Att skapa en god relation till medborgaren är en utmaning för de flesta kommuner. Botkyrka kommun har länge arbetat med medborgardialoger och demokrati men ändå har medborgarnas förtroende minskat. För att vända trenden genomförde Botkyrka kommun 2013 ett perspektivskifte till Medborgarens fokus, att arbeta med istället för åt medborgarna, och införde en processorienterad organisationsförändring vid årsskiftet 2015-2016. Syftet med detta arbete är att undersöka vad begreppet Medborgarens fokus innebär och hur det kan påverka planeringspraktiken. För att svara på syftet har intervju genomförts med Botkyrkas kommundirektör. En dokumentstudie har även gjorts samt jämförelse mellan Botkyrka kommuns tankar om Medborgarens fokus med managementkoncept från vården, Patientens väg, och forskningsprojektet Mellanplats.   Studien visar att ett ökat samarbete mellan kommun och medborgare önskas uppnås med Medborgarens fokus, för att tillsammans tillgodose medborgarens behov och där planeraren kan assistera och guida medborgaren genom smidigare kommunala flöden. Analysen visar att olika planeringsideal och underliggande motiv har stor påverkan på resultatet och att Botkyrka kommun därför bör skapa en tydlig formulering och arbeta för en gemensam syn på mål och syfte med konceptet Medborgarens fokus. En slutsats är att Botkyrka kommun genom Medborgarens fokus kan skapa en starkare relation med medborgarna och vinna deras förtroende om konceptet lyckas vid implementeringen. Medborgarens fokus kan leda vägen in i framtidens sätt att se på kommuners roll gentemot medborgaren. / Creating a good relation towards the citizens is a major challenge for most municipalities. The citizens' trust towards Botkyrka municipality has decreased, despite large efforts for increased democracy and public participation. In order to reverse this trend, Botkyrka municipality 2013 changed their perspective to the Citizens' focus, to work with instead of for the citizens, and made a process oriented organizational change at the shift of 2015-2016.  The purpose of this report is to examine the meaning of the concept Citizens' focus and how it can influence the planning practice. To answer this, an interview was conducted with Botkyrka's Municipal Director. A document study was also made together with a comparison between the Municipality of Botkyrka's thoughts on Citizens' focus and management concept of the healthcare sector, the Patient path, and the research project Mellanplats. The study shows that an increased cooperation between the municipality and the citizens are a desired outcome of the implementation of Citizens' focus, a cooperation to meet the needs of the citizens together and where the planners can assist and guide the citizen through smoother municipal flows.   The analysis shows tendencies of different planning ideals and underlying motives, which can greatly influence the outcome. Therefore, Botkyrka municipality should clearly formulate the concept of Citizens' focus and work towards a common view of its goal and purpose.   A conclusion is that Botkyrka municipality can, by implementing the concept of Citizens' focus, create a stronger relationship with the citizens and gain their trust if the concept has a successful implementation.  Citizens' focus  can lead the way into the future way of looking at the municipal role towards the citizens.

Utifrån forskning och en pågående debatt i dagens samhälle går det att utläsa en problematik kring medborgardialog där den potentiella nyttan ställs mot eventuella risker. Debatten kring medborgardialogen har dessutom skapat diskussioner kring dess påverkan på effektiviteten i planprocessen i relation till de kvaliteter som erhålls. Frågan har blivit allt mer aktuell de senaste åren då planprocessen anses vara ineffektiv i relation till vad som krävs för att tillgodose behovet av bostäder (SOU 2013:34). Samtidigt har ett ökat intresse för medborgardialog uppmärksammats i landets kommuner (Khakee, 2006 m.fl.), något som generellt uppfattas som en tidskrävande process.  Stadsbyggnadsbenchen är en samarbetsorganisation i Stockholms län där åtta kommuner jobbar med benchmarking i stadsbyggnadsfrågor. De åtta kommunerna utgör i denna uppsats den empiriska plattformen där strateger och styrdokument har studerats för att studera kommunernas syn på medborgardialog. Syftet har varit att klarlägga de olika kommunernas syn och förhållande till medborgardialog med hänsyn till dess effektivitet och kvalitet i planprocessen. Effektivitet handlar i denna uppsats om kortare och snabbare planprocesser för att kunna framställa bostäder i takt med inflytten till Stockholmsregionen. Kvaliteterna som kan erhållas genom medborgardialog är många och utläses i uppsatsens undersökning, men handlar exempelvis om demokratiska kvaliteter som politisk jämlikhet och förtroende, men även andra kvaliteter som lokalt anpassade lösningar och ökat socialt kapital. Dokumentanalys och intervjuer med tjänstemän och politiker har varit de främsta metodologiska tillvägagångssätten i uppsatsen.  Resultatet visar på att kommunerna ser positivt på idén om medborgardialog. Många av dem har dessutom välformulerade strategier och handböcker som talar för en bred kunskap kring vad medborgardialogen kan bidra med, men även en medvetenhet om dess risker och fallgropar. Den generella uppfattningen bland både tjänstemän och politiker är att medborgardialog tar tid. Tiden kan eventuellt tas igen i slutskedet, men det finns inte några garantier på att det sker vilket innebär ett visst risktagande om projekten är under tidspress. Det krävs en tydlig strategi som efterlevs, engagemang både från kommun och medborgare samt tilldelade resurser för att eventuellt kunna skapa en effektiv och kvalitativ medborgardialog.

Arkitekturcentralen var ett sätt för oss tre att undersöka behovet av, och förutsättningarna för, en ny institution för arkitektur i Stockholm, samt utveckla nya former och arenor för hur man kommunicerar arkitektur. Det kommer ur en djupt känd förvirring och frustration över situationen i Stockholm vad gäller det offentliga samtalet om arkitektur och staden, och de rådande förhållandena inom vår bransch, där kortsiktig spekulativ ekonomi får styra alltmer över vad som byggs. Vi undersökte detta genom att starta Arkitekturcentralen, att undersöka genom att vara, och att vara genom att göra. Vi har under perioden för examensarbetet arrangerat en rad aktiviteter på vårt kontor på skolan, gått på väldigt många samtal, intervjuat en mängd personer och berörda aktörer inom serien "Månadens Trauma", där vi genom några specifika fall lyft fram och diskuterat olika typer av förändringar i staden och processerna kring dessa. Vi har även producerat två broschyrer; en karta om var och hur det förs samtal om arkitektur och staden i Stockholm och en plansch som beskriver detaljplaneprocessen, de relevanta men ibland svåra ord som förekommer i den, samt hur och när man som medborgare kan påverka. Det mesta vi gjort finns på vår hemsida www.arkitekturcentralen.se. Terminen avslutades med ett samtal med juryn om vårt arbete, om arkitektens roll och om arkitektur och staden. Arkitekturcentralen är tänkt att leva vidare. / Through Arkitekturcentralen, we have examined the need of and the conditions for a new institution of architecture in Stockholm. We were also interested in developing new forms and forums for communicating architecture. It comes out of a deeply felt confusion and frustration over the situation in Stockholm, the public discourse on architecture and the city and the prevailing conditions in the building industry, where short-term speculative economy more and more decides what is being built and how. We investigated this by starting Arkitekturcenralen - by searching by being and being by doing. During the period of the thesis we organized a series of activities in our office at the school, visited many events such as debates, seminars and talks, interviewed a variety of people and stakeholders within the series "The Trauma of the month", where we highlighted and discussed various types of changes in the city and the processes around them trough some specific cases. We have also produced two brochures; a map of where and how the conversation about architecture and the city in Stockholm is held and a poster describing the zoning process, the relevant but sometimes difficult words that appear in it and how and when the citizens can take part in the process. Most of our work is presented on our website www.arkitekturcentralen.se. The semester ended with a conversation with the jury about our work, about the role of the architect and the architecture and the city.  The work with Arkitekturcentralen will continue after the end of this thesis project.

ABSTRACTThe aim with this study was to examine how a municipality plans for representative citizens dialogues, by investigating the motives, how they understand and have planned for representativity. This has been done through a case study with the case Skövde tätorter, a project that has been initiated to encourage urban development in Skövde municipality.This study’s analysis has been accomplished by a directed content analysis. This means that previous scientific research and theories has formed the analytic framework in the form of a coding scheme. To get a greater understanding of how the municipality’s in-house project group has reasoned and planned for representativity, interviews have been done with the planners in charge of the project. In addition to this, studies of project specific guidelines, presentations and memos from project meetings has been made.The study shows that Skövde has good intentions when planning for representative citizen dialogues. They state that representativity has been permeating the project since it started. The municipality have had a vision that the citizen dialogues should generate participation, representativity and a consensus. In other words, it needs to be inclusive, but with an aim to reach consensus. This is possible goals, but it becomes difficult to claim that representativity has been the dialogues focus. An important conclusion from the interviews is that the expectation on the dialogues is that they automatically will generate representativity, and not something the municipality actively have to plan for. This indicates that Skövde did not have a concrete plan, which according to Madureira, is a necessity to success.

Medborgardialogen kan beskrivas som ett verktyg föratt involvera allt fler medborgare i samhällsutveckling och i beslutsprocesser. Varje kommun har ett moraliskt ansvar att öka medborgardeltagandet för att få in fler medborgarein i demokratin och öka demokratiseringen. Medborgardialogen ska även fungerasom ett verktyg för att minska segregation genom att nå ut till utsatta grupper ochfå med deras synpunkter in i dialogen. Detta ska i sin tur bidra till att minska klyftornaöka inflytande och bidra till ett hållbart samhälle. Syftet med denna studie är att undersökahur en medelstor kommun arbetar för att öka medborgardeltagandet i medborgardialogerna i enkommun som har problem med utanförskap. Valet av kommun landade på Botkyrka, anledningen till detta var eftersom att de har tre områden som är placerade högst upp på Polisenslista på särskilt utsatta områden. Utifrån detta har jag konstruerat tre frågeställningadessa är:• På vilket sätt arbetar Botkyrka kommun för att inkluderasina invånare i medborgardialogen?• Påverkar invånarnas socioekonomiska bakgrund någonroll för hur planeringen och dialogen genomförs?• På vilket sätt upplever invånarna att de kan varamed i samhällsutvecklingen?För att besvara frågeställningar har jag valt attgenomföra intervjuer med två tjänstemän i Botkyrka kommun och 9 invånare. Utifrån det empiriskamaterialet och analyseringen så går det att utläsa att Botkyrka kommun arbetar effektivtför att motverka segregation och för att få in deras medborgare in till medborgardialogen.Sättet detta blir tydligt är genom den breda marknadsföring de genomför för att nå ut till allagrupper i samhället. Studien visar på att segregation är ett problem som inte kan byggas bortutan endast kan lösas genom att se och höra medborgarna. Enligt resultatet så är Botkyrkaväldigt bra på att öka intresset hos medborgarna och få dem in i dialogen. Invånarnas socioekonomiskabakgrund spelar inte någon roll för dialogen genomförs utan att det fårkommunen att jobba extra hårdare för att hitta lösningar för att involvera dem.

I Sverige utgör medborgardialog ett obligatoriskt moment i den svenska samhällsplaneringen genom samråd. Dock har tidigare forskning visat att det obligatoriska samrådsmomentet inte är tillräckligt för att skapa ett medborgardeltagande som är jämlikt och representativt. Studien syftar till att undersöka hur Norrköping som en växande medelstor kommun ser på vilka utmaningar som finns med att bedriva medborgardialog, samt vilka arbetssätt som idag används och hur dessa kan förbättras. Detta har sedan analyserats utifrån de två teorierna kommunikativ planering och deliberativ demokrati. För att besvara studiens syfte har tre tjänstepersoner inom Norrköpings kommun intervjuats, samt en forskningsassistent inom fältet för medborgardialog. Intervjustudien har även kompletterats av en dokumentanalys med relevanta samrådsredogörelser. Resultatet visar att många utmaningar som redovisas i tidigare forskning även finns i Norrköpings kommun. Det visar även att kommunens ansvar sträcker sig utanför de traditionella ramarna och att nya tillvägagångssätt konstateras som avgörande för målet om ett mer representativt medborgardeltagande. / In Sweden, citizen dialogue becomes a mandatory moment in Swedish urban planning through consultation. However, previous research has shown that the mandatory consultation element is not sufficient to create civic participation that is equal and representative. The study aims to examine how Norrköping, as a growing medium-sized municipality, views the challenges involved in conducting citizen dialogue, as well as the working methods used today and how these can be improved. This has since been analyzed based on the two theories of communicative planning and deliberative democracy. To answer the purpose of the study, three officials in the municipality of Norrköping were interviewed, as well as a research assistant active in the field of citizen dialogue. The interview study has also been supplemented by a document analysis with relevant consultation reports. The results show that many challenges reported in previous research also exist in Norrköping municipality. It also shows that the municipality’s responsibility extends beyond the traditional framework and that new approaches are found to be crucial for more representative citizen participation.

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare för kommuner att använda sommargågator som en temporär plats med syfte att utforma något tillfälligt i gaturummet. Sommargågatan kan genom att skapa en fysisk förändring bidra till ett mer konkret förslag för medborgarna och visa hur gatan skulle kunna användas annorlunda. En viktig del av konceptet sommargågator är dialogen mellan kommun och medborgare där de tillsammans kan komma fram till gatans tillfälliga utformning. Uppsatsen ämnar undersöka hur sommargågator kan användas som ett verktyg för medborgardialog och vilket inflytande invånare kan få i arbetet med sommargågator. I uppsatsen genomförs två fallstudier; Swedenborgsgatan i Stockholms stad och Friisgatan i Malmö stad. Den utvalda empirin består främst av publicerade och interna kommunala dokument. Detta för att inbringa kunskap om kommunernas arbete med sommargågator. Empirin analyseras genom en kvalitativ textanalys utifrån Arnsteins delaktighetsstege och Fungs demokratikub. Vidare analyseras även empirin utifrån ett demokratiteoretiskt perspektiv. Studien visar att dialogen med verksamheterna har varit framgångsrik för att öka inflytandet hos en begränsad grupp i både Stockholm och Malmö. Studien pekar också på att kommunerna behöver ta fram metoder för genomförande, insamling och dokumentation av dialogen för att sommargågatan även ska fungera som ett verktyg för medborgardialog där den breda allmänheten kan involveras.

Att uppnå ett ökat deltagande i planeringsprocesser har länge varit en utmaning i den representativa demokratin. Denna studien syftar på att undersöka Amiralsstadens kunskapsallians. Vi vill även undersöka om kunskapsalliansen, som metod, främjar deltagande och involvering i planeringsprocessen. Meningen med kunskapsalliansen är att det ska ske ett utbyte av kunskap mellan de olika parterna som medverkar för att arbeta och utveckla lösningar inom varje område. Denna kvalitativa studien består av en fallstudie på kunskapsalliansen i Amiralsstaden.Vidare har intervjuer genomförts med tre personer med olika roller som varit engagerade i kunskapsalliansen i Amiralsstaden. Intervjuerna kompletterades med analyser av relevanta dokument för att införskaffa oss en bredare förståelse för fallet.Med utgångspunkt i vår studie och i koppling till vårt teoretiska ramverk framkommer det att det funnits svårigheter i att uppnå ett ökat deltagande i planeringsprocessen vilket har sin grund i resursbrister som utgör hinder för ett ökat deltagande. / Achieving an increased level of participation in planning processes have for a very long time been a challenge in the representative democracy. This study aims to investigate the kunskapsallians; meaning it consists of a group of participants (i.e. citizen or officials), applied in Amiralsstaden. We will also examine whether the alliance of knowledge, as a method, encourages participation and involvement in the planning process. The purpose with the method kunskapsalliansen is that there should be an exchange of knowledge between the different parties that contribute to working and developing solutions in each area. This qualitative study consists of a case study focusing on the alliance of knowledge in Amiralsstaden.Furthermore, interviews have been conducted with three individuals; with various roles and tasks ,who have been involved in the alliance of knowledge in Amiralsstaden. The interviews is complemented with an extensive analysis of relevant documents in order for us to obtain a more comprehensive understanding of this case study.With the basis of our study and in connection to our theoretical framework it appears to have been difficulties in reaching an increased level of participation in the planning process. In turn, the difficulties seem to lie in insufficient resources.

Dagens representativa demokrati har blivit alltmer behäftad med politikermissnöje och sjunkande valdeltagande. Forskare har därför talat om hur demokratin behöver fördjupas och breddes med inslag av deliberativ demokrati för att få legitimitet. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur väl inslag av deliberativ demokrati uppfylls i verkligheten inom lokaldemokratin. Detta görs för att kunna bilda sig en förståelse för i vilken mån inslag av deliberativ demokrati faktiskt tillämpas. Genom att använda Sherry Arnsteins teori om The Ladder of Participation, på svenska Deltagandestegen, analyserar uppsatsen medborgardialogen mellan Uppsala kommun och medborgare i planeringsfallet de Sydöstra stadsdelarna i Uppsala kommun. Ett fall som har karaktäriserats av missnöje gentemot Uppsala kommun från medborgare. Teorin möjliggör en normativ klassificering av den deliberativa demokratiska praktiken medborgardialog, och gör det genomförbart att mäta i vilken mån som Uppsala kommun har tillämpat en medborgardialog enligt idealet. Studien har använt sig av kvalitativ metod för att samla in det resultat som analyseras utifrån uppsatsens valda teori.

Denna uppsats handlar om hur medborgarens demokratiska position i samhällsbyggnadsprocessen påverkas beroende på valet av organisationsform i staden som expanderar. I denna studie har två städers stadsbyggnadsförvaltningar i kontrast till kommunala exploateringsbolag studerats utifrån två stadsutvecklingsprojekt. Att kommuner väljer att bolagisera sig inom stadsutveckling möjliggör för kommuner att delegera ut delar av ansvarsområdet för att resurseffektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Planlagstiftandet bibehålls inom den kommunala förvaltningen, då de har den myndighetsutövande uppgiften att ta fram detaljplaner för mark- och vattenanvändning enligt Plan- och bygglagen. De kommunala exploateringsbolagen kan i sin tur i stället ansvara för att påverka i tidiga skeden för att bidra med underlag, samtidigt som man är med under hela resans gång. Frågan är vad medborgaren har för demokratiskt inflytande i det som står utanför samrådsskedet i planlagstiftningen? Vad bidrar ett exploateringsbolag med till medborgarna än vad förvaltningen inte gör med befintlig planlagstiftning?  Enligt Regeringsformen (SFS 1974:152) utgår ”all offentlig makt från folket” vilket i praktiken möjliggör för medborgare att gå och rösta på valdagen. För att belysa organisationsformernas inverkan på medborgarens demokratiska position har studien använt sig av ett teoretiskt ramverk, utifrån ett hermeneutiskt förhållningsätt av begreppen medborgardeltagande och medborgardialoger. Därigenom har begreppen delats upp i delar av medborgare, deltagande och dialog för att få en djupare förståelse utifrån en demokratisk synvinkel inom stadsplanering. Detta för att undersöka om medborgardeltagande och medborgardialoger kan medföra ett medborgerligt inflytande, eller om det enbart kan ses som ett sätt att legitimera den demokratiska processen. Det kan beskrivas som att 1+1=3, utifrån att deltagande och dialog inte behöver betyda ett ”faktiskt” inflytande utan kan vara symboliskt utifrån gällande planlagstiftning.  I studien framgår det att bolagsformen har medgett en kontinuitet som inte hade varit möjlig enbart utifrån kommunernas förvaltningar. Möjligheten att genomföra en sammanhållen vision från början till slut möjliggörs, genom att exploateringsbolagen är med under hela stadsutvecklingsprojektens fortskridning i båda de studerade fallen. Samtidigt som det finns resurser att kunna ta upp enskilda medborgares perspektiv, något som traditionellt sätt i kommunala stadsbyggnadsförvaltningen inte haft möjligheten till. Detta då man riktat sig till det allmänna kollektivet i genomförandet av större stadsutvecklingsprojekt, vilket dagens institutionella planlagstiftning är ett resultat av den historiska framväxten av medborgarens position.