• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 27
  • Tagged with
  • 27
  • 27
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Utanför läromedlets gränser : En kvalitativ studie om när mellanstadielärare väljer att lämna matematikläromedlet, och varför. / Beyond the borders of the textbook : A qualitative study about when teachers in grade 4-6 choose to leave the textbook in mathematics, and why.

Modig, Madeleine, Bengtsson, Therese January 2019 (has links)
Syftet med vår studie är att kartlägga när lärare på mellanstadiet går utanför läromedlet, samt att ta reda på varför de väljer att göra detta. Vi vill också ta reda på i vilken utsträckning läromedlet används i planeringen av ett nytt arbetsområde.   För att samla in data till vår studie, observerades och intervjuades fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6. För att sedan analysera den empiri vi samlat in, ställdes den mot Vygotskijs sociokulturella perspektiv och variationsteorin. Resultatet vi tagit fram visar att det finns tillfällen då lärarna går utanför läromedlet, och att detta till stor del beror på att de anser att läromedlet inte räcker till för att bedriva den undervisning de önskar. Vi ser också att läromedlet lämnas då lärarna vill träna eleverna i att kommunicera och resonera kring matematik. Vad det gäller planering visar vårt resultat att läromedlet fungerar som en slags grundpelare i planeringsarbetet, där den används som riktlinje för ordningsföljd och matematiskt innehåll. Vidare visar vår analys att lärarnas arbetssätt samt tankar kring läromedlet och elevernas arbete, är starkt kopplat till både det sociokulturella perspektivet och variationsteorin. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning kring läromedelsanvändning och vi ser stora likheter mellan tidigare studier och den vi gjort.
12

Barnlitteratur i matematikundervisningen, vad händer då? : En intervju- och observationsstudie / Children’s literature in teaching of mathematics, what will happen then?

Ekman, Izabelle, Södersten, Anna January 2019 (has links)
Denna empiriska studie undersöker hur integreringen av barnlitteratur i matematikundervisningen kan underlätta för elever att ta till sig matematiskt innehåll och främja deras lärande. Studien undersöker dessutom hur användningen av barnlitteratur kan få eleverna att bli motiverade till ämnet matematik. Den empiriska studien bygger vidare på litteraturstudien Kan barnlitteratur, sånger, rim och ramsor vara matematik (Södersten & Ekman, 2019). Fyra undersökningar har gjorts, där matematiklektioner har planerats i samråd med klasslärare och sedan genomförts. Metoderna som använts i studien har varit observation, intervju, enkät samt analys av elevsvar. Resultatet visar bland annat på att integreringen av barnlitteratur i matematikundervisningen kan ge eleverna ett realistiskt och meningsfullt sammanhang för matematiken och att det kan främja elevernas lärande. Integreringen av barnlitteratur kan också göra att elever får en känsla av kompetens, social meningsfullhet och självbestämmande vilket i sin tur kan påverka motivationen.
13

This is IT! : Lärares pedagogiska synsätt på användandet av IT-verktyg som medierande redskap i ett en-till-en klassrum

Vihtari, Jonatan January 2014 (has links)
The use of laptops, interactive whiteboards and the Internet is step-by-step working it’s way into Swedish schools. The aim of this study is to investigate the attitudes of teachers towards using IT-related tools in their teaching. How are the tools given used as mediating tools, what new methods do the teachers find themselves discovering while using these, how do the teachers feel about digital teaching platforms and how do the IT-related tools affect students language progression? These are all questions that this study is meant to answer. Six teachers in a municipality in the north of Sweden were interviewed about how they use IT-related tools. Two worked with kids between ages 12-15 and four of the teachers worked with kids approximately between ages 16- 18. While some teachers were rather keen on using the tools it appeared that some teachers were not all that comfortable with using them. According to the Swedish curriculum, teachers are supposed to be able to guide students in using IT and digital media for several things and therefore it is important that teachers know how to use the tools themselves. According to older studies, the way to improve the use of IT-tools is by prioritizing education in using them. Teaching teachers the methods and making sure they feel safe with the new technology.
14

Att fånga en sång : Metoder för musikalisk instudering i sångundervisning på gymnasiet

Lerme, Hilda January 2015 (has links)
Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.
15

Handdockan- Ett medierande redskap i barns lek / The hand puppet- A mediating tool in children´s play

Källvik, Carina January 2014 (has links)
Detta examensarbete har sitt fokus på förskolebarnens lek och dess olika former med handdockan. Syftet med denna studie var att undersöka hur barnen intregerar med handdockan och hur de använder dem som medierande redskap. Undersökningen var utförd som en observationsstudie av barnen på en förskola i åldern 3-5 år. De resultat som framkommit pekar på att en handdockas närvaro i barnens lek kan te sig på skilda sätt. Barns möte med handdockan kan både inspirerea, utmana och försvåra leken. De lekformer som synliggjorts i denna studie visade att imitation och transformation stod i centrum. En annan upptäckt som gjordes under studien var pojkars och flickors skilda sätt att leka med handdockorna. Handdockan kan fungera som ett redskap som kan återspegla tidigare händelser och i och med detta försökte barnen få en förståelse för det som de upplevt. En handdocka kan ge barnen vissa budskap som berikar deras lekar, deras utveckling och det livslånga lärandet. För dessa barn kunde handdockan tillsammans med barnens egna erfarenheter fungera som ett medierande redskap och guida dem till en förståelse av sin omvärld. Denna studie representerar även de barn som hade vissa svårigheter att ta till sig handdockor i leken. Kanske kunde detta bero på att handdockorna inte gav dem några associationer, vare sig i den faktiska eller fiktiva omvärlden.
16

Motiverande lektionsformer i matematik : - En enkätstudie om vilka lektionsformer och medierande redskap som mellanstadieelever upplever gynnar deras lärande och motivation till matematik / Motivational methods in mathematics : – A survey about which methods and mediating tools that middle school pupils prefer for their own learning and motivation to mathematics

Harlén, Mattias January 2018 (has links)
I dagens skola har många elever en oroskänsla inför matematik, vilket påverkar prestationerna negativt. Genom att öka motivationen förväntas prestationerna göra detsamma. Om elever får arbeta genom lektionsformer de känner att de lär sig av ökar motivationen. Syftet med denna enkätstudien var att ur ett elevperspektiv undersöka vilka lektionsformer som elever i mellanstadiet upplever att de lär sig bra av och därmed blir motiverade av. 189 elever deltog i studien. För att analysera resultatet valdes det sociokulturella perspektivets medierande redskap för att skapa ett analysverktyg. Resultatet visade att matteboken, matematiska spel samt lärarledd genomgång uppskattades något mer av eleverna än de resterande lektionsformerna. Det fanns inga samband mellan dessa vad gällde vilka medierande redskap som används. Enda sambandet som hittades var att många elever från urvalsgruppen använt dessa lektionsformer till skillnad från vissa andra. Slutsatsen antyder att en varierad undervisning bestående av olika lektionsformer samt olika medierande redskap gynnar elevernas lärande och motivation samt hur ofta en lektionsform praktiseras i klassrummet. / In today's school, many pupils have anxiety towards mathematics, which negatively affects their performance. By increasing the pupils’ motivation, their performance is expected to do the same. If the pupils work with methods they feel that they can learn from, their motivation will increase. The purpose of the survey was to investigate, from a pupil perspective, what methods middle school pupils experience have a positive effect on their learning and motivation in math. To analyze the result the mediating tools of the sociocultural perspective was chosen to support the analysis of the result. The result showed that the math book, mathematical games and teacher-led instructions were estimated slightly better than the remaining methods by the pupils. There was no correlation between the methods according to which mediation tools that was used. The only relationship found was that most pupils of the sample group have used these methods, unlike some of the others. The conclusion suggests that a varied teaching consisting of diverse types of methods and various mediating tools favors the pupils’ learning and motivation but also how often a method is used.
17

Stöd för andraspråkselever i matematikundervisningen

Larsson, Selma, Eliasson, Sofie January 2018 (has links)
Andraspråkselevers prestationer i matematikämnet är lägre än infödda elevers visar ett flertal internationella och nationella studier på. I matematikundervisningen är det matematiska språket och läsförståelsen det som orsakar andraspråkselevers svårigheter i matematikämnet enligt tidigare forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur sju lärare i årskurs 1–3 från olika grundskolor i Sverige arbetar för att ge andraspråkselever stöd i matematikundervisningen och hur lärarna upplever att stödet främjar andraspråkselevers lärande. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där empirin analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet där scaffolding och medierande redskap är i fokus. Resultatet visar att studiehandledning, lärarnas stöd i form av tydlighet, olika intellektuella medierande redskap såsom språk och kommunikation, samt fysiska medierande redskap t.ex. praktiskt material och bildstöd, har en avgörande roll för andraspråkselevers matematik- och språkutveckling. En slutsats av studien är att språket har oerhört stor betydelse för andraspråkselevers kunskapsutveckling i matematik.
18

Musikens betydelse i förskolans undervisning : En kvalitativ studie om förskollärares tankar kring sin användning av musik i förskolan

Klingvall, Caroline, Hägg, Evelina January 2020 (has links)
Denna studies syfte är att skapa kunskap kring vilken betydelse förskollärare ger musiken i undervisningen idag. Genom semistrukturerade intervjuer har tio verksamma förskollärare fått ge sina svar kring vilken betydelse de ger musiken samt hur de använder den i förskolan. Till hjälp i vår analys har vi använt två begrepp, appropriering och medierande artefakter, från det sociokulturella perspektivet. Vi har bearbetat vår empiri genom en tematisk analys där vi skapat teman utifrån förskollärarnas svar. Resultatet fastställer att förskollärarna upplever att musiken används som hjälpmedel i undervisningen, som uttryck för känslor och att den skapar samspel. Förskollärarnas svar påvisar att ett engagemang från deras sida är viktigt för att musikundervisningen ska bli betydelsefull. Studien visar även olika arbetssätt samt förskollärarnas egna relationer till musik. Tidigare forskning visar bland annat att det som framstår vara av störst betydelse i förskollärarnas arbete med musik är glädje, främst i de musikstunder där fler deltagare är närvarande.
19

Lärares undervisning om den grafritande räknaren och elevernas faktiska användning

Casspe Nyman, Helena, Thomsen, Martina January 2010 (has links)
Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar i den grafritande räknarens funktioner och hur eleverna faktiskt använder den. Detta har undersökts genom att låta lärare och deras elever besvara enkätformulär. Resultatet visar att eleverna använder räknaren som deras lärare instruerar dem att göra. Lärarens attityd till räknaren påverkar också eleverna att använda den på det sätt som läraren antyder att den borde användas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, å ena sidan, hur räknaren används av eleverna och, å andra sidan, hur lärare undervisar om dess funktioner. Arbetet vilar på den sociokulturella teorin om medierande redskap.
20

"Paddan flyttar in" En fallstudie om hur elever i grundsärskolan använder surfplattan i sitt lärande

Mellert, Jessica January 2014 (has links)
Abstract/SammanfattningProblemområdeFör elever med funktionsnedsättningar är behovet av informations- och kommunikationsteknik många gånger störst och ibland även en förutsättning för att eleverna ska nå målen i sin utbildning. Lärare i grundsärskolan arbetar mycket med att finna lämpliga redskap och metoder som leder till lärande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgänglig. Surfplattan har fått ett genombrott i den svenska skolan. Då den anses ge eleverna nya förutsättningar till lärande och utveckling, medför detta att elever inom grundsärskolan får nya möjligheter att utforska och utmana sitt lärande. Syfte och preciserade frågeställningarStudien syftar till att bidra till kunskapsutveckling om hur och när elever i grundsärskolan använder surfplattan som redskap i sitt lärande och sin utveckling. Studien vill också lyfta fram faktorer som enligt forskning anses betydelsefulla för lärande och utveckling. Frågeställningar:•Hur arbetar eleverna med surfplattan?•I vilka lärsituationer använder eleverna sig av surfplattan? •På vilket sätt bidrar lärare och kamrater till lärande och utveckling hos den enskilde eleven?Teoretisk ramStudien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv som bygger på Lev Vygotskijs grundläggande teori om att lärande och utveckling sker genom samspel och interaktion med rätt redskap/resurser och i rätt sammanhang, samt i en situerad kontext, som i denna studie i klassrummet på en grundsärskola. Denna teori har vidareutvecklats av forskare, bl.a. Strandberg, Säljö och Dysthe som omnämns i den teoretiska förankringen.MetodFör att genomföra studien har en kvalitativ fallstudie utförts i en klass inom grundsärskolan. Undersökningsmaterialet har tagits fram genom metodtriangulering och innefattar intervjuer, deltagande observationer, informella samtal och fältanteckningar. I studien har sex observationer vid olika lektionstillfällen utförts och två specialpedagoger har intervjuats. Syftet med att välja kvalitativa metoder för undersökningen var att hitta eventuella variationer att ställa mot varandra i en diskussion. Resultat med analysResultatet visar att surfplattan används av eleverna som ett medierande redskap. Eleverna använder surfplattan för att tolka och kommunicera omvärlden och därmed ökar förutsättningarna för dem att vara delaktiga i sitt lärande. Specialpedagoger och elever utgör viktiga mediatorer för den enskilde elevens lärande. Eleven approprierar kunskaper och färdigheter genom att samspela med omgivningen och surfplattan. Jag har funnit att de vuxnas medvetenhet om effekterna av de metakognitiva processerna bidrar till att elevernas lärande utvecklas och har betydelse för om surfplattan ska vara ett framgångsrikt medierande redskap. Resultatet i studien indikerar på, att då eleverna använder surfplattan påverkas deras motivation som i sin tur inverkar på deras uthållighet, engagemang och deltagande.KonklusionSurfplattan är ett redskap som kan bidra till att göra undervisningen mer tillgänglig för elever i grundsärskolan. Om surfplattan ska vara ett framgångsrikt redskap för eleverna i grundsärskolan måste den ses i samspel och interaktion, i rätt sammanhang och i en situerad kontext. Begrepp som metakognition, mediering och appropriering har betydelse för elevernas lärprocesser och bör stå i fokus. Implementering Såväl tidigare forskning som studiens resultat visar att surfplattan är till gagn för grundsärskoleelevernas lärande och utveckling. Surfplattan förenklar möjligheterna att tillgodose individuella behov genom dess utformning, inbyggda utrustning och det stora utbudet av program som finns. Förutsättningar för olika slags kommunikation öppnas upp via surfplattan och underlättar elevernas deltagande och möjligheter till interaktion och samspel. NyckelordAppropriera lärande, grundsärskola, medierande redskap, metakognitiv förmåga, surfplatta

Page generated in 0.0874 seconds