Syfte: Syftet är att studera hur sättet att kommunicera mellan chef och medarbetare påverkats, där flertalet anställda till följd av COVID-19 fått ställa om och arbeta på distans. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ enfallsstudie med tvärsnittsdesign, på ett finansbolag beläget i Västra Götaland. Frågeställningen besvaras genom analyser av data som samlats in genom personliga, semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare. Resultat: En mer relationsinriktad ledarskapsstil tenderar att skapa bättre förutsättningar för en bra kommunikation på distans, jämfört med den mer målinriktade ledarskapsstilen. Kommunikationsverktyg är väsentliga för distansarbete och de finns alltid tillgängliga för medarbetaren. Är de verktyg som används inte anpassade efter organisationens situation, påverkas flödet av kommunikation och således om det är envägs- eller tvåvägskommunikation. Däremot inser användaren i samband med distansarbete befintliga verktygs fulla potential. Arbete på distans ställer i grunden inte mycket högre krav på medarbetarna utöver att de ska kunna arbeta självständigt och jobba minst lika effektivt, samt att personen även ska kunna ta ett större eget ansvar. Sätten och möjligheterna att kommunicera begränsas på distans, vilket innebär att samtliga kontinuerligt arbetar gemensamt för att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Chefen har definitivt ett högre ansvar att leda en grupp när den är splittrad, det är inte enbart en persons ansvar att upprätthålla en väl fungerande kommunikation. Förslag till framtida studier: Rekommendationen är att studera flertalet organisationer som inte omfattas av samma lagkrav och där personalstyrkan varit densamma sedan omställningen till distansarbete. På så sätt går det jämföra skillnaden mellan organisationer där alla haft en god kommunikation redan innan omställningen. Genom en kvalitativ studie finns möjlighet att täcka in större antal medarbetare för att få annat perspektiv på hur hela organisationen betraktar kommunikation och återkoppling i ett ledarskap på distans. / Purpose: The purpose is to study how the way to communicate between manager and employee is affected, where the majority of employees due to COVID-19 have had to adjust to the situation and telework. Method: The study is performed as a qualitative, cross-sectional designed single case study, at a financial company located in western Sweden. The questions for this study were answered through data analysis collected through personal, semi-structured interviews with supervisors and employees. Result: Human-oriented leadership tends to create better conditions for a well working communication in teleworking, compared to task-oriented leadership. The tools for working and communication are essential but also always available for the employee. If the tools in use are not adopted for the needs of the organization, the flow of the communication is affected and thus also the feedback. On the other hand the user during teleworking becomes more aware of the tools’ full potential. Teleworking basically doesn’t demand more of the employees other than being able to work independently and at least as efficiently, as well as taking more self responsibility. The ways and possibilities for communicating are limited while teleworking, which means that all involved continuously need to work mutually to obtain a well working communication. The manager definitely has a higher responsibility to manage a divided team but it’s not solely one person’s onus to obtain the communication. Suggestions for further studies: The recommendation is to study multiple organizations, which are not bound to the same legal requirements and where the staff has maintained the same since the conversion to teleworking. That way differences can be compared between organizations where a well functioning communication was established even before the conversion. Through a qualitative study there is a possibility to cover a greater number of employees with the objective of receiving a different perspective on how the entire organization considers communication and feedback during a telecommuting management.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka motivation inom virtuella arbetsmiljöer. Vidaresyftar studien även till att jämföra skillnader mellan olika generationer gällande motivation ivirtuella arbetsmiljöer.Metod: I denna studie har en kvantitativ metod applicerats med hjälp av enwebbenkätundersökning. Studien är hypotetisk-deduktiv där hypoteser härleds från denteoretiska referensramen. Den data som samlats in består av 84 svar, vilka bearbetades iprogrammet SPSS där oberoende t-test och medelvärdesanalys genomfördes.Resultat & slutsats: Av de motivationsfaktorer som studerats motiveras den äldregenerationen av flexibilitet och självstyre och bra ledarskap, samt delvis av teknologiskbekvämlighet. Den yngre generationen motiveras av flexibilitet och självstyre, teknologiskbekvämlighet och bra ledarskap, samt ledarskap kopplat till social närvaro. Studien har ävenfunnit att de faktorer som leder till motivation, också kan leda till amotivation inom virtuellaarbetsmiljöer om de hanteras oaktsamt.Bidrag: Studiens praktiska bidrag är en ökad förståelse för olika generationers motivationhos medarbetare inom virtuella arbetsmiljöer, vilket kan underlätta ledararbete ochHR-processer. Studiens teoretiska bidrag ger framför allt en indikation på motivationsfaktoreroch amotivationsfaktorer inom virtuella arbetsmiljöer genom de teoretiska modeller somutvecklats. Vidare bidrar studien även med teoretiska förslag på nya perspektiv på Herzbergstvåfaktorteori och Hawthornestudien. / Aim: The purpose of the study is to investigate motivation in virtual work environments.Furthermore, the study also aims to compare differences between different generationsregarding motivation in virtual work environments.Method: In this study, a quantitative method has been applied using a web based survey. Thestudy is hypothetical-deductive where hypotheses are derived from the theoreticalframework. The data collected consists of 84 responses, which were processed in the programSPSS where independent t-tests and mean value analyses were performed.Results and conclusions: The older generation was found to be motivated by flexibility andself-management and good leadership, as well as in part by technological comfort. Theyounger generation is motivated by flexibility and self-management, technological comfortand good leadership, as well as leadership linked to social presence. The study additionallyfound that the factors which lead to motivation also can lead to amotivation in virtual workenvironments if they are handled negligently.Contribution: The study's practical contribution is an increased understanding of differentgenerations' motivation among employees in virtual work environments, which can facilitateleadership work and HR processes. The study's theoretical contribution primarily provides anindication of motivational factors and amotivational factors within virtual work environmentsthrough the theoretical models that were developed. Furthermore, the study also contributeswith theoretical proposals for new perspectives on Herzberg's two-factor theory and theHawthorne study.

I en tid där en ny lågkonjunktur ökar pressen på företag att öka vinster och minska kostnader har engagerade medarbetares bidrag visat sig ha en avgörande roll. Trots detta utgör andelen engagerade medarbetare endast en femtedel av medarbetarna på Sveriges organisationer. De flesta medarbetare känner sig osäkra på sin uppgift eller om ledningen ens vill ha deras hjälp. Om engagerade medarbetare är nyckeln till organisationens överlevnad, varför nyttjas den inte i större utsträckning? Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur delaktiga och engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbete utifrån frågeställningarna “Hur bidrar engagerade medarbetare till förbättringsarbetet?” och “Hur kan organisationer öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet?”. Den teoretiska referensramen tar avstamp ur två av värderingarna som används inom offensiv kvalitetsutveckling: Skapa möjlighet för alla att vara delaktiga och arbeta ständigt med förbättringar. Studien utfördes utifrån en i huvudsak kvalitativ forskningsstrategi, genom utskickandet av en enkät. Enkätens utfall bekräftade tio identifierade faktorer från litteraturstudien som påverkar medarbetarengagemang. Studien visade vikten av bekräftelse och uppskattning, såsom belöning kopplat till engagemang och lyfte fram ytterligare en aspekt: Engagemang sprider engagemang. Forskningsfrågorna besvarades genom följande slutsatser: -        Engagerade medarbetare bidrar till förbättringsarbetet genom delaktighet, gott medarbetarskap, ett mer frekvent behovsinriktat idéflöde, självledarskap och genom att sprida engagemang i en lärande, idédriven organisationskultur. -        Organisationer kan öka medarbetarnas delaktighet i förbättringsarbetet genom att öka medarbetarengagemang, säkerställa progress och tillhandahålla tillfredsställande arbetsmiljö och arbetssätt. / At a time when a new recession is increasing the pressure on companies to increase profits and reduce costs, the contribution of engaged employees has proven to be crucial. Despite this, the percentage of engaged employees only makes up a fifth of the employees at the organizations in Sweden. Most employees feel uncertain about their role or whether management even wants their help. If engaged employees hold the key to the organization's survival, why is it not used to a greater extent? The purpose of this study has been to investigate how participating and engaged employees contribute to improvement work based on the following questions "How do engaged employees contribute to the improvement work?" and "How can organizations increase employee participation in improvement work?". The theoretical frame of reference is based on two of the values used in offensive quality development: Create the opportunity for everyone to participate and work continuously with improvements. The study was carried out based on an essentially qualitative research strategy, by sending out a questionnaire. The outcome of the survey confirmed ten identified factors from the literature study that affect employee engagement. The study showed the importance of affirmation and appreciation, such as rewards linked to engagement and highlighted another aspect: engagement spreads engagement. The research questions were answered through the following conclusions: -        Engaged employees contribute to the improvement work through participation, employeeship, a more frequent need-oriented flow of ideas, self-leadership and by spreading engagement in a learning, idea-driven organizational culture. -        Organizations can increase employee participation in improvement work by increasing employee engagement, ensuring progress and providing satisfactory work environment and working methods.

Problematisering: En del av ledarskapets svåraste uppdrag är att bibehålla motivation och prestation bland medarbetare. Medarbetare som presterar genererar en framgångsrik organisation. Motivationen till att fortsätta prestera tenderar att förändras och avta med åldern. En organisation som har omotiverade medarbetare uppnår inte bästa tänkbara resultat och ledare har ett stort ansvar för medarbetarnas förutsättningar att fortsätta prestera och finna motivation i sitt arbete. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken syn ledare har på äldre medarbetare samt vilken attityd de har till äldre medarbetare. Studien ska även undersöka vilken strategi ledarna tillämpar för att motivera äldre medarbetare till att fortsätta prestera på arbetsplatsen. Metod: Genom att tillämpa en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har studien kunnat undersöka och analysera vilken syn och attityd ledare har till äldre medarbetare och vilken strategi som är avgörande för att bibehålla motivation och prestation bland äldre medarbetare. Slutsats: Det främsta sambandet som återfinns är synen på äldre medarbetare som föråldrade kunskaper, färdigheter och attityder. De äldre medarbetarna har vidare skickligheter och kunskaper som anses vara ovärderliga för organisationen. Studiens resultat visar att ett transformativt och individanpassat ledarskap har varit framgångsrikt för att motivera äldre medarbetare till att fortsätta prestera. Ledarens attityd till åldern har en påverkan på individen och dess förmåga vilket främst har påverkats vid förändringar, tekniska incitament och den fysiska förmågan. / Problematization: Part of the leadership's hardest mission is to maintain motivation and performance among employees. Employees who perform generate a successful organization. The motivation to continue performing tends to change and wane with age. An organization that has unmotivated employees does not achieve the best possible results, and leaders have a great responsibility for the employees' conditions to continue performing and find motivation in their work. Purpose: The aim of the study is to investigate what view managers have of older employees and what attitude they have towards older employees. The study will also investigate which strategy the leaders apply to motivate older employees to continue performing in the workplace. Method: By applying a qualitative method in the form of semi-structured interviews, the study has been able to investigate and analyze which view and attitude leaders have towards older employees and which strategy is decisive for maintaining motivation and performance among older employees.  Conclusion: The main connection found is the view of older employees as outdated knowledge, skills and attitudes. The older employees also have skills and knowledge that are considered invaluable to the organization. The study's results show that a transformative and individualized leadership has been successful in motivating older employees to continue performing. The leader's attitude to age has an impact on the individual and his ability, which has mainly been affected by changes, technical incentives and physical ability.

Syftet med denna studie var att analysera förändringsprocesserna i samband med de nya bestämmelserna för dygns- och veckovila samt att se hur detta har påverkat medarbetarnas arbetssituation och deras syn på sitt arbete i de aktuella LLS-organisationerna. Inledningsvis presenterar vi en inledning till ämnet och studiens bakgrund. Därefter presenteras studiens syfte, frågeställningar, avgränsning och disposition. Vidare presenteras de teorier som använts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. Dessa är motstånd, vårt offentliga etos, förändringsprocesser och förändringsagenter. Studiens metodologi beskrivs sedan tillsammans med insamlingen av empirin genom semistrukturerade intervjuer med de tolv intervjupersonerna. Därefter presenteras analysen och resultatet av empirin, som visar att genomförandet skett på ett sätt som inte fullt ut har skapat en känsla av delaktighet och förståelse hos medarbetarna. Detta har lett till konflikter kopplat till deras offentliga etos och ansvar som tjänstemän gentemot organisationen, kollegorna och brukarna som yttrar sig iform av olika typer av motstånd. Avslutningsvis presenteras studiens slutsats tillsammans med en reflektion samt förslag på fortsatt forskning. / The purpose of this study was to analyze the change processes in connection with the new regulations for 24-hour and weekly rest and how this has affected the employees' work situation and their view of their work in the LSS-organizations in question. Initially, we present an introduction to the subject and the background of the study. Then the study's purpose, questions, delimitation and outline are presented. Furthermore, the theories used as tools to analyze the empirical material are presented. These are resistance, our public ethos, change processes and change agents. The study's methodology is then described together with the collection of empirical evidence through semi-structured interviews with the twelve interviewees. Then the analysis and the results of the empirical work are presented, which show that the implementation took place in a way that has not fully created a feeling of participation and understanding among the employees. This has led to conflicts linked to their public ethos and responsibilities as officials towards the organization, colleagues and users who express themselves in the form of various types of resistance. Finally, the study's conclusion is presented together with a reflection and suggestions for further research.