lägesord och nallarnas position. Vissa barn kunde uttrycka sig med ett korrekt språk medan andra som ännu inte behärskar det hade egna benämningar. Något barn kunde förklara med egna ord vad sortering betyder, att “ställa i ordning”, medan de flesta inte kunde det.
50

Matematiksagor i förskolan : Ett arbetsmaterial för förskollärare

henriksson, elin January 2014 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0772 seconds