Denna uppsats undersöker 10 regnbågsbilderböckers gestaltningar av alternativa reproduktionsprocesser och hur dessa representationer förhåller sig till normativa föreställningar om kön och sexualitet. Familjen är ett konstant närvarande element i barnlitteraturen och många människor drömmer om att en dag få bilda en familj. När det kommer till dess reproduktion finns det en uppsjö barnböcker som på ett pedagogiskt sätt förklarar för barn om hur barn blir till. Dessa böcker visar däremot nästan uteslutande det heterosexuella samlaget som det enda sättet att skapa en familj. Idag ses dock en ökning av de så kallade regnbågsböcker där man väljer att fokusera på andra former av familjebildande som alternativ till det heterosexuella samlagets reproduktion. Men hur mycket skiljer sig egentligen dessa regnbågsbildeböcker från de heteronormativa bilderböckerna? Med den heterosexuella matrisen som främsta verktyg undersöker uppsatsen regnbågsbilderböckerna utifrån tre olika kontexter. Med fokus på författarens tilltal, ikonotexten, verkets pedagogiska tendens, samt verkets paratexter når den ett resultat kring huruvida regnbågsbilderböckerna utmanar den heterosexuella normen eller om de kanske till och med i viss mån stärker den.

Syftet med studien är att beskriva och analysera, ur ett queerteoretiskt perspektiv, hur intervjuade förskollärare berättar om sitt arbetssätt med, och förhållningssätt till, HBTQ-frågor i förskoleverksamheten. För att kunna besvara detta syfte med tillhörande frågeställningar baseras studien på halvstrukturerade intervjuer med sex stycken utbildade förskollärare från sex olika förskoleenheter. Resultatet av studien visar att förskollärare kan arbeta inkluderande i relation till HBTQ-frågor genom att läsa och samtala kring böcker som visar på olika familjekonstellationer, använda ett inkluderande språkbruk och icke-normativa material. Resultatet visar även att medvetenheten och kunskapen om dessa frågor verkar skifta beroende på förskollärarnas privata intressen. Slutsatsen av denna studie är därför att det krävs kunskap om HBTQ-frågor för att personal i förskolan ska kunna arbeta inkluderande samt att dessa frågor behöver tas upp på en kontinuerlig basis i såväl förskollärarutbildningen som i förskoleverksamheten.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie. Materialet som studerats är fältstudier som publicerats i form av avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vid analys av materialet har Judith Butlers teorier gällande performativa kön använts, samt Anthony Giddens livsstil-begrepp. Resultatet av studien visar att idrottsarenan är förknippat med manliga egenskaper och normer. Vilket i sin tur resulterar i att tjejernas beskrivningar av hur man är rätt respektive fel som tjej är relativt likartade. De beskriver ett sätt att vara på som är i skarp kontrast mot traditionell femininitet. Vilket kan förklaras av idrottens struktur. Sporterna är dock mycket olika i sin karaktär. Ridsporten är en av de största ungdomssporterna i Sverige, medan skateboard är relativt nytt. Detta påverkar hur tjejerna beskriver gemenskapen som präglar utövandet. Ridtjejerna beskriver gemenskapen i stallet som utgörs av mestadels tjejer som en trygg plats där man kan vara sig själv. Vissa skejtande tjejer menar att de vill bli betraktade som en i gänget, en av killarna. Medan andra poängterar ”Girl-Power” som något de strävar efter. Girl Power innebär en gemenskap som, likt ridtjejernas, utgörs av mestadels tjejer. Tjejer inom skatekulturen utmanade kopplingen mellan kön och genus. Då genom att visa att feminint genus inte nödvändigt vis följer av en kvinnlig kropp. Ridtjejerna reproducerar idén om heterosexualitet som norm och befäster samtidigt relationen mellan kön, genus och sexualitet

Every day readers of magazines receive advice on how their life is expected to be. Magazines write about what to wear, who you should be dating and where you should work. People are social beings and are affected on what they read, hear and see. In that way media is one of the main channels which defines people and draws examples on for example how a "normal" woman should be. This essay dealt with several questions: how women are described in Swedish women magazine Cosmopolitan and men ́s magazine Slitz and how they are differ from each other. The possible consequences of the way magazines write about women have on the society as a whole were also discussed. The theoretical framework included Judith Butler’s theories about gender and language. Gauntlett theories were used as an implement to analyze the relationship between media and the identity. As a resource for this study both Anja Hirdman’s and Pia Höök’s studies were also used. The main findings of this essay are that the descriptions of women differ between Slitz and Cosmopolitan. In Slitz women are objectified and their role is to please and obey the will of men. Women are defined by their looks. Also in Cosmopolitans message an obvious double standard could be found. On one hand women were described as independent and powerful but on the other as dependant on their look and men. Women were described as always striving for perfection and through the instructions from Cosmopolitan they could reach that. The findings of the study are relevant and significant because not only do the readers get affected, but others who do not read these magazines are also influenced by the use of the same language as in the magazines in their everyday lives. In that way the discourses on women do not just stay on the pages of the magazines.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan steriiseringskravet beskrivas som en del i de strukturella processer som syftar till att normalisera kroppar.

Examensarbetet gjordes för att undersöka om det istället för 2,5-dihydroxidbensoesyra fanns en jonvätskematris som hade en lika bra eller bättre detektionsgrad. Examensarbetet undersökte också om det var någon detektions skillnad på stål- och koncentrationsplatta när analysmetoden matris-assisterande laser desorption-jonisation-masspektrometri (MALDI-MS) analysmetod används. Jonvätskematris är en matris som binder till en svag bas och är till för att skydda peptiderna från addukter. Baserna som undersöktes var etylamin, dietylamin, diisopropylamin och N,N-etyl-diisopropylamin. Examensarbetet jämförde matrisen med jonvätskematriserna som alla var upplösta i etanol, vatten eller en vätskeblandning (TA 30) (0,1 % trifluorättiksyra i vatten och acetonitril i 7:3 volym). Det utfördes tester genom att matrisen och jonvätskematriserna blandades med en peptidblandning innehållande åtta stycken peptider. Blandningen deponerades på en stål- och en koncentrationsplatta. Efter att blandningen hade torkat på plattorna och bilde till kristaller eller en vätskefilm placerades plattorna i MALDI-apparaturen. Testerna utvisade att N,N-etyl diisopropylamin blandningen i etanol och vätskeblandningen var bättre än 2,5-dihydroxybenzene på att detektera antalet peptider på koncentrationsplattan. Det visades att etylamin och dietylamin hade samma detektiongrad som 2,5-dihydroxidbensoesyra i etanol och vatten vid detektion av antal peptider på koncentrationsplattan. En detektionsskillnad fanns mellan stål- och koncentrationsplatta. Stålplattan var bättre på att detektera tyr-bradykinin. Vid vidare studier på området skulle testerna utföras på stålplatta för att detektera tyr-bradykinin och resterande peptider på koncentrationsplatta. Vid vidare studier skulle TA 30 och etanol som lösningsmedel användas och matriserna ska upplösas i mol-koncentration istället för vikt-koncentration, för att få en mer jämförbar detektion. / This degree project was made to examine if there was a better ionic liquid matrix instead of the matrix 2,5-dihydroxybenzene. The aim of the project was also to investigate if there were any detection differences between anchorchip and groundsteel plate when testing matrix assisted laser desorption ionization masspectrometry (MALDI-MS). An ionic liquid matrix is a matrix that binds to a base used to protect the peptides from adducts. In the degree project 2,5-dihydroxybenzene was compared with the ionic liquid matrices which is 2,5-dihydroxybenzene combined with a base. The bases were ethylamine, diethylamine, diisopropylamine and N,N- ethyldiisopropylamine. All matrices were dissolved in ethanol, water or a liquid mix (0,1 % Trifluoroacetic acid in water and acetonitril in 7:3 volume). The tests were performed by mixing the matrix and the ionic liquid matrices with a peptide mix which contained 8 types of peptides. The matrix/ionic liquid matrices and peptide mix was deposited on a ground steel and anchorchip MALDI plate. After the mixture had evaporated and transformed to crystals/film, the plates were put in MADLI equipment. The results showed that N,N- ethyldiisopropylamine in ethanol and liquid mix had better detection than 2,5-dihydroxybenzene. Ethylamine and diethylamine had the same detection as 2,5-dihydroxybenzene in ethanol on anchorchip plate. There were detection differences between the anchorchip and ground steel plate. In favor of ground steel plate when detecting tyr-bradykinin, but for detecting the rest of the peptides anchorchip is favorable. If further studies would be performed in this area it would be done in the liquid mix and ethanol as solvent. For more comparable detection results the matrices concentration should be in mol/L instead of g/L.

The purpose of this paper is to investigate how after school teacher's thoughts and beliefs about gender materializes in pupils' free play outdoors. Through the free play, pupils get access to an atmosphere where values are being exceeded and reconsidered in an unconditional way. We have asked ourselves the questions on which way the different ideas of gender create different sorts of climate for finding ones identity in the free play outdoors, how school teachers themselves want to relate to the free play outdoors and what understanding they have of the gender concept. The theory which is the basis for our study is taken from postmodernist feminism that is about liberation from gender identities and a redesign of the notions of what is feminine and masculine. One of the leading profiles of the postmodern feminism is the philosopher Judith Butler who wrote the book Gender Trouble (2007), from where our theoretical inspiration for our study is taken. We have used triangulation as a method for our data collection through interviews and non-participant observations. These have been conducted in three schools in southern Stockholm. Through our results, we have come to the conclusion that there are established notions of how pupils' behavior and needs in the free play outdoors are being influenced based on their gender. Furthermore, we have seen two different ways of how after school teachers can relate to the free play outdoors: the after school teacher who participate as a playmate or the non-participating after school teacher who observe and is available if needed. We have localized two factors that affect of how the after school teachers' understanding of the gender concept materializes in the free play outdoors: teacher ratio and time.

<p>Denna uppsats är en kritisk diskursanalytisk studie av hur föräldraskap framställs i artiklar från 2005 års utgivning av föräldramagasinet Vi Föräldrar. Centralt för uppsatsen är hur genus och senmodernitet skapas och ger betydelse i det empiriska materialet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionistiskt grund, vilket innebär att människan skapar och omskapar världen, och vår förståelse av denna sker i interaktion med andra människor.</p><p>I analysen av det empiriska materialet har det framkommit att föräldraskap beskrivs som något enbart avsett för de heterosexuella och den tillhörande heterosexuella parrelationen. Detta bidrar till ett upprätthållande av den heterosexuella matrisen likväl som den dikotomiska uppdelningen av två kön som varandras motsatser upprätthålls. Trots detta finns en strävan i Vi Föräldrar mot en mer jämlik fördelning av föräldraskapet. I analysen har också framkommit att föräldraskap endast är avsett för en viss åldersgrupp och för de levandes i en heterosexuell relation, vilket tydliggjort senmodernitetens, med dess individualism, påverkan. Tre diskurser har funnits, ”diskursen om det goda föräldraskapet”, ”diskursen om heterosexualitet” och ”diskursen om barnets bästa”, dessa har sedan analyserats vidare med hjälp av Judith Butler, Anthony Giddens, Ulrich Beck och familjesociologisk teori.</p>

<p>Föreliggande D-uppsats är en kvalitativ studie vilken handlar om kvinnor som valt att inte skaffa barn, men även om kvinnor som på ett eller annat är tveksamma till moderskapet, eller av olika skäl skaffat barn sent i livet. Respondenterna har i många avseenden känt sig som avvikare från normen där man vid en viss ålder och med vissa förutsättningar förväntas bilda familj. Följaktligen har studien därmed också kommit att avse det jag valt att kalla det omhuldade moderskapet, och varför detta är så uppvärderat, förväntat och ur samhälleligt perspektiv betraktat som självklart. Kvinnornas berättelser har visat att moderskapet inte alltid är självklart och inte heller önskat. Den teoretiska ramen omfattar sådant som kan leda till ökad förståelse för varför moderskapet är så uppvärderat och varför frivillig barnlöshet – så kallad barnfrihet – är nedvärderat och icke önskvärt. Studien berör också alternativa levnadssätt som inte inbegriper kärnfamilj, samt den enligt färsk statistik sjunkande nativiteten. Resultatet ger indikationer på ett samhälle där barn och familj inte är nödvändiga ingredienser, men också paradoxalt nog på att en antimodern nyfamilism står stark och outmanad – lika solid som självständigheten hos kvinnorna i studien visat sig vara.</p><p>  </p>

<p>The Swedish government has decided that waste containing more than 0.1% mercury is to</p><p>be placed in a permanent repository in the bedrock1,10. To minimize the risk of spreading</p><p>mercury, elemental mercury must first be converted into a practically insoluble</p><p>compound. In a PhD investigation of stabilization attempts at SAKAB AB in Kumla</p><p>favorable conditions for conversion of mercury to cinnabar (the sparingly soluble sulphide</p><p>form of mercury and the naturally occurring mineral) was found. In a long-term study of</p><p>diffusion of mercury it was found that water solubility of mercury varied much, from 0.05</p><p>to 5 μmolL-1.</p><p>To be able to study the water solubility of mercury as detailed as possible a speciation</p><p>method was developed and verified. This investigation includes how different parameters,</p><p>like matrix properties and Hg0/solution ratios effects the solubility of mercury and how the</p><p>different species are distributed in the water phase. The total solubility of mercury is very</p><p>dependent of both the matrix properties and the Hg0/solution ratio.</p><p>Aqueous elemental mercury (Hg0</p><p>aq) is not as matrix dependent as the oxidized species.</p><p>However, trends show that a higher Hg0/solution ratio contributes to a higher solubility of</p><p>Hg0</p><p>aq. Factors like time, pH, ionic strength and degree of stirring, greatly effects the total</p><p>solubility of mercury. The concentration of the oxidized mercury species generated from</p><p>elemental mercury increases over time and is very dependent on the properties of the</p><p>matrix. After 18 hours the solubility of Hg0</p><p>aq ranges from 0.2 to 0.7 μmolL-1, depending</p><p>on Hg0/solution ratio. The solubility for the oxidized species has a much larger variation,</p><p>ranging from 0.1 to 28.6 μmolL-1. Among other things, because the composition and</p><p>redox potential of the matrix plays an important role in what mercuric complexes can be</p><p>expected to form, and contribute to the solubility.</p> / <p>Det har beslutats av regeringen att senast år 2010 skall kvicksilverhaltigt avfall med en</p><p>kvicksilverhalt på mer än 0.1% slutförvaras i en stabiliserad from djupt ner i berggrunden.</p><p>I en doktorsavhandling som genomförts på SAKAB AB i Kumla har det konstaterats att</p><p>det är möjligt att överföra elementärt kvicksilver till cinnober, den stabila sulfidformen av</p><p>kvicksilver som för övrigt är ett naturligt förekommande mineral. Experiment som pågått</p><p>under lång tid för att studera det elementära kvicksilvrets diffusion under olika</p><p>omständigheter har också utförts. De uppmätta halterna i vattenfasen har varierat mycket,</p><p>från 0.05 till 5 μmolL-1. Det är vad som ligger till grund för det här arbetet.</p><p>För att kvicksilvers löslighet skall kunna studeras fullt ut har en specierings metod</p><p>vidareutvecklats och verifierats att den fungerar. Studien innefattar hur lösligheten av</p><p>kvicksilver påverkas av olika parametrar, som till exempel; matriser med olika egenskaper</p><p>och olika kvicksilver/vatten kvoter, samt hur fördelningen mellan oxiderade species och</p><p>det elementära kvicksilvret är i vattenfasen (Hg0</p><p>aq). Den totala lösligheten av kvicksilver</p><p>beror dels av matrisens egenskaper och mängden kvicksilver i förhållande till mängden</p><p>vätska. Lösligheten av Hg0</p><p>aq är inte lika beroende av matrisen som de oxiderade species.</p><p>Däremot finns trender som visar att högre Hg0/lösning kvot bidrar till en aningen högre</p><p>löslighet av Hg0</p><p>aq. Tid, konduktivitet, pH och omrörning spelar stor roll för vilken</p><p>totalhalt och hur stor andel oxiderade species man får i vattenfasen. Lösligheten av Hg0</p><p>aq,</p><p>efter 18 timmar, varierar mellan 0.2 till 0.7 μmolL-1, beroende på Hg0/lösning kvoten.</p><p>Efter 18 timmar är lösligheten för de oxiderade species mycket mer varierande, från 0.1</p><p>till 28.6 μmolL-1. Detta beror bland annat på att matrisens sammansättning och redoxpotential</p><p>spelar en viktig roll för vilka komplex som kan bildas med kvicksilverjonerna</p><p>och på så sätt bidra till en ökad löslighet.</p>