Sammanfattning  Denna uppsats behandlar förhållandet mellan medborgardialog och offentlig konst utifrån en statligt ägd satsning vid namn Äga rum: Konst händer som Statens konstråd fick i uppdrag att genomföra. Satsningen syftade till att göra civilsamhället till beställare av offentlig konst och öka den demokratiska delaktigheten. Uppsatsen bygger på en fallstudie som involverar dokumentanalys, platsbesök och intervjustudier utifrån begreppen medborgardialog, delaktighet, tillit, och narrativ.  En stor del av det offentliga rummet består utav den offentliga konsten. Det offentliga rummet är en viktig del av det samhälle vi lever i och ska vara en demokratisk plats där invånaren ges möjlighet att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. I Sverige har den folkliga tilliten till den representativa demokratin sjunkit, ett problem som man vill lösa genom medborgardialog. Den här uppsatsen undersöker hur konstprojektet Konst händer i miljonprogramsområdet Gamlegården, Kristianstad lyckades med att föra dialog med medborgarna. Svårigheterna med medborgardialog belyses, bland annat utifrån narrativens kraft att påverka där olika maktperspektiv och uppifrån styrda, så kallade top-down satsningar lyfts. Utifrån vår undersökning så ser vi att det krävs mer än bara en önskan om att involvera medborgare för att faktiskt involvera dem. När de involveras bör delaktigheten utgå ifrån en reell makt att påverka annars riskerar det medborgerliga engagemanget att fallera. Samtidigt är det viktigt att möjligheterna till inflytande möjliggörs för alla medborgare så att det inte är samma grupper och personer som alltid får komma till tals. / Abstract  This essay analyses the relationship between citizen dialogue and public art through a state-owned initiative called Äga rum: Konst händer which the Swedish Arts Council was commissioned to perform. The initiative aimed to make the civil society the stakeholder of public art and increase democratic participation. The thesis is based on a case study that involves document analysis, site visits and interview studies based on the concepts of citizen dialogue, participation, trust and narrative.  A large part of the public space consists of public art. The public space is an important part of the society we live in and should be a democratic place where the citizens are given the opportunity to influence the development of the common space. In Sweden, the trust in representative democracy has weakened, a problem that aims to be solved through citizen dialogue. This essay examines how the art project Konst händer in the million program area of Gamlegården, Kristianstad succeeded in conducting a dialogue with the citizens. The difficulties with citizen dialogue are highlighted, among other things based on the power of narrative to influence, different power perspectives and the so called top-down initiatives. Based on our survey, we see that it takes more than just a desire to involve citizens to actually involve them. When they are involved, participation should be based on real power to influence, otherwise the civic participation risks failing. At the same time, it is important that the opportunities for influence are made for all citizens so that it´s not the same groups and people who always get their voices heard.

Rådande situation med klimatförändringar och oroligheter i Europa kräver åtgärder för att kunna skifta från fossila bränslen och energikällor till mer hållbara alternativ. Elförbrukningen väntas öka signifikant i Sverige och ett alternativ för att tillgodose hållbar energi och klimatmål är utvecklingen av vindkraft. Satsningar sker alltmer på havsbaserad vindkraft eftersom det är goda vindförhållanden och mindre påverkan för människor i närområdet eftersom vindkraftverken kan placeras långt från kusten. I många fall är det projekteringsföretag, kommuner och politiker som beslutar placeringen av vindkraftverken. Ett problem som uppstår är när allmänheten anser att det uppstår störningar på grund av att vindkraftverken placeras i dess närhet och att de inte får deltaga i planeringsprocessen. Studien syftar till att hitta lämpliga platser för havsbaserad vindkraft utifrån metoderna medborgardialog och multikriterie-analys för att kunna integrera medborgarinflytande i planeringsprocessen. ”Mjuka kriterier” som ofta tas upp i sammanhang om vindkraft har tagits i beaktning och har skickats ut i en enkätundersökning för att få in vad som är viktigast för invånare i Gävle kommun. Dessa innefattar hur stor påverkan respondenterna uppfattas kunna påverkas av som till exempel ljud, utsikt och buller. Utifrån dessa kriterier fick respondenterna rangordna samtliga för att skapa en viktning till multikriterie-analysen. Beskrivande statistik på vad respondenterna är oroliga för att påverkas av vid byggnation av havsbaserad vindkraft togs fram för att styrka studiens legitimitet. Resultatet visar att det är en stor majoritet av respondenter som är positivt inställd mot vindkraft och att respondenter inte uttrycker någon signifikant oro. Metoden MKA med viktning av rank sum weights användes för att skapa olika kartor faktor- och restriktionskartor baserat på respondenternas svar samt en teknisk analys utifrån en omfattande litteraturstudie. Den tekniska analysen använder kriterier som havsdjup, avstånd till kraftstationer och hamnar som inte klassas som ”mjuka kriterier”. Resultatet visar att medborgardialogen påverkar vilken lokalisering vindkraftverken får jämfört med den tekniska analysen. En slutgiltig karta skapades för att visa var någonstans vindkraftparken kan hamna om båda delarna tillgodoses. Studien tyder på att ett större underlag för medborgardialog kunnat ge ett tydligare resultat samt att viss typ av data hade krävts för en ordentlig teknisk analys. Det nya som denna studie har utvecklat är en metod för att föra en medborgardialog gällande havsbaserad vindkraft och kvantifierat invånarnas åsikter till geografiska data. / The current situation with climate change and unrest in Europe requires measures to be able to switch from fossil fuels and energy sources to more sustainable alternatives. Electricity consumption is expected to increase significantly in Sweden and an alternative for meeting sustainable energy and climate goals is the development of wind power. Investments are increasingly being made in offshore wind power because it has adequate wind conditions and less impact for people in the immediate area since the turbines can be located far from the shore. In many cases, it is corporations, municipalities and politicians who decide on the location of the wind turbines. A problem that arises is when the public considers that disturbances occur due to the fact that the wind turbines are located in their vicinity and that they are not offered the possibility to participate in the planning process. The study aims to find suitable places for offshore wind power based on the methods citizen dialogue and multi-criteria analysis to be able to integrate citizen influence in the planning process. "Soft criteria" that are often raised in the context of wind power was taken into account and was included in a survey to address what is important for residents of Gävle municipality. These include how much impact the respondent is perceived to be affected by, such as sound, view and noise. Based on these criteria, the respondents were allowed to rank all of them in order to create a weighting for the multi-criteria analysis. Descriptive statistics based on what the respondents are worried about being affected by during the construction of offshore wind power were produced to prove the legitimacy of the study. The results show that a large majority of respondents are positive towards wind power and that respondents do not express any significant concern regarding the construction of offshore wind power. The MCA method with weighting method rank sum weights was used to create different factor and constraint maps based on the survey answers and a technical analysis based on an extensive literature study. The technical analysis uses criteria such as bathymetry, distance to power stations and ports that are not classified as "soft criteria". The results show that the citizen dialogue affects the location of the wind turbines compared to the technical analysis. A final map was created to show where the wind farm could end up if both parts are met. The study indicates that a more comprehensive citizen dialogue could have given a more concise result and that a certain type of data had been required for a more thorough technical analysis. The new thing that this study has developed is a method for conducting a citizen dialogue regarding offshore wind power and quantifying the inhabitants' opinions to geographical data.

Regional planering tar en allt större plats i den svenska utvecklingen och har bland annat som uppgift att redogöra hur varje län ska utvecklas för att Sverige ska nå de nationella målen. Den regionala planeringen förenar mellankommunala frågor och utgör riktlinjer för både översiktsplaner och detaljplaner i regionen. Region Skåne har länge legat i framkant med sin regionala planering. De valde, vid framtagandet av sin senaste regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030, att bland annat arbeta med inkludering av medborgardialog tidigt och genomgående i processen. Denna rapport undersöker Region Skånes arbete med medborgardialog i framtagningsprocessen för den regionala utvecklingsstrategin. Resultatet sammanställer Region Skånes metod och utformning av medborgardialogen samt hur den slutgilltiga strategin är uppbyggd och är kopplad till medborgarnas åsikter. Medborgardialogen analyseras med hjälp av Arnsteins stege och SKL:s delaktighetstrappa, för att se hur stort inflytande deltagarna har haft på framtagningsprocessen och strategin. Dessutom analyseras vilket maktinflytande som kan ha påverkat medborgarna under dialogen utifrån Lukes maktdimensioner. Slutsatsen för denna uppsats är att Region Skåne har arbetat väl och genomtänkt med medborgardialog, trots att de valde att inte försäkra deltagarna något inflytande på den slutgiltiga strategin. De har inkluderat medborgarna mycket och genomgående, men då de har valt att använda sig av en urvalsprocess för dialogens deltagare så väljer de också att begränsa medborgardialogen. Medborgarna har dock haft en stor påverkan på den slutgiltiga planen på grund av den valda metoden för dialogen, vilket blir tydligt efter en analys med hjälp av Arnsteins stege och SKL: delaktighetstrappa. Det är också tydligt att ett flertal av Lukes maktdimensioner kan ha utövats under dialogtillfällena, men det är svårt att avgöra utifrån det material som varit tillgängligt. / In order to fulfill the national goals regarding Sweden’s development, the parliament is pressing for a more developed regional planning. The regional planning is supposed to assist the national goals by being more detailed and act as an umbrella strategy for the more local plans. The region Skåne has since long been an advocate for regional planning. They chose to, while producing their latest strategy Det öppna Skåne 2030, to include citizen participation early on and throughout the process. This essay evaluates Region Skåne’s work with the principles behind citizen participation, how they have chosen to methodize the meetings and include the citizens throughout the planning process, as well as how the citizen participation shows in the final development strategy for the region. The citizen participation is analyzed using the models Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs in order to assess the influence the citizens had during the production of and on the final strategy. The essay also examines what influences that could have affected the citizens during the meetings and does this using Lukes power dimensions. This study’s conclusion is that the region of Skåne has worked thoroughly with citizen participation, even though they chose not to promise the participants any influence over the final strategy. They have involved participants plenty and throughout the process; however, not all citizens have been offered the opportunity to participate, which narrowed the dialogue. The citizens have had a big impact on the final strategy and after analysis using Arnstein’s ladder and SKL:s participation stairs, this becomes evident. It is also apparent that a multiple of Lukes power dimensions could have played part during the citizen dialogue, but it is hard to evaluate solely from the documentation available.

Är demokratin i fara? Behövs nya sätt för demokratiska processer i dagens samhälle? Det är frågeställningar som jag har arbetat med i detta projekt. Genom ett spekulativt förhållningssätt inspirerat av designteorier som söker svara mot framtida behov har jag undersökt om informationsgrafik kan vara en möjlighet för att vidare utveckla den  kommunala kommunikationen, särskilt i frågor där man använt sig av medborgardialog i processen. Med en utgångspunkt i att information är en grund för delaktighet och möjligheten att göra sin röst hörd har jag funnit att informationsgrafiken har många egenskaper som kan bidra till att underhålla och stärka demokratiska processer. / Is democracy at risk? Are we in need of new ways to make democracy happen in todays society? That is what I have been working with examining in this projekt. Through a speculative approach, inspired by designmethods that seek to answer questions of future needs, I have examined if infographics could be a possibility to futher develop the muncipal communication(in Sweden). Especially in matters where the citizens have been invited to participate in the process of a desicion. With the theory that information is a foundation for participation and the possibility to make your voice heard as an outset I have found that infographics have many traits that can contribute to maintain and develop a democratic process.

Den svenska regeringen har beslutat om en strategi för IT-politiken, där målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Dessa möjligheter kommer öppna upp för en enklare vardag för privatpersoner och företag. Flera kommuner har idag samarbeten med EU, regioner och kommuner där syftet är att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen med hjälp av att utveckla innovativa digitala verktyg. Offentliga utredningar har påvisat brister i hur lösningarna presenteras och att det finns utvecklingspotential. I nuläget presenteras information för allmänheten i form av text och bilder, vilket ger en ofullständig bild av pågående och framtida byggprojekt. Tidigare studier inom andra områden har visat att 3D-teknik kan vara värdefullt på en bred front. Syftet med studien var att undersöka hur 3D-kartor påverkar användbarheten och förståelsen hos allmänheten i medborgardialoger inom samhällsbyggnadsprocessen. Studien berörde även hur processens virtualiserbarhet påverkas. Som teoretiskt ramverk och principer som underlag för studien, användes modellen Process Virtualization Theory (PVT) och användbarhet. Inom det sistnämnda används komponenter som effektivitet, fel, minnesbarhet, lärbarhet och tillfredsställelse för att mäta användbarheten av tjänsterna. PVT-modellen kan användas för att mäta hur lämpad en process är att vara digital och huruvida IT kan möjliggöra en bättre digital process eller inte. Studien har en genomgående kvalitativ ansats som undersökte  användbarheten och hur lämpad processen är att vara digital. Användbarhetstest med kompletterande intervjuer utfördes under två separata tillfällen där det ena riktades mot en befintlig webbtjänst och den andra mot en ny webbtjänst med en 3D-karta.  Resultatet i användandet av 3D-kartan påvisade att igenkänning och ovana är två återkommande teman där tillfredsställelse uppvisas i form av nyfikenhet och intresse. I jämförelse mellan webbtjänsterna så bidrog 3D-kartan till en ökad visuell förståelse av informationen som presenterades. Å andra sidan gav informationsdokumenten en djupare förståelse. 3D-kartan påverkade den undersökta processen positivt och var framförallt användbar för den visuella förståelsen. Processen var lämpad för att vara digital där representationen var en bidragande faktor för vad IT möjliggjorde. / The Swedish government has decided on a strategy for IT policy where the goal is for Sweden to be the best in the world at utilizing the possibilities of digitalisation. These opportunities will open up for a simpler everyday life for individuals and companies. Several municipalities today have collaborations with the EU, regions and municipalities where the purpose is to digitize the community building process with the help of developing innovative digital tools. Public investigations have shown shortcomings in how the solutions are presented and that there is development potential. At present, information is presented to the public in the form of text and images, which gives an incomplete picture of ongoing and future construction projects. Previous studies in other areas have shown that 3D technology can be valuable on a broad front. The purpose of the study was to investigate how 3D maps affect the public's usefulness and understanding in citizen dialogues in the community building process. The study also touched on how the virtualisability of the process is affected. As a theoretical framework and principles as a basis for the study, the model Process Virtualization Theory (PVT) and usability were used. Within usability, components such as efficiency, error, memorability, learnability and satisfaction are used to measure the usefulness of the services. The PVT model can be used to measure how appropriate a process is to be digital and whether IT can enable a better digital process or not. The study has a consistent qualitative approach that relates to examining usability and how appropriate the process is to be digital. Usability tests with supplementary interviews were performed on two separate occasions, where one is aimed at an existing web service and the other at a new web service with a 3D map. The results in the use of the 3D map showed that recognition and unfamiliarity are two recurring themes where satisfaction is shown in the form of curiosity and interest. In comparison between the web services, the 3D map contributed to an increased visual understanding of the information presented. However, the information documents provided a deeper understanding. The 3D map proved to have a positive effect on the investigated process and was above all useful for the visual understanding. The process also proved to be suitable for being digital, where representation was a contributing factor to what IT made possible.

Botulfsplatsen, en central plats i Lund som tidigare fungerade som en knutpunkt för bussar, genomgårför närvarande en omvandling där Lunds kommun ämnar att skapa en ny mötesplats i staden. Idagbestår platsen av en temporär utformning och bussarna har omlokaliserats till Lunds Centralstation. Vårtarbete har som syfte att undersöka hur Botulfsplatsen kan bli en ny, social mötesplats där användarnasbehov och deltagande hamnar i fokus. De valda metoderna för arbetet bygger på att uppnå en djupförståelse för platsen där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts, däribland etnografiskafältstudier, intervjustudier samt litteraturstudier. Dessa metoder används som utgångspunkt förresearch by design som ligger till grund för ett forskningsbaserat gestaltningsförslag. Arbetets teoretiskaramverk visar flera studier inom stadsplanering, bland annat Jan Gehls teorier som stöds av RonaldWiedenhoeft. Dessa teorier betonar vikten av ett människocentrerat samhälle och ligger till grundför gestaltningsförslaget. Resultatet av undersökningarna visar att Botulfsplatsen har god potentialatt bli en aktiv och social mötesplats, däremot har medborgarna olika synpunkter på hur detta skauppnås. Intervjuer med användare av platsen och Nelson på Gehl People visar att torget bör erbjudaattraktiva aktiviteter som uppmuntrar människor att använda platsen. Det framgår även att temporäraevenemang är ett uppskattat inslag i staden och är effektiva för att bjuda in nya eller återkommandebesökare. Arbetets slutsats visar att flexibilitet i gestaltningen är avgörande för att anpassa platsen tillolika aktiviteter beroende på säsong. En kombination av permanenta och temporära aktiviteter krävs föratt platsen ska locka besökare året runt. Med ett centralt läge kan Botulfsplatsen bli en knutpunkt i Lundgenom att erbjuda fler sittplatser, mer grönska och utrymme för evenemang. Det är även avgörande attinvolvera medborgarna i processen för att skapa en lyckad gestaltning. / Botulfsplatsen, a central location in Lund that previously served as a hub for buses, is currentlyundergoing transformation where the Lund Municipality aims to create a new meeting place in thecity. Today, the site consists of a temporary design, and the buses have been relocated to Lund CentralStation. This thesis aims to investigate how Botulfsplatsen can become a new, social meeting place whereuser needs and participation are a priority. The selected methods for the thesis are based on achievinga deep understanding of the site, where both qualitative and quantitative methods have been used,including ethnographic field studies, interview studies, and literature review. These methods serve as thebasis for research by design resulting in a research-based design proposal. The theoretical framework ofthe thesis shows several studies in urban planning, including Jan Gehl’s theories supported by RonaldWiedenhoeft. These theories emphasize the importance of a people-centered city and form the basis forthe design proposal. The results of this study show that Botulfsplatsen has good potential to become anactive and social meeting place. However, citizens have different views on how this should be achieved.Interviews with the users on site and Nelson at Gehl People indicate that the square should offerappealing activities that encourages people to use the site. It also appears that temporary events are anappreciated feature in the city and are effective to invite new or returning visitors.The conclusion of thestudy indicates that flexibility in design is crucial for adapting the space to various activities throughoutthe seasons. A mix of permanent and temporary activities is necessary to attract visitors year-round. Withits central location, Botulfsplatsen has the potential to become a hub in Lund by offering more seating,greenery, and event spaces. Additionally, involving citizens in the design process is essential for creatinga successful public space.

Sweden’s association for local authorities and Regions (SKR) has issued guidance to further institutionalise and systematise citizen dialogue in Swedish municipalities and regions. Gothenburg has ramped up citizen dialogue, particularly since the adoption of 7 principles for citizen dialogue in 2014. Since then, citizen dialogue has been developed using new methods to expand representation, engaging more citizens as well as to collect different new forms of knowledge. 7 interviewees working with citizen dialogue in various ways were interviewed to see their perceptions on citizen dialogue and to use those perceptions to analyse how the balance of power rests within the city of Gothenburg based on power and knowledge use as well as to what degree citizens participation in planning has improved since the adoption of the principles

Förtätning beskrivs ofta som en planeringsstrategi för att uppnå social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Trots detta tenderar invånare att formera motstånd mot förtätningsåtgärder i sitt närområde. Varbergs kommun har haft en hög andel överklagade detaljplaner, vilket härrörs från att ett flertal av detaljplanerna rörde förtätningsprojekt. Uppsatsen driver därmed tesen att det existerar ett förtätningsmotstånd i Varberg. En god medborgardialog anses kunna minska ett medborgerligt motstånd och uppsatsen syftar därmed till att öka kunskapen om förtätningsmotstånd som fenomen, samt undersöka ett eventuellt samband mellan förtätningsmotstånd och medborgardialog. Därigenom bidrar uppsatsen till att stärka svenska kommuners strategiska och praktiska arbete med dessa frågor. Genom en dokument- och intervjustudie, samt en analys av dessa, bekräftar uppsatsen att ett förtätningsmotstånd förekommer i Varberg. Motståndet härrörs från projektspecifika faktorer, en brist på konsensus kring enskilda och allmänna intressen och ett kommunikativt glapp mellan kommun och allmänhet. Uppsatsen undersöker därtill vilken hänsyn som tas till invånares synpunkter i utvalda förtätningsprojekt, en frågeställning som det finns multipla svar på beroende på vilken aktör som tillfrågas. Vidare lyfter uppsatsen vikten av att invånare har möjlighet att utmana konsensus och att det tidigt i planprocessen finns utrymme för att ifrågasätta makthavare. Uppsatsen föreslår därför att kommuner ska befinna sig i utrymmet mellan motstånd och acceptans. / Densification is often described as a planning strategy to achieve social, economic, and ecological sustainability. Despite this, residents tend to form resistance to densification interventions in their neighbourhood. The municipality of Varberg has had a high proportion of appealed detailed plans, which stems from the fact that several of the detailed plans concerned densification projects. The thesis thus argues that there is resistance to densification in Varberg. A good citizen dialogue is considered to be able to reduce citizen resistance, and the thesis aims to increase knowledge about densification resistance as a phenomenon, and to investigate a possible connection between densification resistance and citizen dialogue. In this way, the thesis contributes to strengthening Swedish municipalities' strategic and practical work with these issues. Through a document and interview study, as well as an analysis of these, the thesis confirms that a densification resistance exists in Varberg. The resistance stems from project-specific factors, a lack of consensus on private and public interests, and a communication gap between the municipality and the public. The paper also examines how residents' views are taken into account in selected densification projects, a question to which there are multiple answers depending on which actor is being asked. Furthermore, the paper emphasises the importance of residents having the opportunity to challenge consensus and that space is provided early in the planning process to question those in power. The paper therefore suggests that municipalities should operate in the space between resistance and acceptance.

Denna studie handlar om hur utformningen av den fysiska miljön påverkar den sociala hållbarheten i områden med socioekonomiska svårigheter. Fokus ligger på hur kommuner, fastighetsbolag och andra berörda aktörer arbetar med frågor rörande gestaltning, boende, fysisk miljö, trygghet och säkerhet, hälsa, inflytande och delaktighet. Syftet är att samla kunskap om ämnet samt belysa innebörden av det. Målet är att ta fram riktlinjer för social hållbarhet som stöd till upprättande av en social hållbarhetsplan eller utveckling av ett område. Forskning som berör ämnet samt intervjuer med kommun, fastighetsbolag och sakkunnig har varit centrala i framtagandet av riktlinjerna. Intervjuer och tidigare forskning korrelerar med varandra och visar att den fysiska miljön har en inverkan på människans välmående. Studien ställer viktig forskning i samband med en inkluderande samarbetsprocess och ger förklaring till att involvera inblandade aktörer och befintliga invånare i utvecklingen av områdets fysiska miljö. En blandning av bebyggelse och verksamheter är viktigt. Tillsammans med en öppen och attraktiv fysisk miljö kan detta på lång sikt bidra till ökad rörelse och trygghetskänsla. Kollektivtrafiken i samband med verksamheter och bra förbindelser kan underlätta för boende att knyta sociala kontakter. / This paper illustrates how the built environment affects the social sustainability in areas with socio-economic difficulties. The focus is on how municipalities, real estate companies and other actors work on issues concerning design, housing, physical environment, security and safety, health, influence and participation. The purpose of this study is to gather knowledge about the subject and to highlight the meaning of it. The aim is to develop guidelines for the establishment of a social development plan or during the development of a region. Research that focuses on the subject as well as interviews with municipalities, real estate companies and an expert has been central to the preparation of the guidelines. Interviews and previous research correlate with each other and illustrate how the physical environment has an impact on the residents and their well-being. The study places important research in connection with an inclusive collaboration process and provides an explanation for involving concerned actors and existing residents in the development of the area's physical environment. A mix of buildings and operations is important. This together with an open and attractive physical environment, can in long terms contribute to increased movement and feelings of safety. Public transport in relation with activities and good connections can make it easier for residents to establish social contacts.

Studien analyserar hur tillämpning av genomtänkt samhällsplanering kan minimera brottslighet och öka trygghet i särskilt utsatta områden. Vikten av medborgarnas delaktighet för en socialt hållbar samhällsutveckling poängteras. Arbetets syfte är att med hjälp av åsikter från ungdomar bosatta i området ta fram ett förslag på hur området skulle kunna utvecklas positivt vid nybyggnation. Målet är att ta fram ett hållbart förslag som ska bidra till att minska kriminalitet i ett utsatt område. Ungdomarnas åsikter kombineras med polisens förslag på hur området bör utformas. För att få fram resultatet genomfördes en djupintervju med polis, och två workshops med ungdomar. Utformningsförslaget tillgodoser behovet av belysning, siktlinjer och samlingsplatser som efterfrågas. Arbetet kan användas som underlag vid förbättring av den offentliga miljön i utsatta områden. / This study is analyzing how well executed community planning might minimize crime and increase safety in segregated city areas. The importance of actively involving citizens in decision making is vital to achieve social sustainability in a community. The purpose of the study is to create an exemplifying idea of how the district area could develop and excel in a positive way. The study is based on opinions from adolescents living in the area in question and will be compared and used in relation to police officers needs to be able to do their job in the area. To reach the results, workshops with the adolescents and an interview with a police officer took place. The goal is to develop an example of how to minimize crime in a segregated city district. The proposal of how to design the area is focused on the need for lighting, openness and sightlines as is asked for. It also includes places to gather, which also is needed in the area. The study can be used to form ideas of ways to form public spaces in socially problematic areas.