Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter invånare ges till att påverka sin levnadsmiljö inom ramen för planeringsprocessen. Studien har avgränsats till planeringen av Bus Rapid Transit (BRT) i Örebro och djupare undersökt hur medborgardialogen kan förstås som en deliberativ process och hur en deliberativ medborgardialog kan främja invånarnas möjlighet att påverka sin levnadsmiljö. Frågeställningar som studien besvarar är: Hur har medborgardialogen kopplad till BRT organiserats?, På vilket sätt kan medborgardialogen kopplad till BRT sägas vara en deliberativ process? och Har processen bidragit till faktiska skillnader av BRT:s utformning?  En deliberativ process kännetecknas av att invånarna är en del av både beslutsprocessen och beslutsfattandet. Det centrala inom teorin är att det sker ett samtal mellan invånare och beslutsfattare och där alla deltagare ska betraktas som jämlikar för att argumentera och diskutera fram de “bästa” förslagen.  Studien grundar sig också på teorin om rätten till staden som beskriver för vem det offentliga rummet är utformat och planerat för och vem som har både rättigheter till att vistas på platser och vem som har rätten till att vara med och utforma platser. Rätten till staden som teori beskriver att alla människor ska ha rättigheten till att vara med och utforma staden och att det även är rättigheten till att utforma sig själv.  Studien är kvalitativ och materialet består av intervjuer med personer som arbetar med BRT-projektet i Örebro, dokument relaterade till processen och insändare i den lokala dagstidningen Nerikes Allehanda. Studiens resultat visar att medborgardialogen kopplad till BRT i Örebro har främst haft i syfte att informera invånarna om vilka beslut som har fattats och vad som ska genomföras. Detta har organiserats genom information i media, hemskickad information och via digital information. Det har anordnats samråd gällande BRT i de fall där ett sådant varit lagstadgat och i dessa fall har invånarna lämnat synpunkter på projektet. Hur medborgardialogen kopplad till BRT har organiserats skiljer sig från hur medborgardialoger vanligtvis organiseras vilket ofta är via workshops och större möten med invånarna. Studiens resultat visar att processen inte går att betrakta som deliberativ då det inte har skett ett samtal mellan invånare och beslutsfattare som har lett till faktiska skillnader i BRT:s slutgiltiga utformning. Studiens slutsatser är att tjänstepersonerna inom BRT-projektet i Örebro på olika sätt ser svårigheter med att gå från teori till praktiskt genomförande när det gäller medborgardialog. Respondenterna i studien har beskrivit att det fanns svårigheter med att se ett syfte för medborgardialogen och att det var oklart vilka möjligheter till påverkan invånarna faktiskt ska ges i olika frågor. Det finns också svårigheter med att genomföra en medborgardialog då det krävs specifik expertkunskap eller kompetens för att utforma ett BRT-system vilket minskar utrymmet för invånarnas inflytande. Slutsatsen är således att invånarnas möjligheter till att påverka deras levnadsmiljö inom planeringsprocessen i denna fallstudie har varit små.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka i vilken utsträckning Luleå kommun använt sig av deliberativa demokratiteoretiska principer vid hanteringen av kommunens förändring av skolstrukturen. Med hjälp av deliberativ demokratiteori analyseras material relaterat till utredningarna år 2016 och 2022 för att få svar på hur väl kommunens agerande och yttranden stämmer överens med teorins ideal. Det som främst analyseras är de dialoger, samtal och den kommunikation som skett med medborgare. Resultatet visar att kommunen i utredningen som presenterades år 2016 inte förhöll sig till principer i linje med deliberativ demokratiteori och inte heller visade på någon sådan intention. Mötena som hölls med medborgare vid den utredningen speglades inte i beslutsunderlaget. Efter folkomröstningen år 2020 och hanteringen av det resultatet började kommunen agera närmare deliberativa modeller. Dialoger med medborgare hålls numera redan innan ett beslutsunderlag finns och mycket tyder på att dialogerna kommer speglas i det beslutsunderlag som senare skall presenteras.

Uppsatsen har till syfte att kartlägga problematiken med inflytandegrad och olika förutsättningar för politiskt deltagande för Malmö stads invånare genom Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Det är två demokratiska innovationer som implementerats i Malmö stad för att utöka invånarnas politiska delaktighet och stärka legitimiteten i politisk beslutsfattning. Studien har en demokratiteoretisk utgångspunkt som ligger till grund för att förstå de relevanta aspekterna av undersökningsobjektet. Dokumentforskning och intervjuer används för informationsinsamling om Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Resultatet analyseras genom det demokratiteoretiska ramverket. Innovationerna uppvisar brister när det kommer till att förverkliga reellt inflytande men skapar viss förutsättning för Malmös invånare att påverka politiken. Lika rättighet att delta genom de båda innovationerna erbjuds alla invånare genom Malmöinitiativet medan personer under arton och de som inte är folkbokförda i Malmö exkluderas i Malmöpanelen. Trots det, visade det sig att olika förutsättningar utifrån demografi och resurser, lade en grund för en ojämlik möjlighet till deltagande. / The paper aims to map the problem of different levels of influence and different opportunities for political participation for residents of Malmö through Malmöinitiativet and Malmöpanelen. This is two democratic innovations implemented in the city of Malmö to expand citizens' political participation and strengthen the legitimacy of political decision making. The study has democracy theory as the basis for understanding the relevant aspects of the object under examination. Document Research and interviews are used to gather information about Malmöinitiativet and Malmöpanelen. The result are analyzed through the framework of democracy theory. The innovations have shortcomings when it comes to the realization of real influence, but creates a certain prerequisite for residents of Malmö to influence politics. Equal rights to participate in the two innovations are offered to all residents through Malmöinitiativet while persons under eighteen and those who are not citizens are excluded from Malmöpanelen. Nonetheless, it turned out that the different prerequisites on the basis of demography and resources, made a foundation for an unequal opportunity for participation.

Uppsatsen fokuserar på medborgardialogen som hållits i Uppsala kommun under planeringsprocessen för de sydöstra stadsdelarna där det planeras byggas en stor mängd bostäder, en ny tågstation och en ny spårväg. Under medborgardialogen har det uppstått stort motstånd från en andel av lokalbefolkningen vilket är något som resulterat i skapandet av Föreningen Sydöstra Uppsala. Genom semistrukturerade intervjuer undersöktes om medborgardialogen har haft den demokratiserande effekt som önskas utifrån vad tillgänglig forskningen säger om medborgardialoger. Uppsala kommuns syn på projektet jämförs med den syn Föreningen Sydöstra Uppsala har, delvis utifrån planerna i sig och delvis utifrån hur väl de anser att medborgardialogen har fungerat. Det undersöktes även genom canvassing om lokalbefolkningen delar samma syn på medborgardialogen och byggplanerna som Föreningen Sydöstra Uppsala har. Undersökningen finner att medborgardialogen kan påstås ha ökat lokalbefolkningens deltagande i planeringsprocessen, däremot har metoden som kommunen använt inte stort stöd inom forskningen när det kommer till att utöka mängden lokal demokrati i samhället. Det finns även ett stort lokalt motstånd mot byggplanerna, något som representeras av föreningen Sydöstra Uppsala.

Delaktighet och demokrati är grundpelare i samhället. Det är centralt att skapa möjlighet för människor att påverka det samhället de bor i genom medborgardialoger. Praktiskt kan det vara utmaningar för kommuner att skapa inkluderande och representativa dialoger där många medborgare får lyfta sina åsikter. Syftet med uppsatsen är att förstå deltagandets betydelse inom samhällsplanering. Genom att undersöka kommunikativa planeringens ideal samt lagstiftningen som styr deltagande inom svensk översiktsplanering ska det ge en förståelse för det praktiska arbetet med medborgardeltagande. Region Gotlands medborgadialogsarbete i framtagandet av deras nya översiktsplan ligger till grund för den empiriska undersökningen. För uppsatsen har en semistrukturerad intervju genomförts med ansvarig projektledare för översiktsplanen. En tematisk analys har genomförts på tre dokument som behandlar medborgardeltagande från Region Gotland samt transkriberingen från intervjun. Resultaten som framkom presenteras i tre övergripande teman, Engagemang, Tillgänglighet och tydlighet och Digitalisering och visar hur Region Gotland har diskuterat och jobbat med medborgardialoger. Resultatet visar på de utmaningar som återfinns i tidigare forskning även finns inom Region Gotland. Det krävs att arbetet med medborgardeltagande och medborgardialoger går utöver de traditionella ramarna. Nya tillvägagångssätt är avgörande för bredare representation och mer inkluderande medborgardialoger.

Denna studie handlar om hur kommuner med olika förutsättningar arbetar med medborgardeltagande. Studien grundas på antagandet att en mindre kommun med svaga resurser kan få svårigheter i arbetet med medborgardeltagande. Detta antagande utreds i en jämförelse mellan en kommun som arbetar med ett enskilt plankontor och två kommuner av liknande storlek som samarbetar med en gemensam stadsbyggnadsförvaltning. Forskningen har fokuserat på hur planarkitekterna själva upplever att arbetet med medborgardeltagandet har fungerat i deras kommun. För att komplettera planerarnas åsikter behandlas också kommunala dokument i studien. Arbetet är en del av kandidatprogrammet Fysisk Planering och handlar om medborgardeltagande som är en viktig del av den fysiska planeringen. I uppsatsen går det att läsa om de kommuner som har valts ut, deras bakgrund, hur de arbetar med medborgardialoger samt vilka skillnader som finns mellan de två fallen. Då det ena fallet innefattar två kommuner som samarbetar inom planeringsområdet finns det också i uppsatsen utredningar kring hur kommuner kan samverka, hur samarbetet ser ut i det här fallet samt hur en sådan samverkan kan påverka arbetet med medborgardeltagandet. / This study is about how municipalities with different qualifications are working with citizen participation. The study is based on the assumption that a small sized municipality with weak resources may have difficulties in the work of civic participation. This assumption is further investigated with a comparison between a municipality working with an individual planning office and two municipalities of similar size that collaborate with a mutual office for urban management. The research is focusing on how the planners themselves feel that the civic participation has worked in their municipality. Municipal documents are also used in this study next to the planners’ opinions to complete what might be missing. The study is part of the bachelor program Fysisk Planering (Spatial planning) and therefore the study includes civic participation which is a very important part of spatial planning. In the paper you can read about the municipalities that have been selected, their background, how they work with civic participation and what differences there are between the cases. Because of the fact that one of the cases includes two municipalities that cooperate in the planning field there is also a focus in the study on how this cooperation could look like, how it works in this case and at last how a cooperation like this can affect the work of the citizen participation in the municipalities.

År 2021 fyller Göteborg 400 år och det lockar många byggare att bli klara jubileumsåret till ära, inte minst väntas ca 30 000 nya bostäder. Frågan är var medborgarna kommer in i denna planeringsprocess och vad det finns för strukturella möjligheter för dialog där medborgare får säga sitt. Det uppsatsen syftar på är att belysa hur planeringsprocessen ser ut inom byggnation, och vilka möjligheter som ges till medborgardialog. Uppsatsen går igenom planeringsprocessens olika delar, från idé till spadtag, och vilka aktörer som kan tänkas vara med i denna process. När det kommer till medborgardialog står principer och policys i fokus, men går också igenom vilka resurser och utbildningsbehov som finns för dialogarbeten. Med utgångspunkt i en offentlighetsteori av Jürgen Habermas granskas litterärt material från flertalet kommunala källor, bl.a. Göteborgs Stad, Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Komplement till detta är 3 intervjuer, dessa om medborgardialog, samarbete mellan olika kompetenser och förhållningsregler inom arbetet. / During the year of 2021 the city of Gothenburg turns 400 years and it attracts many contractors to finish then in honor of the anniversary, not at least to be expected is 30,000 new homes. The question is where the citizens come into the planning procedure.  This bachelor’s thesis aim is to explore what the planning process looks like during construction and what the structural possibilities are for public dialog. The thesis goes through the different parts of the planning procedure, from concept to groundbreaking, and who that might be a part of this process. When it comes to public dialog the focus is on principals and policies, but also goes through what the needs are for education and current resources around working with dialog.  Based on Jürgen Habermas theory on the Public sphere literary materials are examined, mostly from municipal sources, including City of Gothenburg, National Board of Housing and the Swedish Association of Local Authorities and Regions. Complementing this are three interviews, these with focus on public dialog, cooperation between various competencies and conduct of the working process. / Stadsplanering, Inflytande och Medborgardialog

No description available.

Sociala medier har skapat nya vägar för kommunikation och nätverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sätt att kommunicera med sina medborgare. Kommunen är till för medborgarna och måste därför bemöta deras krav på information och behov av kommunikation. För att våga ge sig ut i en okänd kanal krävs en strategi och ett förhållningssätt till nya vägar att kommunicera. I den här uppsatsen har vi ställt frågan; Varför använder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvånare? För att få svar på vår fråga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrån ett strategiskt perspektiv. Vi har intervjuat de personer som är ansvarig för kommunikationen i sociala medier på Karlskogas, Karlstads och Örebro kommun. Det visade sig att de tre kommunerna använder och arbetar med sociala medier på olika sätt, men att målet med kommunikationen är att uppnå dialog och interaktion med medborgarna. Vi fann också att vägen till dialog inte är spikrak samt att kommunernas strategi för att uppnå dialog är att anpassa sig till de nya kanalernas möjligheter och genom att hålla dem aktiva och levande. Avslutningsvis har vi tagit fram konkreta rekommendationer till kommuner som vill använda sociala medier.

This study aims to analyze the current discourse on citizen’s dialogue and its link to deliberative democracy, with hope to find that it is taken for granted in dialogues with citizens at local government level. The aim is to show, with a discourse analytical approach to the current democratic renewal in Swedish municipalities, how the discourse is designed and what is reproduced or restructured through printed texts published by the SKL. This by finding what is seen as truth or a form of objective reality in the deliberative democratic discourse and by analyzing the reproduction of the same. The purpose may also partly be considered creating an understanding of how this relates to or what effects this has in the discursive and social practice, as well as in seeing what consequences it can bring. Citizen´s dialogues are becoming more common. Powerful actors like SKL encourage Swedish municipalities to implement the dialogue in the organization. Information about the positive effects is spreading, while unintended consequences are not given any room at all. This can be seen as a social problem, a lack of awareness about the discourse and its social consequences or changes. Structural inequalities are reproduced by SKL publications, which give this study social relevance. The results also indicate that citizen´s dialogues have a connection to deliberative democracy yet still differ in several categories.