This thesis is about the formation of recommendations fore-participation for the Swedish municipality of Kungälv. The municipality does currently not offer any web based tools for dialogue through citizens’ active participation in the political process. Therefore we examined which types of dialogue tools that are being used by other municipalities similar to Kungälv. These tools where tested on users in order to determine which aspects are beneficial or detrimental from a usability perspective. To our help, we developed a framework by modifying the Interdisciplinary User Experience Dimensions evaluation tool developed by Lachner, Naegelein, Kowalski, Spannoch Butz (2016). This framework is intended as a base for further studies into the development of a tool to quantify and compare a wide range of different aspects of web sites focusing on civil dialogue. The results reveal a number of problems and opportunities concerning different dialogue tools in the areas of content, usability and design.

Denna uppsats handlar om barn och ungas deltagande i den kommunala fysiska planeringen.  Problematiken i den fysiska planeringens dialog- och samrådsprocesser grundar sig i att det deltagande som möjliggörs i det traditionella samrådsmötet inte är tillgängligt för alla. De som deltar, och därmed får möjlighet till insyn och påverkan i planeringsprocessen, utgörs av de som har möjlighet att delta. Detta kan argumenteras leda till en skev situation i både fråga om representation och åsikter, eftersom dessa kommer från liknande grupper. En fråga som uppkommer är hur planerare genom medborgardialog ska kunna främja ett tillgängligt deltagande för alla medborgare. Med anledning av proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter har det varit intressant att undersöka hur ett deltagande kan möjliggöras för samhällsgruppen barn och unga i den fysiska planeringens dialogskeden. I undersökningen har tre olika teoretiska perspektiv använts för att skapa en uppfattning kring barn och ungas roll och möjlighet till inflytande i dessa dialogskeden, ett kunskapsteoretiskt, ett demokratiteoretiskt och ett planeringsteoretiskt perspektiv. Av den genomförda undersökningen framgår det att tillgängliggörande i hög grad har handlat om att arbeta bort onödiga krav som ställs på de som vill delta. I uppsatsens slutsats redovisas tre centrala delar vid ett tillgängliggörande. Först och främst att dialogen förs på medborgarens arena, för det andra att medborgaren tilldelas de befogenheter som krävs för att denne ska kunna uttrycka sig, och för det tredje att planerare och politiker är noga med att återkoppla till medborgaren hur dennes kunskap har hanterats i det fortsatta arbetet för att på så vis skapa ett förtroende.

SAMMANFATTNING Vi har inspirerats av en föreläsning av Jennifer Gibson från University of Toronto. I denna presenterades hur man förankrat beslut kring prioriteringar hos medborgarna, och hur man därigenom undvikit kraftiga negativa reaktioner. Det etiska ramverket byggde på den deliberativa demokratiteorin. Erfarenheterna av processen visade att det fanns möjlighet att få acceptans och legitimitet bland medbor-garna för svåra prioriteringar, så kallade wicked-issues. Syftet med uppsatsen var att ta reda på om och hur deliberativa metoder är ett sätt att hantera wicked-issues. Den övergripande frågeställningen är: Vilka kännetecken bör en medborgardialog ha för att vara framgångsrik? För att få svar på frågeställningarna undersöktes följande fall som vi valt ut som star cases: Barcelona, Lewisham, Toronto, Norrbottens läns landsting och Landstinget i Östergötland. Vi beskriver även andra praktiska exempel som får utgöra ytterligare erfarenhetsbas i studien. I arbetet med att identifiera viktiga framgångsfaktorer har vi använt oss av fem forskare inom deliberativ demokratiteori; Habermas, Räftegård, Fishkin, Dryzek och Dahl. Med utgångspunkt i deras teorier har vi tagit fram en analysmodell som innehåller fyra huvudområden; kontext, arrangemang, dialog och effektivitet. Dessa fyra områden innehåller i sin tur ett antal egenskaper. Analysmodellen har använts i en jämförande analys av de valda casen. Vårt resultat visar att nödvändiga kännetecken för att medborgardialogen ska vara framgångsrik är: • Syftet är att samla synpunkter och att diskutera. • Wicked-issues finns i kontexten. • Besluten fattas i ordinarie beslutsinstans • Medborgardialogen genomförs som öppna offentliga möten, dialoger till riktade grupper och dialog via informationsteknologi • Öppet för alla och till berörda av frågeställningen • Tidigt genomförd i processen • Systematiken är delvis utvecklad • Underlag för beslut om prioriteringar • Dialogen är öppen, jämlik, ansvarig och dialogisk • Dialogen är delvis kunskaps- och erfarenhetsbaserad Inte nödvändiga kännetecken är: • Lagstiftning • Parallell intern dialog i organisationen / ABSTRACT This study has been inspired by a lecture given by Jennifer Gibson from University of Toronto. She described how the health care providers had been able to avoid black headlines by public engagement in priority setting. They had used an ethical framework based on the theory of deliberative democracy. Experiences from Toronto gave us a hint of a way to achieve acceptance and legitimacy even for tough decisions concerning priority setting and other wicked-issues. The aim of the study is to find out if and how deliberative methods are a way to deal with wicked-issues. Our main purpose is to point out the qualities of a successful deliberation. In order to get the answer to our scientific questions we examined star cases from Barcelona, Lewisham, Toronto, the County Council of Norrbotten and the County Council of Östergötland. The study also includes ex-periences from public consultations elsewhere. We have studied theories of the scientists Habermas, Räftegård, Fishkin, Dryzek and Dahl in order to identify the key elements of the theory of deliberative democracy. We have chosen four main compo-nents from these theories and put them together in a model that describes the process of public consul-tations. This model has been used to analyze and compare the cases. The four components for delibera-tion are context, arrangements, dialogue and effectiveness. Our results show that necessary variables to make a successful dialogue are: • The purpose is to listen and discuss. • Wicked-issues is a component in the context. • Decisions are taken in ordinary forums • Citizen consultation through open public meetings, dialogues with stakeholders and using information technology • Open for everybody and for those who are concerned by the issues • Early in the process • Partly developed systemathic structure • Decisions of priority settings • An open, equal, responsible dialogue • The dialogue is partly evidencebased Not necessary variables are: • Legislation A parallel dialogue within the organisation

Purpose: In today's society, several municipalities in Sweden are working towards theintegration of their citizens in order to include them in the future planning of the citiesand regions. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), conducted a survey calledMedborgarundersökning, in which they examined the citizens’ view on the civildialogue which takes place between the municipalities and their citizens. This survey demonstrated a lack of positive attitude towards the dialogue. Jönköping municipalityhad a need to gather information about the function of the citizen dialogue, since theypublished new guidelines in the summer of 2016, and to gather knowledge about thefuture configuration of the dialogue. The study strived towards uncovering how the municipality of Jönköping take advantage of the dialogue today and what the dialogueis lacking of as well as what improvement can be done between the municipality andits citizens. The study also included how well the dialogue were perceived by thecitizens and their perception about the possibility to affect any decisions that weremade. The study performs a comparison between the municipality of Jönköping and themunicipality of Gnosjö, since the latter had a well-functioned citizen dialogue. Method: The study itself depended upon both qualitative and quantitative methods forgathering of data, such as interviews and surveys. The interviews aimed primarilytowards employees in the municipalities and the surveys aimed towards the residents of Bottnaryd. Findings: This study provides with an increased understanding as to how the citizendialogue functions in practice and provides suggestions as to how the dialogue can beimproved and developed. Among other things, it highlights what the dialogue currentlylacks and what improvements could be implemented to make up for that. Implications: Other possibilities of participation needs to be created in order to be ableto include more citizens and the different layers of society. Furthermore, all partieslacks a greater commitment towards the dialogue, as well as the citizens are able toparticipate too late in the process. Limitations: In this study, officials and other parties, who were not deemed experts inthe field or affected in any way, were consciously excluded. The results of this studyare foremost able to be implemented in the municipality of Jönköping, as this was thecenter of focus. However, this study may be used as a comparison in similar, futurestudies and the proposals of improvements may be useful elsewhere. / Syfte: Flera kommuner i Sverige arbetar idag för att integrera sina medborgare iplaneringen av kommunerna. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfördeen undersökning, Medborgarundersökning, där de granskade medborgarnas syn påmedborgardialogen. Undersökningen påvisade en bristande inställning till dialogen hosmedborgarna. Jönköpings kommun hade ett behov av att få fram information om hurväl dess medborgardialog fungerade då de gav ut nya riktlinjer för detta undersommaren 2016. Det fanns även ett behov av mer kunskap kring hur den framtidamedborgardialogen skulle utformas. Studien strävade därför efter att ta reda på hurJönköpings kommun jobbar med medborgardialogen idag och vad som saknas samt hurden kan förbättras mellan Jönköpings kommun och dess medborgare. Bland annatstuderades hur medborgarna upplevde att de kunde påverka de samhällsutvecklandebeslut som tas. Studien jämför även Jönköpings kommun med Gnosjö kommun, somhar en välfungerande medborgardialog. Metod: För att få fram data som söktes så användes både kvalitativa och kvantitativametoder i form av intervjuer och enkäter. Intervjuerna riktades främst mot anställda påvarje kommun och medborgarna i Bottnaryd deltog i en enkätundersökning. Avgränsningar: Studien har medvetet exkluderat tjänstemän och andra parter som inteär sakkunniga eller berörda. Resultatet som sådant är främst implementerbart iJönköpings kommun, då det var där studiens fokus låg. Studien kan dock användas somen jämförelse i framtida undersökningar, samt att de förslagen till förbättringar kan nyttjas i andra städer. Resultat: Denna studie gav en ökad förståelse för hur medborgardialogen fungerar ipraktiken och ger även förslag på hur dialogen kan förbättras och utvecklas. Studienger bland annat förslag på hur de aspekter som saknas av både kommunen ochmedborgarna kan implementeras. Jönköpings kommun jobbade medmedborgardialogen i den mån det var behövligt. Bottnaryds medborgare upplevde attdet var svårt att påverka de frågor som diskuterades på samrådsmöten, vilket gjorde detsvårt för dem att se hur deras deltagande skulle göra någon skillnad. För att deltagandetskulle öka, från Bottnaryds sida, skulle kräva bättre tider för möten, större deltagande iaktuella frågor och återkoppling angående det som har diskuterats på tidigare möten. Konsekvenser: Det behövs fler möjligheter för medborgarna att kunna delta och ettaktivt arbete för att inkludera fler av de olika grupper som finns i samhället. Vidareupplevdes det att det saknades ett större engagemang från samtliga parter och attmedborgarna blir delaktiga för sent i dialogen.

Det kommer ständigt nya förslag om hur demokratin ska utvecklas och förnyas. Syftet med denna uppsats är att Polismyndighetens verksamhetsidé medborgarlöften, som är en form av medborgardialog, ska analyseras för att se om medborgarlöften är ett bidrag till utvecklingen av den representativa demokratin. Det teoretiska ramverk som studien utgår ifrån är modellen EPG som innehåller ett antal kriterier som bör uppnås för att medborgardialogen ska vara ett bidrag till förnyandet av demokratin. Undersökningen ska ske genom textanalys av dokument samt intervjuer som ska analyseras utifrån modellen EPG. Resultatet av undersökningen är att alla kriterier inte uppfylls i varken dokumentanalysen eller intervjuerna. Polismyndighetens målbild av medborgarlöften är större än vad verkställandet lyckades åstadkomma. Eftersom att alla kriterier inte är uppfyllda är slutsatsen att Polismyndigheten i Halmstad och Halmstads kommuns samarbete med framtagandet av medborgarlöften i nuläget inte är ett bidrag till förnyandet och utvecklingen av den representativa demokratin.

Studien är en explorativ undersökning som syftar till att studera den muntliga kommunikationen vid samrådsmöten i detaljplaneprocessen idag och vilka framgångsfaktorer som finns och kan stärkas i framtiden. Syftet är också att tvärvetenskapligt undersöka länken mellan samrådsmötenas svårigheter och framgångsfaktorer med hälsoteorin känsla av sammanhang (kasam) om hur meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet kan användas som ledord för att överkomma svårigheter. Studien har sin utgångspunkt i två icke-deltagande observationer av samrådsmöten genomförda av Stockholm Stad och sex efterföljande djupintervjuer med de tjänstemän eller konsulter som varit med och utformat eller genomfört den muntliga kommunikationen. Resultatet visar på otillfredsställande meningsfullhet gällande formen för samrådsmötet och medborgarnas upplevelse i och med oklart syfte och mål samt olika förväntningar, vilket ledde till sammanställning av syftes- och målmodeller att användas som underlag till utformning av samrådsmöten. Studien genererade också en modell över framgångsfaktorer för muntlig kommunikation vid samrådsmöten med kasam som utgångspunkt, där också aspekter kring till viss del otillfredsställande begriplighet och hanterbarhet omfattas. Kasam-komponenterna anses av forskaren ha tydliggjort på vilka områden och på vilket sätt frustration och svårigheter uppkommer vid samrådsmöten och vilka aspekter som skulle kunna stärkas för att förebygga detta.

I denna studie behandlas frågan om nyanlända och deras bristfälliga roll i dagens samhällsplanering. Dessa individer är en utsatt samhällsgrupp som växer i en oerhörd takt i Sverige och riskerar att inte känna någon tillhörighet i städer om de utesluts ur planeringsprocessen. Syftet med denna studie var således att öka deltagande av nyanlända i medborgardialogen för att tillgodose deras behov och preferenser. Eftersom kommuner spelar en ledande roll i planeringsprocessen beslutades det att målet med studien var att skapa en checklista, som kommuner kan använda sig av för att öka deltagandet av nyanlända i medborgardialogen. För att uppnå detta genomfördes en litteraturgranskning av tidigare studier och arbeten för att upptäcka tillvägagångssätt, metoder och nyckelfaktorer som kan öka deltagandet av nyanlända. Fem stycken svenska kommuner intervjuades hur de arbetar med frågor om nyanlända i medborgardialogen. Responsen påvisade att kommuner arbetar med dessa frågor till viss del och att samtliga upplevde ett mycket lågt deltagande av nyanlända i dagens planering. De deltagande kommunerna validerade nyckelfaktorerna. Detta bidrog till slutsatsen att checklistan är tämligen komplett men att fler nyckelfaktorer hade givit en mer nyttig påverkan. Eftersom reaktionen av kommunerna pekar på att de funna nyckelfaktorerna är centrala för frågan om nyanlända ses studiens checklista som högst användbar. Förbättringar av checklistan kan vara ett uppdrag för framtida studier. Dessutom drogs slutsatsen att kommuner kan se problematik med ytterligare arbete med frågan om nyanlända på grund av bristfälliga resurser. Ytterligare en frågeställning framkom under studiens gång på grund av ett lågt deltagande av svenska kommuner och bakomliggande faktorer i denna studie. Frågan behandlade varför svenska kommuner undviker dessa frågor om nyanlända i planeringsprocessen. Slutsatsen av detta pekade på att kommuner inte arbetar med frågorna och att det bör ske förändringar i lagstiftningen. Detta skulle tvinga alla kommuner att prioritera frågan, som även underlättar arbetet för andra kommuner som vill arbeta mer.

Every other youth in Sweden doesn't feel included in society. Youths don't feel represented or visible in the societal development, and urban planners find it hard to include youths in planning processes. Therefore this paper aims to explore the methods, challenges and possibilities concerning youth-inclusion in the urban planning of the swedish municipality of Linköping. The study is conducted through a thematic analysis of interviews with employees at the planning department of Linköping, as well as a content analysis of strategic documents produced by the department. The results found that the municipality uses a plethora of different methods to include youths in planning processes, but they face challenges regarding low turn-ups, communication barriers as well as trying to sustain the youth perspective in an adult-driven process. The study found that methods for involving youth have to be adapted to the target group. However, youths are often generalized into a single group targeted with the same methods, but individual differences should be accounted for. In practice, that approach is resource-intensive. / Varannan ungdom i Sverige känner sig exkluderad i samhället. Ungdomar känner sig inte representerade eller synliga i samhällsutvecklingen, och samhällsplanerare finner det svårt att inkludera ungdomar i planprocesser. Studien syftar till att utforska de metoder, utmaningar och möjligheter som Linköpings kommun har gällande involvering av ungdomar i den fysiska planeringen. Studien baseras på en tematisk analys av intervjuer med anställda på kommunens planeringskontor, samt en innehållsanalys av strategiska dokument utgivna av planeringskontoret. Resultaten visade att kommunen använder sig av en mångfald av metoder för att inkludera ungdomar planprocesser, men står inför utmaningar angående antalet unga som deltar, kommunikationsbarriärer samt vikten av att bevara ungdomsperspektivet i processer som drivs av vuxna. Metoder för ungdomsinvolvering måste anpassas för målgruppen. Ungdomar generaliseras ofta som en grupp, men individer har olika preferenser vilket borde speglas i metodvalet. Det är i praktiken ett tillvägagångssätt som är resurskrävande.

This paper aims to present an alternative understanding of the Civil Dialogue project run by Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) by translating the concepts of civil dialogue into concepts from Gilles Deleuzes theory of Body without Organs (BwO) and the terminology of machines. The translation makes it possible to think of civil dialogue as a virtual entity consisting of three main machines. The machine of questions, the machine of participation and the machine of subject. The concepts of machines and the BwO is then used in scrutinizing the local policies of civil dialogue in the municipality of Västervik. This paper finds that the use of an alternative terminology to understand civil dialogue makes it possible to identify errors and difficulties in the local policies of Västervik. The civil dialogue policy in Västervik seems to be constructed for the use of civil dialogue as an activity according to the dialog position of the participation machine but not for the other places in the same machine. Another challenge seems to be the aim for the civil dialogue which must be articulated inside the territory of the question machine and to draw the right lines for the participating subject of the subject machine.

Konceptuell konst och konstnärer verkar vara ett vanligare inslag i samhällsplaneringsprocesser. Den här uppsatsen syftar till att bidra till en djupare förståelse för vad involvering av konstnärer kan innebära för samhällsplanering, specifikt i processer där syftet är att stärka demokrati. Tillvägagångssättet för att undersöka ämnet är att närmare studera tre projekt där konstnärer har involverats för att föra medborgardialog. För att besvara det övergripande syftet används tre frågeställningar: 1) Vad upplever tjänstepersonerna att syftet är med att involvera konstnärer, och vad är konstnärernas syfte med att gå in i processerna, 2) Vilka roller och funktioner fick konstnärerna, som det upplevs av konstnärerna respektive tjänstepersoner och 3) Vad upplevs som effekter av konstnärernas medverkan? Det empiriska materialet består av elva intervjuer, med totalt tretton personer. Intervjuerna genomfördes med konstnärerna och tjänstepersoner på kommunerna och konsthallarna som varit med i projektet. Det empiriska materialet analyseras utifrån teoretiska perspektiv om tidigare projekt med konstnärer i processer inom samhällsplanering, medborgardialog, kommunikativ planering och planerarrollen. Undersökningen visar att det finns gemensamma idéer i de tre projekten om vad konstnärerna ska tillföra planprocessen, som främst gäller att bidra med nya och oväntade perspektiv. Konstnärerna fick roller som medlare, företrädare för grupper, och en person som hade utrymmet att problematisera och skapa utrymme för tjänstepersoner att problematisera. Detta legitimerades av konstnärernas roller som konstnärer. Frågor som konstnärerna lyfte var ibland oväntade och ovälkomna, vilket belyser den paradoxala synen på konstnären och vad denne kan bidra med, där de förväntades bidra med nya perspektiv, medan detta inte accepterades i de fall det inte passade in i ramen för dialogen eller de fördefinierade målen. Vidare skapade projekten utrymme för diskussioner och samverkan mellan förvaltningarna i kommunerna. / The use of conceptual art and artists in processes related to urban planning seems to be increasing. This essay aims to contribute to a deeper understanding of what artists can contribute with in such processes, specifically those in which the aim is to strengthen democracy. The subject is approached by investigating three projects where artists have been engaged in order to perform citizen dialogues. The research questions that are formulated in order to investigate this concern the aim of engaging artists and for artists to be engaged in such processes, the roles and functions of the artists, and the perceived effects of the artists’ involvement. Interviews were conducted with the artists and officials whom had worked with the projects. One result of the study is that there are common views across the three projects about the artists and what they might contribute with in planning processes, mainly regarding their perceived ability to bring new perspectives and unexpected outcomes. The artists had the roles of mediators, advocates for groups, and a person that could problematize and create space for officials to problematize structures and situations. This was legitimized through the artists’ roles as artists. Further, the projects created spaces for discussion across the public administrations in the municipalities, which was accredited to the involvement of the artists. Another important result of the study is that in two of the projects, the artists’ way of bringing up the uncomfortable or unexpected was in some occasions not accepted by the municipality. This highlights a paradoxical attitude towards the artists, since they were largely engaged in order to contribute with something new and unexpected.