The aim of this study is to find out whether gender affects some fifth-graders’ choice of books. The study builds on qualitative research interviews with questions about children’s choice of fiction. It is based on gender theories because we wanted to see whether the pupils’ choice of books follows gender stereotypes. By gender stereotypes we mean all the notions and ideals about femininity and masculinities with which we are surrounded in today’s society, for example, in popular culture. We have interviewed six pupils in grade five, in three pairs. One of the pairs consisted of a girl and a boy, one consisted of two girls and one of two boys. The result of the study shows that the boys preferred to read books that were exciting and entertaining, while the girls chose books about topics such as friendship and love. The pupils in the all-boy group gave relatively similar answers during the interviews, as did the pupils in the all-girl group. The boys liked the same type of books and agreed with each other. It was the same in the girls’ group. The group with one girl and one boy differed, however, in that the girl preferred to read exciting books which the all-girl group did not choose. The group composition may have affected the pupils’ choice of books and the choice of genre. It is difficult, however, to draw any general conclusions about this, as only six pupils were interviewed.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur lärare på mellanstadiet arbetar med teknikämnet i skolan. Detta görs genom en enkät, vars frågor är upplagda efter tre frågeställningar: Vilka tankar har lärarna om teknik? Hur ser pedagogernas teknikundervisning ut? Vilket undervisningsmaterial använder lärarna sig av i teknikämnet? Totalt är det 65 lärare som arbetar eller har arbetat med teknik på mellanstadiet som deltagit i studien. Enkäten har visat på att de flesta lärarna som deltagit tycker att teknikämnet är ett roligt, spännande och intressant ämne som dock är svår bedömt, tids- och materialkrävande. Undersökningen visar även att de flesta lärarna tycker det är bäst att arbeta med teori och praktik varvat, då båda delarna behövs för att eleverna skall förstå teknikens innebörd i samhället / The aim of this study is to gain insight into how teachers at Middle Schools in Sweden (grade 4-6) carry out their teaching of the compulsory school subject technology. This was accomplished through an online survey, which was divided into three sections based on the following three research questions: What thoughts do the teachers have of technology? How do the teachers carry out their teaching of technology? What materials do the teachers use in their teaching of technology? All in all 65 teachers, who currently teach or previously have taught technology at Middle Schools, have participated in the survey. The result reveals that most of the teachers involved find technology to be a fun, exciting and interesting subject, but that it is difficult to evaluate and grade the students, and also time and resource consuming. The study also shows that most of the teachers prefer a variety of theoretical and practical activities, since both elements are required to give the students an understanding of the importance and significance of technology in our society.

Studien är en fenomenologisk studie som belyser lärares uppfattning om sin litteraturundervisning på mellanstadiet. Syftet är att genom enkäter och intervjuer ta reda på vilka arbetssätt som lärare använder vid läsning, hur arbetet med litteratur följs upp, hur användandet av litteratur skiljer sig mellan de olika årskurserna samt hur läraren motiverar sina arbetssätt som de använder vid litteraturundervisning. Arbetssätt som lärare använder vid läsning är enskild läsning, högläsning, elev läser för läraren, elev läser för elev, läsgrupp, elev läser för klassen samt läsläxa. De uppföljande arbetssätt som lärarna använder i störst utsträckning är helklassdiskussioner, uppgifter kopplade till det lästa och litteratursamtal. Lärarna uppfattar att det som skiljer sig mellan årskurserna är att eleverna mer och mer övertar ansvaret för sitt lärande. Det uppföljande arbetet med litteratur inleds vanligtvis med helklassdiskussioner som sedan övergår till att i allt högre grad ske i grupp och senare även mer individuellt. Lärarna motiverar genomgående och återkommande sina arbetsmetoder genom att betona läsupplevelsen: de vill på olika sätt främja läsglädjen hos eleverna och söker olika vägar att nå dit.

Syftet med studien var att se hur programmering på ett framgångsrikt sätt kan implementeras i matematikundervisningen i grundskolan. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer där nio lärare med erfarenhet av programmering deltog. Resultaten visar att lärarna anser att programmering bör användas för att utveckla matematiken och att det går att koppla arbetet till samtliga matematikområden i kursplanen. Vidare anser de också att samtliga av de fem förmågorna som ligger till grund för kunskapskraven går att bedöma i arbetet med programmering. Den progression som går att utläsa ur respondenternas svar stämmer relativt väl överens med den progression som kan ses i läroplanen för grundskolan både gällande typ av programmeringsmiljö och hur programmering används. Avslutningsvis kan nämnas att lärarna belyser ett antal aspekter som avgörande för att implementeringen ska bli framgångsrik, bland annat att läraren har tillräckliga kunskaper inom området och att det finns tillgång till digitala resurser på skolorna.

Svenska resultat i PISA-undersökningar har varit en nedåtgående spiral de senaste åren och det är skilda åsikter om varför det varit en negativ utveckling. Men i senaste PISAundersökningen visade Sverige en uppåtgående kurva och många är nu optimistiska kring att trenden har vänt. Syftet med denna studie är att undersöka om eleverna kan utvecklas genom arbete med problemlösning med hjälp av olika lösningsstrategier, gruppkonstellationer och kommunikation. Undersökningen görs med hjälp av att intervjua aktiva och legitimerade lärare i mellanstadiet som undervisar kontinuerligt i matematik. De lärare som deltar arbetar i årskurs 5 och 6. Resultatet visar att lärarna har olika sätt att undervisa i problemlösning men att det i regel handlar om ett tillåtande klassrumsklimat. Generellt sett försöker många lärare basera sin undervisning på forskning inom fältet, men studien visar även på några avvikelser. / Swedish results in PISA have been a downward spiral in recent years, and there are many different opinions about the negative trend. However, in the latest PISA survey, Sweden had shown improvements and many people in Sweden are now optimistic about the trend being changed. The purpose of this study is to investigate if pupils can develop by working with problem solving combined with different solution strategies, group constellations and communication. The study is conducted by interviewing active middle school teachers with teacher diplomas. The teachers teach continuously in mathematics and work in grade 5 and 6. The results show that teachers have different ways of teaching problem solving, but that the classroom environment is generally permissive. In general, several of the teacher try to base their teaching on research within the field. However, the study also shows some discrepancies.

Tidigare forskning har visat att pojkars och flickors motivation till matematikämnet påverkas olika vad gäller självbilden, självförtroendet samt av de stereotypiska uppfattningar om matematik som omgivningen bidrar till. Forskningen visar en nedåtgående trend i mellanstadiet för elevers motivation i matematikämnet samt att flickor har sämre motivation till ämnet än pojkar. Syftet med denna studie är att testa om olika abstraktionsnivåer i matematikens område geometri har påverkan på och effekter för elevers motivation, självtillit och prestationer. Den syftar även till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors motivation till matematik. Studien är av experimentell design i vilken abstraktionsnivåer i matematiken har manipulerats, undersökningen har dessutom genomförts vid två tillfällen. Detta i syfte att se hur värdering av självtillit och motivation påverkas hos eleverna utöver de faktiska resultaten och prestationerna i matematiktest. Deltagande elever går i mellanstadiet i olika kommuner i Sverige och vårdnadshavare har godkänt deltagandet. Denna studies resultat visar tvärtemot tidigare forskning att flickorna har högre motivation i matematikämnet än pojkarna. Undantaget är att pojkarnas inre motivation höjdes av den högre abstraktionsnivån i matematiktesterna. Det intressanta resultatet kan inte förklaras med varken självtillitsnivå eller spatial förmåga.

No description available.

Syftet med min undersökning var att bidra med ökade kunskaper om vilka uppfattningar som finns bland fjärdeklasselever gällande syftet med NTA i kemi, och om dessa överensstämmer med lärarens syfte. Datainsamlingen har gjorts via gruppintervjuer med femton elever och deras lärare. Intervjusvaren har sedan kategoriserats induktivt. Resultatet har visat att eleverna inte uppfattar syftet med NTA-lådan så som läraren tänkt. Det verkar som att eleverna ser ett mer närliggande syfte och fokuserar på vad som händer. Läraren, å andra sidan, tycks ha ett mer övergripande syfte som utgår från kunskapskraven men som hon inte fullt ut lyckas kommunicera till eleverna. Hon syftar även till att eleverna utvecklar sin resonemangsförmåga genom diskussioner i helklass. Eleverna tycker dessutom att helkassdiskussionerna är intressanta och lärorika. Tid läggs på diskussionerna vilket ger en möjlighet till en naturvetenskaplig literacitet. / The purpose of my study was to contribute with increased knowledge on what ideas fourth grade pupils have about the aims of NTA in chemistry, and if their ideas correspond with the teachers´ aims. The data collection is made through group interviews with fifteen pupils and their teacher. The answers in these interviews have been inductively categorized. The results have shown that pupils don´t see the aims of the NTA-boxes as the teacher have in mind. It seems like the pupils´ see aims in each lesson and focus on what is happening. The teacher, on the other hand, has a much more overall aim that originates from the curriculum, but which she doesn´t manage to fully communicate to the pupils. She also intends that the pupils should develop their capability of reasoning, which they do during classroom discussions. In addition to this, the pupils also find classroom discussions both interesting and educational. Time is given for classroom discussions which gives an opportunity for scientific literacy.

Examensarbetet utgår från fyra pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever. Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet. De medverkande pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lärare i årskurs 1-6 arbetar med kamratrespons vid bedömning av elevtexter i ämnet svenska. Ytterligare ett syfte med examensarbetet är att få kunskap om vilka möjligheter och svårigheter det finns med arbetssättet kamratrespons samt att ta reda på hur de intervjuade lärarna tror att eleverna upplever kamratrespons. Utgångspunkten är Vygotskijs teori om sociolkulturellt lärande i socialt samspel. I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare från tre olika skolor använts. Lärarnas beskrivningar av arbetssättet överensstämmer med vad som framkommer i litteraturen. Framför allt används kamratrespons i svenskans skriva-delar. Den vanligaste metoden är Två stjärnor och en önskan. De möjligheter och svårigheter som lärarna lyfter stämmer i stort sett överens med vad som framkommer i litteraturen. Av intervjuerna framgår att ett positivt klassrumsklimat är det viktigaste för att kamratrespons ska fungera. Av studien framgår att det finns en skillnad mellan lärarnas tankar och det som framkommer av litteraturen. De intervjuade lärarna framför att det är svårt att hitta fungerande responspar, vilket inte framgår av litteraturen. Den lyfter endast att det är bra att byta responspar ofta. / The purpose of the thesis is to investigate how some teachers in grades 1-6 work with peer responses when assessing student texts in the subject Swedish. Another purpose of the thesis is to gain knowledge about the possibilities and difficulties with the peer response method and to find out how the interviewed teachers believe that the students experience peer response. The starting point is Vygotsky's theory of social-cultural learning in social interaction. The study has used semi-structured qualitative interviews with five teachers from three different schools. Teachers' practice coincides with examples in the literature on how the work method can be used. Most importantly, peer response is used in Swedish writing. The most common method is two stars and a wish. The opportunities and difficulties that the teachers raise are broadly in line with what appears in the literature. What appeared in the interviews as the most important thing to make the peer response work was a positive climate in the group. The study finds a difference between the thoughts of the interviewed teachers and what appears in the literature. The interviewed teachers express that it is difficult to find effective response pairs. What emerged in the literature was instead that it is good to change response pairs often.