Meningsfull fritid är ett centralt begrepp i fritidshemmets verksamhet och berör i hög grad eleverna, då det är deras fritid som det handlar om. Trots det, samt att elevernas intressen och behov ska styra verksamheten, finns förhållandevis lite forskning om meningsfull fritid som belyser elevers perspektiv inom fritidshemsverksamheten.  Föreliggande studie intar ett barndomssociologiskt perspektiv, där delaktighet och inflytande är centralt. Studien är kvalitativ, med syfte att undersöka elevers uppfattning om meningsfull fritid inom fritidshemmet. Metoden för insamling av data är fokusgruppsintervjuer, vilka utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Eleverna har i fokusgruppsdiskussioner, för att besvara studiens frågeställningar, fått beskriva sin syn på fritidshemmets aktiviteter samt redogöra för hur de vill att verksamheten ska vara utformad. Resultatet visar att eleverna har en positiv attityd till fritidshemmet och dess verksamhet och de uppskattade flertalet aktiviteter. I studiens resultat framträdde kategorier som rörelse, skapande, digitala verktyg och relationer, och ett övergripande tema var att eleverna önskade mer inflytande över sin meningsfulla fritid inom fritidshemmet.

The purpose of this study is to explore active after-school teacher’s perceptions of the concept of meaningful leisure time. The purpose of the study is also to investigate if the interpretations of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and after-school teacher’s actual work in a leisure activity. The study also provides an insight into how afterschool teachers perceive their roles in general. The study is based on qualitative interviews on five after-school teachers from four different schools in a municipality in Sweden. The results of the study show that the respondents interpret the concept of meaningful leisure-time in both similar and different ways. A common perception among the respondents is that meaningful leisure-time activities is important for social and emotional development and learning. The children can together with the after-school teachers create meaningfulness that may be considered as a meaningful leisure time. The study also shows that the respondents understanding of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and vice versa.Keywords: Meaningful leisure time, recreation, after-school teacher, perceptions of the concept of meaningful leisure time.

In this essay we have compared the after-school activities from the present day to how they were composed 15 years ago, as well as shedding light on some of the changes our profession has undergone in pace with a changing society. We observed that this subject has been brought up many times before, after reading multiple works, and the issue one would want to clarify is whether this change has been for the better or for the worse. Have these changes benefited the students, educators and the after-school activities or have they brought complications and deteriorations? The governing documents have been amended; the environment and pre-requisites have been transformed. We have disassembled the various governing documents and the pre-requisites as well as the significance of the relations that we, as after-school teachers, rely on on a day-to-day basis which we then need to relate ourselves to. The purpose of this essay is to analyze the development of the after-school activities on several levels and analyze the implications of these changes or lack thereof for everyone involved out of several aspects. Nanette portrays the conditions from fifteen years ago whereas Lena depicts present-day conditions. The issues being treated are as follows: What is the difference between Lena’s and Nanette´s professional roles based on both of their reports as well as the governing documents? What does the conception of “meaningful after-school activities” entail and which contributing factors can have an impact on it? Nanette´s report uses the terms children and parents whereas Lena´s report uses students and legal guardians. What implications does this change in the use of terms have and what is the purpose behind it? Out of which ethical perspectives can we interpret our actions in the reports? The changes that have been observed are found in the use of terms, resources as well as the varying amount of access to the premises, the view on children's free play and the educational level of employees, much of which can be connected to an interpretation of the curriculum's use of the term meaningful after-school activities. On the other hand, what we observed not to have changed is the ethical thought process and the ethical theories one relies on during decision-making as an educator. Whether these changes have led for better or worse has no unequivocal answer as of now due to the causal links being complex by other factors being at play, economy, as well as conditions varying between schools. Furthermore, we have noticed that, even though this has been a recurring subject to be brought up, we can still conclude that further reflection and research on this subject is needed.

Elever i årskurs 4-6 slutar på fritidshemmen och vi vet inte riktigt varför eller vad de gör istället.Syfte med denna studie är att förstå vad som ligger bakom årskurs 4–6 elevers val att antingenstanna eller lämna fritids. Syftet är vidare att ta reda på vad eleverna gör på sin fritid.Frågeställningarna som vår studie utgår ifrån är följande: “Varför väljer vissa elever att sluta ochandra att stanna kvar i fritidshemsverksamheten?” och “Vad gör eleverna i årskurs 4-6 efterskolan?” och “Erbjuder fritidshemsverksamheten en meningsfull fritid för elever i årskurs 4-6enligt eleverna?”. Studien bygger på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med87 elever och en kvalitativ studie i form av en gruppintervju med 4 elever, alla från samma skolai årskurs 4-6. Med hjälp av begreppen meningsfull fritid, meningsfullhet utifrån teorin KASAMoch Haglunds fyra sätt att se på fritid har vi analyserat vår empiri. I intervjuerna framkom attelevernas fritidshem låg på en annan skola vilket var en viktig orsak till varför många eleverslutat. Vår studie visade att en betydande del av eleverna ansåg att fritidsverksamheten var tråkigoch att det var viktigt om kompisarna gick där. Vi kunde se kopplingar mellan att elever tyckteatt fritidshemmet var tråkigt och dess brist på erbjudande av meningsfulla aktiviteter. Mångaelever hade fler än en organiserad fritidsaktivitet i veckan och det skulle kunna vara en anledningtill att eleverna behövde tiden mellan skolan och aktiviteten till rekreation. Underrekreationstiden ägnade sig eleverna åt att äta mellanmål, göra läxor och olika skärmbaseradeaktiviteter. Somliga elever upplevde fritidshemmets aktiviteter som meningsfulla då de varje dagerbjöd aktiviteter som eleverna tyckte om, till exempel TV- och datorspel. Det framkom även attde aktiviteter som eleverna upplever som meningsfulla var sådana där eleverna fick vara medoch bestämma, känna sig delaktiga från början till slut och där de fick social uppskattning.

Inledning Många fritidshemsplaceringar avslutas när eleverna är runt 9–10 års ålder, trots att fritidshemmet är en plats för relationsskapande, där vuxenstöd finns och gemenskap framhålls som väsentligt. Skolverket (2022) skriver fram utvecklandet av kamratrelationer som betydande och att undervisningen i fritidshemmet ska ske till stor del situationsstyrt, utefter elevernas egna behov och intressen. Vi har undersökt elevers tankar och erfarenheter om fritidshemmets verksamhet. Syfte Denna studie syftar till att utifrån barns perspektiv utveckla kunskap om vad som bidrar till att 9–10-åringar slutar på fritidshemmet samt undersöka vad som krävs för att de ska stanna längre. Områden som fokuseras är hur elevernas fritid ser ut efter avslutandet, vad de anser är meningsfull fritid och vad som kan bidra till att de stannar kvar längre upp i åldrarna. Metod Med det teoretiska ramverket barndomssociologi och dess begrepp, kamratkulturer, barnperspektiv, barns perspektiv samt barn som aktörer söker vi elevernas egna tankar om fritidshemmet och deras avslutande av fritidshemsplats. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter genom kvalitativa intervjuer, närmare bestämt semistrukturerade fokusgrupper. Empirin har analyserats utifrån trestegsmodellen där det som framkommit i elevernas diskussioner har delats in i olika teman. Resultat Resultatet av studien visar kamratrelationers stora betydelse för att elever ska känna meningsfullhet i att vara i fritidshemmets verksamhet. Det visar även att ökat medbestämmande är efterfrågat av eleverna, främst de äldre. Studien belyser hur flertalet som avslutar fritidshemmet är ensamma hemma under eftermiddagarna, inte sällan med följden att de blir stillasittande framför en skärm. Studien upplyser om att det finns ett tydligt behov av vuxenstöd. Framträdande i resultatet är äldre elevers upplevelse av att aktiviteter i fritidshemmet mestadels passar yngre elever och att de bör anpassas utefter ålderns behov.

The purpose of this study is to contribute to research relating to the perspective of what students consider important to conduct the leisure-time centre so as to ensure a meaningful leisure time. The focus of the study in in highlighting the views and opinions of the students. Earlier research is based on different studies, which focus on questions such as students development, students views on transitions and students social experiences. In this study the result is analyzed through a theoretical framework based on various theories of play. The three main theories consist of didactic positions, the effects of the environment on students' state of being, and the purpose of play. The method used for this study consisted of eight qualitative, semistructured interviews conducted in groups of three students from the third grade, performed at two schools. By analyzing the result, three aspects could be discerned as important for the students, which forms the basis for the studies discussion. These three aspects are the importance of an inviting and appealing environment, the possibilities for a social community, and the role of the teacher as a figure for safety in the everyday running of the leisure-time center. Furthermore, it can be discerned that play is a central aspect, which permeates everything which the students request from the leisure-time center.

Barn och ungdomars psykiska hälsa gynnas av en meningsfull fritid. Syftet med studien var att undersöka socialarbetares upplevelse av hur en meningsfull fritid påverkar barn och ungdomars psykiska hälsa, samt att belysa socialarbetares integrering av meningsfull fritid i sitt dagliga arbete med barn och ungdomar. Metoden i denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socionomer. Med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys identifierades teman utifrån teorin salutogenes samt begreppen KASAM och empowerment för att jämföra insamlade data och tidigare forskning. Resultatet visar att en meningsfull fritid är viktigt för barn och ungdomars psykiska hälsa, men vad som är meningsfull fritid är individuellt. Informanterna betonade bland annat socioekonomiska hinder och samhälleliga möjligheter som finns för att barn och ungdomar ska ha en meningsfull fritid. Resultatet visar även att socialarbetare ger barn och ungdomar verktyg att själv hantera sin psykiska hälsa. / Children and adolescents' mental health benefits from meaningful leisure activities. This study aimed to explore social workers' experiences of how meaningful leisure impacts the mental health of children and adolescents, and to highlight how social workers integrate meaningful leisure into their daily work with these groups. The method used in this study was qualitative semi-structured interviews with six social workers. Using directed qualitative content analysis, themes were identified based on the theory of salutogenesis and the concepts of Sense of Coherence and empowerment to compare collected data with previous research. The results indicate that meaningful leisure is crucial for the mental health of children and adolescents, but what constitutes meaningful leisure is individual. The informants emphasized socioeconomic barriers and societal opportunities for children and adolescents to engage in meaningful leisure activities. The findings also show that social workers provide tools for children and adolescents to manage their mental health independently.

Fritidshemmet har gått från en verksamhet för att förhindra kriminalitet och tiggeri till att erbjuda stimulans och meningsfullt skapande. Med dessa förändringar har även fritidslärarens yrkesroll formats, det vill säga att fritidslärarsubjektet har omformat beroende på vilka diskurser som är rådande. Att erbjuda omsorg och lärande till eleverna är en del av rollen och uppdraget men även att kunna anpassa sig till de ändrade arbetsvillkoren när verksamheten behöver förändras. Vårt syfte med denna studie är att undersöka vilka diskurser som framträder när lärare i fritidshem och rektorer uttrycker sina tankar om meningsskapande inom fritidsverksamheten samt hur dessa diskurser kan forma fritidslärarsubjektets ideal. Teoretisk ramverk som används som analysverktyg vars diskursteori, subjektkonstruktioner och makt. Studien genomförs med två kvalitativa metoder där fyra rektorer och 10 lärare i fritidshem deltog i semistrukturerade intervjuer eller fokusgrupper. Empirin samlades in och transkriberades, sedan genomfördes och tematisering av materialet. Efter detta gjordes en kvantitativ sommar som belysta sju olika teman som var framträdande i intervjuerna. Dessa teman och teorin som analysverktyg har formatstudier. De mest återkommande teman kategoriseras i tre olika diskurser.  Resultatet visade att fritidslärares yrkesroll är föränderligt eftersom förståelsen för denna brister i många höst. Yttre faktorer, såsom tid och rum blev beskrivande förutsättningar för fritidslärarsubjektet och dess arbetsuppgifter. Resultatet visade att tidssnyltande, glömska och vilja att bli sedd var av några tema som var utförda i diskurserna för fritidslärarsubjektet.

I denna studie undersöker vi fritidspedagogers förhållningssätt till meningsfull fritid för barn, hur dessa förhållningssätt står emot föräldrar inom medel- och arbetarklassen, och om fritidspedagoger använder verksamheten för att skapa likvärdiga möjligheter för barn att generera utbildningsfrämjande resurser. Barn rustas olika inför framtiden beroende på vilket hem och vilka uppväxtvillkor de föds in i vilket föreslår en inbyggd orättvisa i vårt samhälle. Föräldrars tillgång till socialt, kulturellt och ekonomiskt kapital skapar ett värderande av utbildning som överförs till deras barn genom den primära socialisationen. Föräldrar inom medelklassen odlar till skillnad från föräldrar inom arbetarklassen aktivt handplockade färdigheter hos sina barn genom organiserade fritidsaktiviteter som föräldrarna anser blir gynnande ur ett framtidsperspektiv. Med skilda ambitioner om sina barns framtida utbildningsval fortsätter de högre klasserna att ta avstånd från de lägre. Genom deltagande observation och intervjuer undersöker vi fritidspedagogers eget förhållningssätt. Vi ser en potential hos fritidshemmet att bli en jämlikhetsfrämjande institution genom att förse barn inom arbetarklassen med likvärdiga möjligheter att generera samma typ av resurser på fritiden som barn inom medelklassen gör. Fritidspedagoger värderar fri lek där eleverna får utvecklas naturligt i en trygg, pedagogisk miljö och menar att vad som är meningsfullt utgår ifrån vad eleverna själva upplever. Fritidspedagogers förhållningssätt till meningsfull fritid skiljer sig därför från föräldrar inom medelklassen. Att barns fritidsvanor ser olika ut är inte ett jämlikhets-problem som uppmärksammas på fritidshemmet.

This study is based on previous quality reviews of the afterschool program and previous research that points to a problem in the businesses. The problem consists of deficiencies in planning, developing and evaluating the activities of the afterschool program, which means systematic quality work. An ongoing state investigation describes continued problems with quality work in afterschool programs. The purpose of this study is therefore to investigate the extent of the systematic quality work in the afterschool program and the conditions for the work, which must be carried out in accordance with the Education Act. To get answers to our questions, we have departed from John Dewey's theory of education and democracy and interviewed two researchers with experience in the subject as well as a former principal in compulsory school to obtain evidence of the systematic quality work. In addition, reports of systematic quality work in various municipalities in Sweden have been analyzed. The results of our survey show that there are often no conditions for conducting systematic quality work. Principals have a primary role for systematic quality work to be carried out, but at the same time, there seems to be a need for skills development for principals regarding systematic quality work in the afterschool program. In addition, more and more competent and legitimate staff are needed to achieve the goals and requirements set by the curriculum, and then supporting principals who are familiar with the afterschool program's mission are also needed. / Denna studie grundar sig på tidigare kvalitetsgranskningar av fritidshemmet och tidigare forskning som pekar på en problematik i verksamheterna. Problematiken utgörs av brister i att planera, utveckla och utvärdera fritidshemmets verksamhet, vilket betyder systematiskt kvalitetsarbete. I en pågående statlig utredning beskrivs fortsatta problem med kvalitetsarbetet i fritidshem. Syftet med denna studie är därför att undersöka omfattningen av det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmet och förutsättningarna för arbetet, vilket ska genomföras enligt skollagen. För att får svar på våra frågor har vi utgått från John Deweys teori om utbildning och demokrati och intervjuat två forskare med erfarenhet av ämnet samt en före detta rektor i en grundskola för att få evidens för det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill har rapporter av systematiskt kvalitetsarbete i olika kommuner i Sverige analyserats. Resultatet i vår undersökning visar att det ofta saknas förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektorer har en huvudsaklig roll för att ett systematiskt kvalitetsarbete ska kunna bedrivas, men samtidigt tycks det finnas ett behov av kompetensutveckling för rektorer gällande systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet. Därtill behövs det i högre grad behörig och legitimerad personal för att verksamheten ska uppnå de mål och krav som läroplanen föreskriver och då behövs även stödjande rektorer som är förtrogna med fritidshemmets uppdrag.