The purpose of this study is to investigate how teachers assess their students in the technology subject based on formative assessment. As a method, semi-structured interviews were used and conducted with six middle school technology teachers. The result shows that the teachers have a common understanding of the concepts within assessment and that all teachers use formative assessment in their teaching. The results also show that teachers are bound by the frame factors that limit and influence their opportunities for teaching and assessment. The subject does not have a stable didactic core content and there is uncertainty regarding how the curriculum should be interpreted while the teachers lack collegial support. Formative assessment is described as an important tool in relation to the nature of the technology subject and the interest in formative assessment can be supported given the right conditions.

Syftet med uppsatsen är att undersöka populärkulturens didaktiska egenskaper. Detta görs utifrån resonemang av historielärare på mellanstadiet.Syftet utgår från tre forskningsfrågor där tanken är att undersöka om lärarna använder populärkultur i sin historieundervisning och hur de i så fall motiverar användandet av detta. Den sista forskningsfrågan undersöker om lärarna anser att populärkultur kan bidra med förmågor och kunskaper hos eleverna, så som historisk empati. Undersökningen görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem historielärare på mellanstadiet, lärarna är i olika åldrar och har arbetat som historielärare i olika utsträckning. Det är lärarnas svar som sedan analyseras utifrån forskning om populärkultur samt historisk empati. Resultatet visar att lärarna är positiva till användande av några former av populärkultur i historieundervisningen. Dock framkommer det också olika slags problemfaktorer, så som tidsbrist, lärarnas engagemang samt deras syn på populärkultur, vilket spelar en stor roll i användandet av populärkultur i undervisningen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa aktiviteter som beskrevs i forskning om polygoner i geometriundervisning samt analysera vilken form av förståelse dessa ämnade utveckla. Respektive aktivitet analyserades utefter van Hieles beskrivning av olika nivåer av geometriskt tänkande för att svara på frågan vilken förståelse som aktiviteten ämnade utveckla. Resultatet visade att det fanns fyra huvudkategorier av aktiviteter och att den största kategorin utgjordes av laborativa aktiviteter vilka i huvudsak ämnade utveckla van Hieles nivå två för geometriskt tänkande. De tre resterande kategorierna varierade i vilken nivå de ämnade utveckla mellan van Hieles nivå 1–4. / Polygons are included in mathematics education for grades 4–6. The aim of this study was to compile activities described in previous research on polygons through a systematic literature review and analyze what kind of geometric thinking they intended to develop. The activities were individually analyzed through a comparison with van Hiele’s levels about how geometric thinking is developed. The results showed that the research mainly contained explorative tasks which aimed to develop van Hiele’s level two of geometric thinking. Other activities that were found varied in what level of geometric thinking they developed.

Färre elever söker in till de naturorienterande och tekniska naturtekniska utbildningarna på grund av att intresse, motivation och attityd gentemot de ämnena minskar efter mellanstadieåren. Denna kunskapsöversikt sammanställer forskning kring hur lärare kan arbeta för att påverka elevers intresse, motivation och attityd gentemot naturorientering och teknik. Arbetet lyfter även lärarens uppdrag att forma eleverna till framtida demokratiska medborgare. Artiklar, doktorsavhandlingar och publikationer som används i kunskapsöversikten har genererats via sökningar i vetenskapliga databaser. En deduktiv analysmetod har använts för att kategorisera resultatet utifrån forskningsfrågan. Resultatet visar flera betydande förklaringar kring elevers minskade intressen som läraren behöver förhålla sig till för att undervisningen ska gynna intresse, motivation och attityd och på så vis optimera lärandet. Exempel på sådana förklaringar är undervisningens utformande och lärarens egenskaper. Vidare lyfts praktiska insatser där elevernas intresse är en faktor som läraren kan utgå ifrån. Hur undervisningen ser ut och vilka undervisningsaktiviteter som underlättar för elevernas förhållningssätt gentemot ämnena presenteras också. Diskussionen bearbetar resultaten kring didaktikens betydelse för undervisningens kvalitet och mynnar ut i ett kritiskt ställningstagande och framtida forskningsfrågor.

Syftet med studien är att undersöka lärares upplevelser av vårdnadshavares kritiska attityderrelaterat till sex och samlevnadsundervisningen, samt att undersöka vilka konsekvenserdessa attityder får för lärares sex och samlevnadsundervisning i årskurserna 4-6. I dennakvalitativa fenomenografiska studie, har åtta naturvetenskapslärare intervjuats. Iforskningsbakgrunden beskrivs två olika kategorisystem för typer av kritiska attityder ochdet framgår i olika internationella studier att vårdnadshavares attityder är en barriär vidsexualundervisningen. Svensk relevant forskning inom fältet saknas tyvärr, menSkolinspektionen bekräftar att vårdnadshavares kritiska attityder är en barriär även försvenska lärare. Resultatet i studien innehåller tre olika kategorisystem, där den förstabehandlar kritiska attityders karaktär, den andra de känslomässiga konsekvenserna och dentredje de didaktiska konsekvenserna. Resultatet bekräftar delvis forskningsbakgrunden.Konflikter kan uppstå när vårdnadshavare misstycker till den undervisning somstyrdokumenten kräver att läraren ska bedriva. Denna kritik kan skapa en osäkerhet hoslärare, speciellt om läraren är nyexaminerad. Lärarna i studien upplevde ökad trygghet medökad erfarenhet och flera av informanterna upplevde sig påverkas positivt avvårdnadshavarnas kritik. Exempel på didaktiska konsekvenser av vårdnadshavares kritiskaattityder är att informera preventivt, hänvisa till styrdokumenten och att stötta varandrakollegialt. Denna studie kan betraktas som en pusselbit i ett relativt outforskatforskningsfält. / <p>NO</p>

Studiens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur elever upplever läroboken i historia i årskurs 4–6. Enligt forskning har lärarna en bred valmöjlighet när det kommer till val av läromedel, men av olika anledningar väljer de att använda läroböcker till stor del i undervisningen. Läroplanen (2022) skriver att skolans uppdrag är att främja lärande, där eleverna stimuleras och kan inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det är därför intressant för studien att inta ett elevperspektiv. Den vetenskapsteoretiska ansats studien har inspirerats av är hermeneutisk fenomenologi, eftersom det är människors tankar, uppfattningar och åsikter som ska studeras och tolkas i studien. Underlaget för resultatet är fyra fokusgruppsamtal på två olika skolor, med totalt 17 elever på mellanstadiet. Resultatet visar att eleverna anser att läroböcker i stor utsträckning är bra men att den kan upplevas som tråkig. Det finns även saker i läroböckerna som eleverna upplever som onödiga och irrelevanta. Det kan handla om att läroböckerna innehåller gamla bilder eller är kopplade till en äldre läroplan men även några av namnen i läroboken upplever eleverna som onödiga.  I diskussion kommer eleverna fram till att de lär sig bäst när de använder läroböcker men att det bästa är ett varierat arbetssätt. De kommer i sina diskussioner fram till att det bästa är ett varierat arbetssätt. Studiens slutsats är att eleverna har många bra idéer som kan användas i yrkesverksamheten. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about how students experience the history textbook in grades 4–6. According to research, teachers have a wide choice when it comes to choosing teaching materials, but for various reasons they choose to use textbooks to a large extent in teaching. The curriculum (2022) states the school's mission is to promote learning, where students are stimulated and can acquire and develop knowledge and values. It is therefore interesting for the study to take a student perspective. The scientific theoretical approach the study has been inspired by is hermeneutic phenomenology because it’s about people's thoughts, perceptions and opinions that are to be studied and interpreted in the study. The basis for the results is four focus group interviews at two different schools, with a total of 17 students in middle school. The results show that the students consider the textbook to be good, but that it can be perceived as boring. There are also things in the textbooks that the students feel are unnecessary and irrelevant. It may be that the textbooks contain old pictures or are linked to an older curriculum, but the students also feel that some the names in the textbook are unnecessary. In conclusion, most of the students believe that they learn best when they use the textbook but that the best is a varied way of working. In their discussions, they conclude that the best is a varied way of working. The study's conclusion is that the students have many good ideas that can be used in professional activities.

Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar svensklärare i mellanstadiet har kring digitala verktyg i undervisningen. Arbetet innefattar tidigare forskning men också en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen grundar sig på 21 svensklärares enkätsvar, den kvalitativa undersökningen grundar sig på två intervjuer med två svensklärare.    Studien visar att lärare som undervisar i svenskämnet på mellanstadiet i grunden har en positiv syn på digitala verktyg men att användningen av digitala verktyg har både tydliga fördelar och nackdelar. Studien visar på att lärarna anser att elevernas motivation ökar vid användningen av digitala verktyg men att både elevernas stavning och deras finmotorik påverkas negativt. / The purpose of this study is to find out what Swedish educators in middle school think about digital tools in school. The study includes earlier research combined with quantitative and qualitative research. The quantitative part of this study is based on 21 Swedish teachers' answers to a survey. The qualitative part of the study is based on interviews with two Swedish teachers.    The study shows that teachers who teach Swedish in middle school have a positive view of digital tools but that the usage of digital tools has both advantages and disadvantages. The study shows that the teachers believe that the pupils' motivation increases when they use digital tools but both the pupils' spelling and fine motor skills are negatively affected.

Syftet med examensarbetet är att jämföra hur SO-lärare i årskurserna 4-6 arbetar på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden och undersöka hur de undervisar för sin elevgrupp. Undersökningen har sitt fokus på hur SO-lärare bedriver sin undervisning för sin egen elevgrupp. Det ligger i fokus på grundskolor som är belägna i olika socioekonomiska områden. I undersökningen jämförde vi lärarnas SO-undervisning för att ta reda på om lärarnas sätt att undervisa skiljer sig åt, beroende på skolans socioekonomiska placering. För att kunna uppfylla vårt syfte med examensarbetet har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som kvalitativ undersökningsmetod. I vår undersökning har vi intervjuat sex stycken SO-lärare i tre grundskolor. En grundskola är belägen i ett område med lägre socioekonomisk status. Två av grundskolorna är belägna i ett område med högre socioekonimisk status. Intervjuerna har sedan transkiberats och förberetts inför analys där vi har den deduktiva ansatsen som analysmetod i vår studie. Den deduktiva ansatsen är baserad på att vi analyserar det insamlade materialet med hjälp av de analytiska begreppen som är den dolda läroplanen, klassmässig differentiering, klassificering och inramning, lärarparadigmet, den osynliga pedagogiken, habitus, socialt kapital, kulturellt kapital och fältet. Studiens resultat visar att lärare arbetar på varierande sätt beroende på vilken socioekonomisk placering skolorna har. Resultatet visar att lärarna arbetar olika beroende på vilken elevgrupp de undervisar för, dock har det funnits likheter och olikheter på hur undervisningen genomförs i de olika skolorna men även i samma skolor. Det visar även att skolan med lägre socioekonomisk status motsätter den tidigare forskningen som presenteras i examensarbetet. Vår slutsats visar att lärare som arbetar på en skola med en viss socioekonomisk status tenderar att ha liknande värderingar men, att deras tillvägagångssätt kan variera beroende på den elevgrupp läraren undervisar för.

Kamratbedömning kan ha en positiv effekt på elevers lärande. För att uppnå denna positiva effekt måste elever kunna ge återkoppling till sina kamrater och även ta emot återkoppling från sina kamrater. Elever måste också kunna använda den återkoppling som de får. Återkoppling kan ges på fyra olika nivåer, uppgiftsnivå, processnivå, självregleringsnivå och personnivå. Att använda elever som lärande resurser för varandra, är en av nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Fokus på formativ bedömning och användning av den samma har ökat inom skolan. Det, tillsammans med att det inte finns många studier som undersöker formativ bedömning med ett ämnesinnehåll i svensk kontext, är exempel på vad som ligger till grund för studien. Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur kamratbedömning genomförs i naturvetenskap på mellanstadiet. Fokus riktades dels mot hur lärare implementerar kamratbedömning, men framförallt mot hur elever ger varandra återkoppling. För att undersöka hur och på vilka nivåer som 11-åriga elever ger varandra återkoppling, genomförde elever kamratbedömning i mindre grupp efter att enskilt ha besvarat uppgifter med ett naturvetenskapligt innehåll. Insamling av data skedde i flera steg. När läraren gav eleverna instruktioner kring bedömningsmatrisen, uppgifterna och den kamratbedömning som de skulle genomföra, observerades och videofilmades detta. Elevernas kamratbedömningssamtal i grupp, videofilmades också. Därefter intervjuades eleverna enskilt.Studiens resultat visade att eleverna fick återkoppling på olika nivåer av sina kamrater. Den återkoppling som var mest förekommande, var på uppgiftsnivå. Det fanns exempel på återkoppling på andra nivåer också i materialet, samt exempel där det inte förekom någon återkoppling alls. När eleverna bedömde varandras svar, fokuserade de på mängden naturvetenskapliga begrepp i kamraternas svar. Slutsatser som dragits utifrån studiens resultat var bland andra att elever behöver träna både på kamratbedömning och på att ge användbar återkoppling, samt att lärare bör vara medvetna om att deras instruktioner är betydelsefulla när det gäller hur kamratbedömningen faller ut. En annan slutsats är att kamratbedömning med ämnesinnehåll, kräver både bedömarfärdighet och ämneskunskap. / Peer assessment may have a positive effect on student learning. In order to have these positive effect students have to be able to give feedback to their peer and also to receive feedback from their peer. The students also have to be able to use the given feedback. Using students as learning resources to each other is a key strategy within formative assessment. The feedback that is given can be directed at four different levels, task level, process level, self-regulation level and self-level. Using peers as learning resources, is one of the key strategies within formative assessment. Focus on formative assessment and the use of it, have increased within school. That, and the fact that there are not many studies that examines formative assessment with science content, are a part of the background to the conducted study.The overall purpose of the study was to contributed to the field concerning peer assessment in science with 11-year old students. The focus was partly how teachers implement peer assessment, but above all how students give feedback. In order to examine how and in what different levels student give each other feedback, students conducted peer assessment in small groups, after they had answered questions concerning science. Data collection was done in the following steps. At first, the teacher gave the students instructions about the tasks, the scoring rubric, how to assess and so on. While doing that, the teacher was observed and video recorded. Next step concerned the students. They answered the questions and then had peer assessment in small groups. This was also video recorded. Later on the students were interviewed. The students received different kinds of feedback, mostly at task level, from their peer. Some examples of feedback at other levels were also discovered. When students assessed each other’s answers, they looked at the amount of science concepts that were used in their peer’s answers. The results suggest that students need to practice peer assessment, how to give useful feedback and that the teacher need to be aware of that given instruction may turn out differently from what is expected. The results also show that students believe that peer assessment is useful and that feedback is given. This was contradictory from what was seen in some of the observations of the peer assessment. Conclusions are for example that students need both assessment skills and scientific knowledge.

Alla elever har rätt till en trygg skolmiljö och studiero som främjar inlärning. Trots det vittnarbåde elever och personal om en skolmiljö med hög konfliktnivå där allt fler känner otrygghet.Att skolans uppdrag och värdegrund har ett tydligt etiskt perspektiv framkommer av deinledande delarna av läroplanen. Etik manifesteras även i läroplanen inom ämnetreligionskunskap. Forskning om etikundervisning visar på en diskrepans mellan den etik somlärs ut i dagens skola och den etikundervisning elever önskar. Syftet med det här arbetet är attundersöka hur etik implementeras och manifesteras i Sveriges respektive Finlands läroplan förgrundskolan, med fokus på mellanstadiet. Vi undersöker om den sekulära etikundervisning somfinns i Finland kan låna oss idéer för hur den svenska etikundervisning kan utvecklas. Medinternationell jämförande pedagogik och en hermeneutisk ansats tolkar vi läroplanerna utifrånolika teoretisk infallsvinklar. Genom att belysa styrdokumenten utifrån klassiska etikteorier,olika förhållningssätt till etikundervisning och mångdimensionell etik, synlig- ochmedvetandegörs en annan möjlig väg för svensk etikundervisning.Resultatet visar att Finlandsetikundervisning vilar på en filosofisk grund där idén om det goda livet är centralt. Svensketikundervising har större fokus på argumentation kring moraliska frågor. Sammantager gerFinlands etikundervising, utifrån styrdokumenten, förutsättningar för en mer holistisketikundervising. Den ger elever etisk handlingskompetens och ökar elevens möjligheter attkunna hantera vardagliga konflikter.En sekulär etikundervising som vilar på en filosofisk grundger också bättre förutsättning för elever att få en etisk kompass med sig inför framtidens etiskutmaningar, både på ett individuellt plan samt i förhållande till globala etiska frågor.