Enköpings kommun har genomfört ett medborgardialogsprojekt i syfte att utveckla ett antal åtgärder för att skapa framtidstro bland unga i stadsdelen Västerleden. Projektet bygger på SKR:s modell för medborgardialog om komplexa samhällsfrågor. Den här studien ämnar att utvärdera projektet utifrån design och processkvalitet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på dokumentanalys och workshop. Dokumentanalysen har genomförts deduktivt, medan workshopen i form av en semistrukturerad fokusgruppintervju som i sin tur har analyserats tematiskt och innehållsmässigt. Utvärderingen visar att projektets utformning är ändamålsenlig och i hög grad realistisk utifrån genomförbarhet.  Projektplanen har följts i stora drag, men det finns en utvecklingspotential i såväl projektdesignen som implementeringsprocessen, för att kunna inkludera fler målgrupper i dialogerna, säkerställa de framtagna åtgärdsförslagens relevans och kunna utvärdera resultaten.

I Helsingborg pågår uppförandet av en ny stadsdel vid namn Oceanhamnen som ger plats för centralt belägna bostäder, kommersiella fastigheter och publika ytor i ett område som tidigare utgjorts av hamn- och industrimark. Studien syftar till att undersöka vilka intressen som styr den vattennära stadsutvecklingen i Oceanhamnen när det ännu inte finns några invånare i stadsdelen. Utgångspunkten för studien ligger i den sociala hållbarhetsdimensionen och hur allmänhetens behov beaktas genom intressenter och invånarinvolvering. Studien är utformad som en fallstudie där det empiriska materialet i huvudsak utgörs av flertalet semistrukturerade intervjuer. Materialet kopplas till ett teoretiskt ramverk kring uppkomsten av den rättvisa staden samt relationen mellan en nyliberal urbanisering och en kommunikativ, invånarfokuserad ansats i stadsplaneringen. Studiens slutsatser visar hur marknadens intresse styrt bostadsproduktionen i Oceanhamnen och att väldigt få insatser gjorts för att inhämta allmänhetens synpunkter kring stadsutvecklingen. Vidare har ambitionen om en socialt hållbar stadsdel varit svår att leva upp till, dels utifrån fysiska barriärer som försvårar stadsdels integrering med staden dels genom bostadsbestånd som primärt riktar sig till en välbemedlad målgrupp. / In the city of Helsingborg, a new district called Oceanhamnen is under construction in a former port and industrial area, making room for centrally located housing, commercial properties and public spaces. This master thesis aims to investigate the interests influencing the urban waterfront redevelopment in Oceanhamnen under the condition that there are no residents in the district yet. The study is focusing on social sustainability and how the voices of the public are taken care of through stakeholders and citizen participation. This master thesis is designed as a case study with material mainly consisting of semi-structured interviews. The material is set in a theoretical framework concerning the just city and the relation between a neoliberal urbanism and the communicative turn in urban planning. The conclusions show how commercial interest has dominated housing construction in Oceanhamnen and that very few efforts have been made to obtain the public's views on the urban redevelopment. Furthermore, the city’s ambition for a socially sustainable district has been difficult to meet up to, partly based on physical barriers that make it harder for the area to integrate with the rest of the city and partly through housing that is primarily address a affluent target group.

This case study seeks to examine citizen participation in urban planning by closely examining The purpose of this case study is to examine how citizen participation has worked in the planned construction project on Hammarby in Västerås and the effects the citizen participation has had. The theoretical framework of the study is rational and collaborative planning theory and a combination of Arnstein’s ladder of citizen participation and SKR’s participation stair. The method used for the study is a combination of semi structured qualitative interviews and asynchronous interviews. The parties that the study examines include politicians from byggnadsnämnden, officials from stadsbyggnadsförvaltningen and citizens from Hammarby stadsdelsförening. The findings of this study are that all respondents were positive towards the concept of citizen participation from a theoretical point of view but that the dialog between the city and the citizens did not work as intended. However, the citizens did have a major influence in cancellation and subsequent rework of local plan 1858. It was apparent that the citizens favoured one form of citizen dialogue while the city favoured another. The citizens wanted a more deliberate approach to citizen dialogue while the politicians and officials favoured an approach based on rational planning theory. Put simply the citizens wanted the dialogues to take place in a larger forum while the politicians wanted to split the meetings into smaller groups to get a wider variety of comments from the citizens. / Syftet med fallstudien är att undersöka hur medborgardeltagandet fungerade vid det planerade bygget på stadsdelen Hammarby i Västerås samt då vilken effekt den förda medborgardialogen hade. Studiens teoretiska anknytning är rationellt och kommunikativ planeringsteori samt en kombination utav Arnsteins deltagarstege samt SKR:s deltaktighetstrappa. Metoden som har används i undersökningen är en kombination utav semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt asynkroniska intervjuer. Aktörerna som medverkat i undersökningen är politiker från byggnadsnämnden, en tjänsteman ifrån stadsbyggnadsförvaltningen samt medborgare ifrån Hammarby stadsdelsförening. Undersökningens slutsats är att samtliga respondenter var positivt inställda till medborgardeltagande ur ett teoretiskt perspektiv men främst dialogen mellan medborgare och Västerås Stad fungerade däremot inte på ett önskvärt sätt. Medborgarna hade däremot stort inflytande i och med att detaljplan 1858 lades på is och numera omarbetas. Det var däremot tydligt att medborgare förespråkade en typ av medborgardialog medan politikerna och tjänstemannen föredrog en annan. Medborgarna ville ha en mer kommunikativ och deliberativ dialog medan politikerna och tjänstemannen i större omfattning drevs utav den rationella planeringsteorin. I mer konkret bemärkelse så ville medborgarna att medborgardialogerna skulle bedrivas i betydligt större forum medan politiker och tjänstemannen föredrog att dialogen skulle föras i mindre grupper för att på sådant sätt kunna samla in en större bredd i medborgarens synpunkter.

Public participation in urban planning is meant to increase democracy in the planning process. Even though all citizens have the option to participate in urban planning debates, few seize their chance to partake. This thesis describes a study on how user needs are met and prioritized in design processes concerning urban planning. The aim was to determine whether user-centered design (UCD) methods could be used as an avenue for public participation in urban planning and ultimately invite more citizens into the planning process. The thesis details a design process where a team worked to develop Farsta, a suburb of Stockholm. The design problem was the question of how Farsta could become an attractive business location. Four concepts were developed and presented to the client. One of the concepts was chosen for further development. In the design process, three different UCD methods were used (interviews, observations and a workshop). The data from these methods were triangulated in the thesis to define user needs. These user needs were then mapped to the different concepts. Based on the mapping, the concept that met the largest number of the user needs could be established. The study showed that the concept that met the most user needs was not the concept that the design team chose to develop further after the presentation to the client. A possible explanation for this is the fact that the client preferred another concept. Thus, the client's wishes and the concept's feasibility were in this case prioritized higher than the users' needs. Despite this, UCD is found to have the potential to invite more citizens into the planning process since people who do not participate in the urban planning debates today could partake through UCD methods. But this demands deliberate efforts from the designer to find and include these user groups. / Allmänhetens deltagande i stadsplanering är tänkt att öka demokratin i planeringsprocessen. Men även om alla medborgare har möjlighet att delta i stadsplaneringsdebatter tar få chansen. Detta examensarbete beskriver en studie om hur användarnas behov tillgodoses och prioriteras i designprocesser som rör stadsplanering. Syftet var att undersöka om användarcentrerad designmetodik (UCD) kan användas som ett komplement till medborgardialog i stadsplanering för att på så sätt öka med- borgarnas möjlighet till påverkan. I examensarbetet studerades en designprocess där ett designteam arbetade med utveckling av Farsta, en förort till Stockholm. Uppdraget för designteamet var att undersöka hur Farsta kan bli en attraktiv lokaliseringsort för företag. Fyra koncept utvecklades och presenterades för uppdragsgivaren. Ett av koncepten valdes för vidare utveckling efter presentationen. I designprocessen användes tre olika UCD-metoder (intervjuer, observationer och en workshop). Data från dessa metoder triangulerades i examens- arbetet för att definiera användarnas behov. Användarbehoven mappades sedan till de olika koncepten och baserat på mappningen fastställdes vilket koncept som tillgodosåg flest användarbehov. Studien visade att det koncept som tillgodosåg flest användarbehov inte var det som designteamet valde att utveckla vidare efter presentationen till uppdragsgivaren. En förklaring till detta tros vara att uppdragsgivaren föredrog det koncept som slutligen valdes. Uppdragsgivarens önskemål och konceptets genomförbarhet prioriterades alltså i detta fall högre än användarnas behov. Trots detta dras slutsatsen att UCD har möjligheten att inkludera fler i planeringsprocessen. Personer som inte kan eller vill delta i traditionella medborgardialoger skulle kunna komma till tals genom användarcentrerade metoder. Men detta kräver ett aktivt arbete från designerns sida för att definiera och söka upp dessa personer.

In March 2021, Umeå Municipality used its social sustainability fund to finance a project aimed at better integrating the work of social services with that of Ersängsskolan, a middle school in the neighbourhood of Ersboda. This decision led to a media debate, spearheaded by civil society representatives from Ersboda who denounced this initiative as misguided and stigmatizing. The present thesis approaches this conflict as an interesting example of how different understandings of segregation can lead to deadlocked debates, in the absence of a proper understanding of the theoretical underpinnings informing each perspective. Using critical discourse analysis, this thesis analyzes municipal documents, as well as transcripts from fourteen interviews with people connected to both sides of the conflict, in order to determine what discourses clashed in the debate. This study shows that whereas the municipality approaches Ersboda’s perceived “social unrest” as an area-based problem connected to specific individuals or groups in need of targeted help, civil society actors tend to stress broader structural explanations such as economic inequality or structural discrimination, and consequently to endorse solutions like general welfare reforms or anti-racism initiatives. As shown in the thesis, both perspective are informed by opposing national discourses on disadvantaged neighbourhoods, segregation and stigmatization. Attention is drawn to this complex discursive interplay across several geographical scales in order to highlight the importance of studying local debates in a broader discursive context, and the need for a better, more horizontal dialogue between municipal representatives and Ersboda’s civil society.

I spåren av covid-19-pandemin har det på global såväl som lokal nivå debatterats om pandemins konsekvenser och inskränkningar på demokratiska principer. Demokratiska rättigheter för medborgardeltagande som demonstrationer, politiska debatter och att rösta i val har genom pandemin begränsats och genomförs i största möjliga mån på distans genom digital teknik. Även inom samhällsplaneringen är medborgardeltagandet viktigt för den representativa demokratin och har likt andra verksamheter tvingats till omställning för att fungera på distans. Frågan är bara hur den här omställningen ser ut och vad den innebär för medborgardeltagandet inom samhällsplaneringen. I den här studien undersöker vi därför hur omställningen i kristid ser ut på kommunal nivå ur ett styrningsperspektiv. I studien berörs även vilka konsekvenser omställningen resulterat i för medborgardeltagandet. Den tidigare forskning som presenteras berör framförallt digitaliseringens inverkan på medborgardeltagandet och kommer tillsammans med studiens resultat ligga till grund för den kommande analysen. Metoden som använts i studien är av kvalitativ art och i form av intervjuer med kommunala tjänstemän.  Baserat på den tidigare forskningen resulterar vår analys av det empiriska materialet i att det framför allt är i den interaktiva kommunikationen mellan planerare och medborgare som omställningen är som störst. Analysen visar också att omställningen från en fysisk till en digital deltagandeprocess främst handlar om ett byte av kommunikationskanaler snarare än några direkta förändringar i arbetsprocesser. En slutsats av detta är alltså att större strukturomvandlingar krävs för att processerna för medborgardeltagande och graden av medborgarinflytande ska förändras. Baserat på detta kan man även dra slutsatsen att de demokratiska rättigheter som omfattar medborgardeltagande inte har äventyrats som en konsekvens av covid-19-pandemin. / In the wake of covid-19, consequences of the pandemic and restrictions on democratic principles have been debated on a global as well as local level. The democratic rights for public participation such as demonstrations, political debates and voting in elections have been limited by the pandemic and are instead implemented as far as possible through digital technology. Public participation in community planning is an important aspect for representative democracies and like other municipal services it has been forced to change in order to function remotely. The question we raise is what this change looks like and what it means for citizen participation in community planning.In this study, we therefore examine what the transition in times of crisis looks like on a municipal level from a governance perspective. The study also touches on the consequences of the readjustments for citizen participation. The previous research that is presented primarily concerns the impact of digitalisation on citizen participation and will together with the results of the study form the basis for the forthcoming analysis. The method used in the study is of a qualitative nature and in the form of interviews with municipal officials.Based on previous research, our analysis of the empirical material shows that it is primarily in the interactive communication between planners and citizens that the change is greatest. The analysis also shows that the transition from a physical to a digital participation process is primarily about a change of communication channels rather than direct changes in the working process. One conclusion from this is that major structural changes are required for citizen participation and the degree of citizen influence to change. Based on this it can also be concluded that the democratic rights that include public participation have not been jeopardized as a consequence of the covid-19 pandemic.

Pågående klimatförändringar och en ökad urbanisering är en utmaning inom den fysiska planeringen. För att effektivisera användandet av markytor och samtidigt minska klimatförändringarna, behöver biltrafiken reduceras eftersom det tar upp många stora ytor samt leder till höga utsläppsnivåer. Sveriges 290 kommuner har på lokal nivå ansvaret över utformning och användning av mark- och vattenområden, och har därför en hög påverkansgrad över reducering av biltrafiken. Ett planeringsverktyg och styrmedel som kan användas för att påverka detta är med hjälp av ett parkeringstal, i generell term benämnd som parkeringsnorm, och som de flesta kommuner anger i ett kommunalt dokument, det vill säga parkeringspolicy.   Detta kandidatarbete har sitt syfte i att undersöka begränsningar av parkeringsnormen med hjälp av tidigare forskning samt en fallstudie av tre olika kommuners parkeringspolicys, Örebro, Skellefteå och Ystad. För Örebro kommun tillkommer även en uppföljning av parkeringspolicyn. Den övergripande forskningsfrågan kompletteras med ytterligare två forskningsfrågor som ämnar till att undersöka kommunernas motiv till parkeringsnorm, samt hur maktfördelningen ser ut vid framtagandet av parkeringspolicyn. Med stöd ifrån forskning samt fallstudien visade resultatet att parkeringsnormen motiveras ungefär likadant i alla tre kommuner, med undantag från ett fåtal aspekter, men att parkeringspolicyn i sin helhet skiljer sig åt mellan kommunerna. Maktfördelningen såg likadan ut i två kommuner, Örebro och Skellefteå, medan den Ystad var mer integrerad på medborgarnivå under framtagandeprocessen.  Det visade sig också att dagens parkeringsnorm genererar effekter som försvårar både kommunernas arbete, men även för medborgarna. Slutsatsen blev att den nuvarande parkeringsnormen är statisk och oflexibel, och att mobilitetsåtgärder som eventuellt kommer att lagstadgas, är en mer lämplig lösning för att reducera biltrafiken och öka utnyttjandegraden av markytor.

The purpose of this thesis is to examine the how Swedish regions use Facebook in public relations towards citizens, within the field of regional development. The study has the character of a qualitative, comparative case study to illustrate similarities and dissimilarities. Social media has been described as a way to enable dialog and a tool for organizations to build and care for relations with different publics. At the same time social media, like Facebook, can be used by political organizations to show transparency and give citizens the ability to have influence in the political process by using it dialogical. The Result shows that both regions work with public relations are characterised by dissemination of information and one-way communication. Citizens are not a prioritized target group within communication regarding regional growth on the region’s Facebook-pages.

Huruvida medborgardialog ämnar att stärka demokratin eller legitimera stadsutvecklingen är i många fall tvetydigt, men oavsett motiv har det en stark inverkan på dialogens utformning och effekt. Studien har därmed som avsikt att beskriva med vilket syfte som medborgardialog används som styrningsverktyg vid förtätning. Genom att undersöka drivkrafter för medborgardialog vid förtätning, samt vilka värden dialogen tillskrivs av tjänstemän, beskrivs hur dialogen fungerar som styrmedel. Resultatet visar att drivkrafterna bakom användandet av medborgardialog kom från politikens vilja att öka deltagande i stadsutvecklingen, vilket har prioriterats på teoretisk nivå, men i praktiken saknar samordning och rutiner. Följaktligen har lokala omständigheter, interna strukturer och enskilda aktörer format det praktiska arbetet.  Informanterna diskuterade två huvudsakliga motiv för dialog: inkludering av medborgare och kunskapsproduktion. Varför kunskap respektive involvering ansågs värdefullt fanns det däremot flera tolkningar av. Sammantaget utrönades två underliggande motiv för användandet av medborgardialog: effektivisering av stadsutvecklingen och ett sätt att fördjupa demokratin.

Syftet med studien är att undersöka hur dialogprocessen är utformad i svenska kommuners översiktliga planprocess utifrån flera dimensioner av delaktighet och inflytande. Medborgardialoger kan användas för att stärka den demokratiska processen och öka effektiviteten genom legitimitet i kommunal planprocess. Den representativa demokratin stärks bara om medborgardeltagandet ökar i alla samhällsgrupper vilket fördelar makten och inflytandet jämt. Brister kring deltagande kan vara svårt att synliggöra och även lösa vilket försvårar deltagandeprocessen. Översiktlig planprocess innefattar kommunala översiktsplaner som är viktiga i hållbarhetsarbetet ur miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Ett riktat urval för översiktsplaner som vunnit laga kraft 2021 resulterade i 14 kommuner. Urvalet bestod även av Sveriges kommuner och regioner (SKR) som stödjer svenska kommuner i dialogarbetet. Från urvalet deltog fem kommuner och SKR i studien. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som består av tre modeller av analysverktyg vilket är demokratikuben, delaktighetstrappan och delaktighetsstegen som alla synliggör dialogprocessen utifrån delaktighet och inflytande i den översiktliga planprocessen. Kriterierna för att uppfylla modellernas olika delar sammanställdes i analysmallar och undersöktes med en dokumentstudie och intervjuer. Hur dialogprocesserna genomförts i de olika kommunerna analyserades utifrån kriterierna i analysmallarna. Resultatet visar att kommunernas dialogprocess skiljde åt gällande deltagande, rekrytering, kommunikation och grad av inflytande. Studien visar även att synpunkter och utvärderingsprocesser kan påverka dialogprocessernas utformning. Demokratikuben bidrog till att synliggöra flera dimensioner som påverkar delaktighet och inflytande än enbart inflytandegraden som delaktighetstrappan och delaktighetsstegen synliggör, vilket är kommunikationsformer och rekryteringsformer. Att använda olika analysverktyg var användbart i studien eftersom flera dimensioner av dialogprocessen kunde synliggöras, analyseras och jämföras. Studien visar även att barn och unga inte har haft någon direkt påverkan på planprocessen även fast de deltagit på samma villkor som vuxna. Dialogprocessernas utvecklingsarbete kan enligt studien förbättras gällande strukturen för utvärderingar för att medborgardialogerna ska anses vara legitima. Detta för att påverka deltagandet och medborgarnas förtroende i dialogprocessen kopplat till i den översiktliga planprocessen. / The purpose of the study is to investigate how the dialogue process is designed in Swedish municipalities comprehensive planning process based on several dimensions of participation and influence. Citizen dialogues can be used to strengthen the democratic process and increase efficiency through legitimacy in the municipal planning process. Representative democracy will only be strengthened if citizen participation increases in all social groups, which distributes power and influence equally. Flaws regarding participation can be difficult to make visible and even solve, which complicates the participation process. The overview planning process includes municipal comprehensive plans that are important in sustainability work from environmental, social and economic aspects. A sample selection for comprehensive plans that gained legal force in 2021 resulted in 14 municipalities. The selection also consisted of the Sveriges kommuner och regioner (SKR), which supports Swedish municipalities in the dialogue work. From the sample, five municipalities and SKR participated in the study. The study is based on a theoretical framework consisting of three models of analytical tools, which are demokratikuben, delaktighetstegenand delaktighetstrappan, all of which make the dialogue process visible based on participation and influence in the comprehensive planning process. The criterions for meeting the different parts of the models were compiled in analysis templates and examined with a document study and interviews. How the dialogue processes were implemented in the different municipalities was analyzed based on the criterions in the analysis templates. The results show that the municipalities dialogue process differed in terms of participation, recruitment, communication, and degree of influence. The study also shows that views and evaluation processes can influence the design of dialogue processes. Demokratikuben contributed to making visible several dimensions that affect participation and influence than just the degree of influence that the participation ladder and participation ladder make visible, which are forms of communication and recruitment forms. Using different analysis tools was useful in the study because several dimensions of the dialogue process could be made visible, analyzed and compared. The study also shows that children and young people have had no direct impact on the planning process even though they participated on the same terms as adults. According to the study, the development work of dialogue processes can be improved in terms of the structure of evaluations for citizens' dialogues to be considered legitimate. This is to affect participation and citizens' trust in the dialogue process linked to the overall planning process.