I samband med införandet av ny läroplan 2011 har formativ bedömning fått stort genomslag. Den formativa bedömningen handlar om att vägleda elever i deras lärande. Det råder stora skillnader på elever i en och samma klass, både då det handlar om kunskap och motivation. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur muntlig återkoppling kan främja elevers lärande samt motivera dem att skriva texter i ämnet svenska. För att få svar på studiens frågeställningar har fem lärare på olika skolor i en mellansvensk stad intervjuats. Materialet analyserades sedan utifrån Hattie och Timperleys (2007) fyra nivåer av återkoppling. I ett andra steg har Ryan och Decis (2000) motivationsteori Self-Determination Theory använts. Resultatet visade att det finns en medvetenhet kring formativ bedömning hos informanterna även om sättet den ges på varierar. Vidare rådde det skilda uppfattningar bland informanterna huruvida uttalade strategier för formativ bedömning var önskvärt eller ej. I likhet med tidigare forskning framkom det att bristfälliga ämneskunskaper kan leda till att den formativa bedömningen uteblir och istället handlar om vad eleven ska kunna. / <p>Svenska</p>

Ethics is overall an important subject in school education but distinguishes in religious education compared to other school subjects. I have chosen this subject in the light of the fact that there’s not been done much research about the didactics of ethics. The aim of this study is to analyze three textbooks on religious education to see what didactic choices are made within the subject of ethics. The purpose is to investigate the space ethics is given in the books, what topics are discussed and how the content is described. The purpose of this study will be answered by the following questions: How much space is given to the subject of ethics in the textbooks? What topics from the curriculum are concerned and which ones are excluded? In what context is the subject of ethics attended and how is the content described?  The study was approached through a quantitative and qualitative text analysis. The theoretical framework is based on the term selective tradition by Raymond Williams and Basil Bernstein’s concept of classification. Selective traditions refer to patterns within different subjects and thus helps me analyze the patterns I encounter in the textbooks. Classification refers to the relation between subjects which helps me analyze the relation between ethics and religion. Results show like previous research that ethics is not prioritized in none of the textbooks as it is given very little space. Furthermore it turns out that only one out of the three books concerns most of the topics from the curriculum. The results also show that two out of the three books describes ethics in a religious context thus emphasizing the importance people’s beliefs have on their morality.

Studien redovisar hur tre stycken läroböcker i ämnet fysik åk 4–6 står upp mot det centrala innehållet i Lgr 11 samt de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla. Studien innehåller även en analys av två lärarhandledningar som tillhör två av de läroböcker som undersökts. Syftet med att analysera lärarhandledningarna var att ta reda på om dessa innehöll någon form av bedömningsstöd för läraren. Metoden har influerats av en innehållsanalys vilket betyder att delarna som analyserats strukturerats upp på ett kvantifierbart sätt i olika kategorier. Resultaten visade att läroböckerna stod upp mot kursplanens krav i varierande grad. Vissa delar från det centrala innehållet i fysik saknades helt eller behandlades i mycket liten grad vilket gör användandet av kompletterande material, så som en lärarhandledning ännu mer viktigt. Samma sak gällde för de förmågor som eleverna ska få träna på och visa. En av förmågorna saknades i en av böckerna och behandlades mycket litet i en annan, men mer i den tredje boken.  Analysen av lärarhandledningarna visade att båda innehöll bedömningsstöd. Det visade sig också att handledningarna kompletterade de delar som saknades i grundböckerna. Detta visar att lärarhandledningarna i det här fallet behövs för att uppfylla de krav på innehåll som Lgr 11 har på fysikämnet i åk 4–6. I Sverige finns ingen statlig instans som kontrollerar att läromedlen står upp mot styrdokumenten. På grund av detta så faller kontrollen på lärarna. Även om författarna till läroböckerna skriver att deras böcker uppfyller Lgr 11 så kan vissa delar uteslutits eller behandlats i allt för liten grad, vilket analysen visar.  Slutsatsen av läromedelsanalysen var bl.a. att det är viktigt att som lärare sätta sig in i vad läroböckerna innehåller genom att själv vara förtrogen med kursplanen i Lgr 11.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att belysa mellanstadielärares uppfattning om materialet NTA. Vidare syftar studien till att se hur elever kommunicerar och interagerar med varandra under det praktiska arbetet som medföljer NTA-materialet. Genomförandet av denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare samt genom klassrumsobservationer i tre mellanstadieklasser. Resultatet tyder på att lärarna anser att NTAmaterialet är ett bra komplement och att det finns möjlighet för samtal och diskussioner i samband med det praktiska arbetet. Vidare beskriver lärarna att eleverna pratar mycket med varandra på ett sonderande sätt under praktiskt arbete, något som dock inte stärks i de genomförda observationerna. Där framkommer det att eleverna pratar mer kumulativt med varandra i och med att de till största del ger varandra instruktioner. / This is a qualitative study with the purpose to shed light on grade 4-6 teachers' perception of the material NTA. Furthermore, the study aims to see how students communicate and interact with each other during the practical work that comes with the NTA material. The study builds upon qualitative interviews with five grade 4-6 teachers and on classroom observations in three grade 4-6 classes. The result shows that the teachers think that the NTA material is good complement and that it gives opportunities for conversations and discussions during practical work. Furthermore, the teachers describe that the pupils talk a lot with each other in an exploratory way during practical work, something which, however, is not confirmed in the observations made. There it appears that the pupils’ talk is mostly of a cumulative character, where the pupils give each other instructions.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare går tillväga för att skapa en god lärandemiljö vid sex- och samlevnadsundervisning. Studien riktar sig mot undervisning i årskurserna 4 - 6 och grundar sig på intervjuer med lärare verksamma inom denna åldersgrupp. Sex stycken lärare har intervjuats om hur de bedriver undervisning inom sex och samlevnad, samt vad de anser får denna typ av undervisning att fungera. Resultatet visar att det finns ett flertal olika aspekter som kan ha stor inverkan på undervisningsmiljön. Som huvudsaklig faktor menar lärarna att eleverna måste känna sig trygga i klassrummet och i gruppen, samt att klimatet måste vara mycket tillåtande. Till exempel ska eleverna kunna känna att de kan ställa frågor och att dessa respekteras och besvaras, samt att deras egna önskemål om vad undervisningen ska innehålla tas i beaktande. Det tillåtande klimatet handlar också om att eleverna ges mer utrymme än vanligt att skratta och ställa öppna frågor, förutsatt att undervisningen inte blir ostrukturerad. Vidare visar resultatet att lärarna anser att diskussioner och samtal är någonting som främjar undervisningsmiljön, då eleverna i dessa situationer får ta del av varandras funderingar och på så sätt kan lära tillsammans. I samband med diskussioner pratar lärarna också om olika gruppkonstellationer, och vilken inverkan dessa kan ha på undervisningsmiljön.

Sammanfattning Det är sedan länge känt att pojkar presterar sämre än flickor vilket även forsknings- och PISA- resultat enstämmigt bekräftar. I nuläget vet man inte vad det beror på att pojkar presterar 90% av flickors resultat. Studien ämnar undersöka vilka korrelationer som finns mellan betyg och elever i årskurs 6 användande av adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Dessutom ämnar studien utröna vilka korrelationer som återfinns mellan pojkar och flickor i relation till betyg. I studien kartläggs pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång, kön och betyg. De ordklasser som analyseras är adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Även ett ordvariationsindex genomförs utifrån handlingsinriktade verb.   En kvantitativ metod har använts för att analysera 94 nationella prov i svenska för årskurs 6. Materialet var samtliga elevtexter från en mindre skola, skrivna åren 2012 – 2014. Resultatet visar på små variationer mellan pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång samt betyg. Flickor som kategori visade sig prestera mer inom kategorierna textomfång, adjektiv och handlingsinriktade verb och hade också högre betyg än pojkar. Pojkar presterade marginellt bättre inom kategorin pronomen.   Slutsatserna som framkommer i studien är att höga andelar av tidigare beskrivna ordklasser, textomfång eller ordvariationsindex inte per automatik resulterar i höga betyg. Sammanfattningsvis kan analyser med hjälp av ordvariationsindex visa bredden på elevens ordförråd.

The working environment for music teachers who is working with children in the younger ages has recently been a topic that has been highlighted in the news. Therefore, the interest in this study is to draw attention to differences and similarities in the physical work environment of music teachers within the same municipality, and to see their prerequisites for performing their teaching based on the physical conditions they have. Information about this area was collected through a qualitative study in which three music teachers were interviewed regarding their experiences of their physical work environment. The result of the study shows that differences and similarities exist in the interviewed teachers work environment, and that the biggest difference is the total number of students they teach and how many students they teach during a lesson. The biggest similarities are that they experience the noise level as a significant factor in the work environment.

Studien Lässvårigheter på mellanstadiet ur ett lärarperspektiv ”På mellanstadiet finns det allt från de som faktiskt knappt kan läsa till de som läser som vuxna – och allt däremellan” är en uppsats som ska bringa klarhet i elevers lässvårigheter på mellanstadiet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad lässvårigheter hos elever på mellanstadiet kan innebära enligt fem lärare. Som en del av detta har jag också tagit reda på vilka lässvårigheter som enligt de fem lärarna är de vanligaste på mellanstadiet. Syftet bestod också i att ta reda på vad som enligt de fem lärarna kan ha orsakat lässvårigheterna. I denna undersökning har jag valt att använda mig av semistrukturerad intervju för att ta reda på lärarnas kunskaper i ämnet. Arbetet har sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet som syftar till att ta reda på lärarnas egna erfarenheter. Mina slutsatser i denna undersökning är att det enligt de fem lärarna inte finns någon exakt förklaring på vad en lässvårighet kan innebära och inte heller någon gräns mellan lässvårigheter och dyslexi. I intervjuerna framkom det att den enligt de fem lärarna mest vanligt förekommande lässvårigheten på mellanstadiet är kopplad till förståelse av texten. Detta kan enligt de fem lärarna grunda sig i exempelvis bristande hemförhållanden och/eller motivation till läsning.

Jag har i denna studie haft som syfte att undersöka hur förmågan att skriva för hand ser ut för elever i mellanstadieålder i en svensk grundskola. Mitt syfte har också varit att undersöka om det finns ett samband mellan förmågan att skriva för hand och förmågan att skriva med textkvalitet. För att nå svar på mina frågeställningar genomförde jag en undersökning där 25 elever deltog. Undersökningen innehöll fyra testdelar som vardera var designade för att mäta olika delar i förmågan att skriva för hand och även ämnade att synliggöra förmågan att skriva med textkvalitet. Den forskning som ligger till grund för den här studien visar att det finns ett samband mellan en automatiserad förmåga att skriva för hand, förmåga att skriva med textkvalitet och skolframgång. Orsaken till detta samband förklaras av forskningen i hur olika minnesstrukturer kan användas och avlastas vid automatiserade förmågor jämfört med icke automatiserade förmågor. Resultatet av studien visar att det finns en stor variation i den undersökta elevgruppens förmåga att skriva för hand. Tydliga tendenser pekar även på att det finns ett samband mellan en automatiserad förmåga att skriva för hand och en förmåga att skriva med textkvalitet.

Sammanfattningsvis handlar denna studie om att undersöka hur mellanstadielärare i svenska arbetar med anpassningar i sitt klassrum, med fokus på hur de använder sig av digitala verktyg i sin undervisning för att ge alla elever möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Studiens övergripande syfte mynnar ut i två specifika frågeställningar. Den första berör hur svensklärare på mellanstadiet anpassar sin undervisning för att ge eleverna i klassrummet möjligheten att utveckla sin läs- och skrivförmåga genom digitala verktyg. Den andra handlar om vilka kunskaper svensklärare har i att göra anpassningar för att stötta elevernas utveckling i att läsa och skriva. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och har en kvalitativ metodansats där data kommer att samlas in genom observationer och intervjuer med verksamma svensklärare på mellanstadiet. / <p>svenska</p>