Singapores sätt att bedriva matematikundervisning kom till Sverige 2015 under namnet Singaporemodellen. Syftet med studien är att få kunskap om Singaporemodellen och hur den används i skolans tidigare år, samt synliggöra hur modellen förhåller sig till Lgr11. Studien baseras dels på en granskning av lärarhandledningarna till läromedlet Singma matematik som genomgående bygger på Singaporemodellen. Den baseras även på semistrukturerade intervjuer med en av författarna till Singma matematik och med lärare i grundskolans tidigare år som arbetar med läromedlet. Resultatet visar att lärarna arbetar med modellen genom att använda läromedlets lektionsstruktur med ett problemlösande förhållningssätt och ett stort fokus på att samtala och resonera. Studien visar även att arbetssättet är influerat av Vygotskijs teorier om hur barn lär och att Singma matematik ger eleverna möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ofta och vilka matematiska begrepp pedagogerna använder sig av vid rutinsituationer och planerade situationer. För att kunna studera detta har vi gjort observationer med hjälp av ljudinspelning och observationsprotokoll. Studien bygger på kvantitativa data, utifrån de strukturerade observationerna. Vi studerade sammanlagt fem pedagogers matematiska begreppsanvändning vid måltid och samling. Vår förhoppning med denna studie var att få en större förståelse om hur viktigt det är att belysa matematiken i förskolan. Det har visat sig att det används matematiska begrepp under samling och måltidstillfällen i olika utsträckningar. Det vi märkt är att matematiken finns överallt omkring oss. Det kan vara en potatis som delas på hälften och nämns vid namnet hel och halv. Det kan även vara en pinne som är längre än de andra pinnarna. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att undersöka på vilket sätt matematiklärare till andraspråkselever kan förhålla sig till den språkliga diskrepans som naturligt råder i undervisningssituationen. Studien bottnar i det svenska klassrummet och problemformuleringen undersöks via internationell forskning. Analysen utgår från Vygotskijs teori om att tanken fullbordas i språket och syftar till att ge nytt perspektiv på internationella forskningsresultat genom en metaanalys. Slutsatserna av resultatanalysen pekar på att andraspråkselever gynnas av att matematikundervisningen centrerar diskussioner med frågor riktade att ta fram elevernas idéer, missförstånd, funderingar och andra tankar. Praktiska förhållningssätt diskuteras.

Syftet med studien var att genom observationer undersöka om matematik synliggörs vid måltidsituationer i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Alan Bishops sex matematiska aktiviteter. Resultatet visar att matematik förekommer vid måltidssituationer och att förskolepersonalen tar tillvara på måltidsituationerna och skapar ett lärtillfälle. Av de sex matematiska aktiviteterna synliggjordes räkna, mäta, förklara och lokalisering i störst utsträckning. Aktiviteterna leka och design förekom sällan eller inte alls.

Studiens syfte är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan matematikuppgifter i nivåindelade läromedel. Fokus ligger på att studera om och i så fall hur de fem matematiska förmågorna aktualiseras i uppgifterna på respektive nivå. Insamling av data har skett baserat på särskilda urvalskriterier och datamaterialet har sedan analyserats genom en innehållsanalys där matematikuppgifter i nivåindelade läromedel kategoriserats utifrån en matris baserad på studiens teoretiska ramverk. Studiens resultat visar att det finns en liten men genomgående skillnad mellan nivåerna där nästan varje matematisk förmåga aktualiseras i fler uppgifter på den avancerade nivån jämfört med den grundläggande. På den avancerade nivån finns även fler uppgifter där flera förmågor tränas i en och samma uppgift. För att kunna använda läromedel på bästa möjliga sätt krävs därmed en kännedom om dess innehåll och uppbyggnad för att kunna ge eleverna möjlighet att utveckla alla matematiska förmågor oavsett vilken nivå de arbetar på i läromedlet.

Den systematiska litteraturstudien som genomförts beskriver sambandet, utifrån ett genusperspektiv, mellan de tre variablerna lärares förväntningar, agerande och dess påverkan på eleverna inom matematikundervisningen. Studien belyser skillnaderna som finns mellan variablerna och elevernas kön. Resultatet som beskrivs i studien har sin utgångspunkt i tidigare forskning och kommer bland annat att analyseras utifrån modellen: A model for the review of teacher beliefs and gender differences, samt utifrån teorierna socio-matematiska normer och socialkonstruktionism. Det resultat som framkommit i studien visar på en könssegregerad matematikundervisning.

Hur kan man arbeta med matematiska problem för att motivera eleverna? Genom en intervjustudie undersöktes hur lärare arbetar med matematiska problem för att stärka elevernas motivation. Intervjuerna var halvstrukturerade och resultatet som sedan togs fram med hjälp av teorin om inre och yttre motivation har arbetats fram för att förklara lärarnas sätt att arbeta med matematiska problem i matematikundervisningen. Sammanställningen av resultatet visar att det inte finns något entydigt svar genom alla lärare utan det varierar väldigt. Samtliga av de intervjuade lärarna lutar sig mot inre och yttre motivation. Några lärare arbetar sedan med att ge en morot och tydliggöra målen för att påverka elevernas yttre motivation, medan andra arbetar med att använda vardagsbaserade matematiska problem för att påverka elevernas inre motivation.

Syftet med studien är att ta reda på hur en högstadieskola i en mellanstor kommun arbetar för att upptäcka vilken typ av svårigheter de nyanlända eleverna har i matematik och vilket stöd som ges i matematikundervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en högstadieskola där både observationer och intervjuer med skolans personal ligger till grund för studiens resultat. Studien utgår ifrån de specialpedagogiska perspektiven dilemmaperspektivet och det relationella perspektivet samt det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att studiehandledning var det enskilt viktigaste stödet för de nyanlända eleverna, men att tillgången såg olika ut beroende på vilket språk eleven talade och om det fanns en studiehandledare att tillgå på det språket. Om en elev har behov av studiehandledning, men ändå inte får det på grund av bristande tillgång blir det ett dilemma som är svårlöst. Skolan närmade sig ett relationellt synsätt, eftersom specialläraren gav matematiklärarna i en klass stöd i deras undervisning istället för att ge enskilda elever stöd. Det språkliga stödet fick eleverna bland annat i form av kamratstöd och gruppdiskussioner, vilket faller under det sociokulturella perspektivet där tonvikten ligger på kommunikation och att lära av de som kan mer.

<p>Uppsatsens syfte har varit att försöka få en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frågeställningar arbetet inriktas på är vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn på matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika läroböcker som använts under de senaste decennierna studerats, och då genom att se hur härledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, läroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter på matematiska bevis granskats. För att få svar på frågeställningarna ovan så har dels en enkätundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever på en gymnasieskola i Sydsverige. </p><p>Resultatet av studien visar att det är svårt att påstå att bevisfokuseringen i läroböcker och kursplaner skulle ha genomgått en drastisk förändring under de senaste decennierna mot en mindre bevisorienterad matematik, även om det finns exempel från läroboksanalysen som stöder ett sådant påstående. Resultatet från enkäten visar att elevernas uppfattningar om matematiska bevis på det hela taget är diffusa och att det finns många olika typer av föreställningar. Ett påtagligt resultat är att eleverna resonerar kring formlers giltighet när de beskriver det matematiska beviset. En elevgrupp i studien har en syn på det matematiska beviset som ligger nära ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Anledningen till att det finns elevgrupper som associerar matematisk bevisföring till en naturvetenskaplig metod kan ha sin förklaring i att eleverna är färgade av andra förhållningssätt som finns i deras utbildning. Resultatet visar å andra sidan att det finns elever som uppfattar beviset som en del av ett större sammanhang där beviset bygger på tidigare grunder och genomförs exempelvis med hjälp av logiken. Undersökningen ger också uttryck för att en stor del av eleverna anser att det är viktigt att kunna bevisa matematiska satser, samtidigt som många av eleverna misslyckades med att bevisa enklare påståenden i det test som genomfördes. Detta kan möjligen hänga samman med att bara omkring en fjärdedel av de elever som ingick i studien instämde helt i påståendet att de haft möjlighet att öva på bevis i gymnasiet.</p>

<p>Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur jag som lärare kan lägga upp arbetet runt mönster för att eleverna ska nå målen i åk 3 och vilken betydelse diskussionen har för inlärningen inom detta område. Två klasser har deltagit i undersökningen. Båda klasserna fick samma uppgifter att göra, men läraren i den ena klassen uppmanades att diskutera uppgifterna med sina elever. Klasserna som deltagit i undersökningen har testats före och efter genomförda undervisningstillfällen för att en jämförelse mellan de olika klasserna ska kunna göras. Resultatet visar på att klassen som fick diskutera mycket med sin lärare hade utvecklat sitt matematiska språk i högre grad än klassen som inte hade diskuterat lika mycket. Vad det gäller elevernas mönsterkunskaper så har ingen större skillnad kunna påvisas i klassernas utveckling. Slutsatsen är att diskussionen tillsammans med läraren och de andra eleverna är en viktig faktor för utvecklandet av ett matematiskt språk</p>