De senaste decenniernas förskjutning mot governance har gjort samhällsplaneringen alltmer komplex och fler aktörer har tagit plats i planeringen. De viljor och ideal som dessa aktörer har kommer till uttryck bland annat genom språkbruket i arkitekttävlingar, ett språkbruk som innehåller många metaforer. Ett flertal studier har kunnat påvisa metaforernas påverkanskraft på mänskliga resonemang - genom att tala om världen på ett särskilt sätt kan metaforerna legitimera vissa handlingar och världsbilder och samtidigt osynliggöra andra.   I syfte att synliggöra det språkbruk som präglar samtida arkitekttävlingar ämnar den här uppsatsen att besvara två frågor: vilka begreppsliga metaforer används i samtida svenska arkitekttävlingar för stadsdelar? samt vilka problem, åtgärder och aktörer legitimeras av bruket av metaforer i arkitekttävlingarna? Genom att anlägga ett perspektiv från den kognitiva lingvistiken och utföra en metaforanalys på språkbruket i fem olika arkitekttävlingar för stadsdelar upptäcker den här studien att metaforerna som används i samtida tävlingar visar en stor bredd av dels teman och ämnen och dels åtgärder och aktörer som legitimeras i tävlingarna. Metaforerna representerar både levande och icke-levande domäner, både vardagsnära och mer branschspecifika. De teman som kan skönjas är: den biologiska staden, staden som kultur och media, att driva staden som ett företag, staden som svärd och sköld, staden som egendom, när staden blir sin motsats, den mekaniska staden, staden som håller ihop och staden som ännu inte finns. Det finns tendenser i materialet att icke-levande ting tillskrivs en agens som de i bokstavlig mening inte kan ha och att flera av de åtgärder som legitimeras i materialet har en tydlig geografisk profil där vissa platser i staden premieras framför andra.

Sammanfattning I den här studien analyseras 40 texter i svenska och svenska som andraspråk åk.9 från NP 2013/2014. Syftet är att identifiera vilka språkliga skillnader som finns i de olika betygsstegen och om möjligt koppla dessa till vardagsspråk och kunskapsspråk. Metoden som används utgår från den systemisk funktionella grammatiken, där grammatiska metaforer undersöks i texterna för att se grad av innehållstäthet i texterna, vilket är en indikation på det mer vuxna kunskapsspråket. Förekomst av materiella processer undersöks då dessa är övervägande i berättande texter och indikerar ett mer vardagsnära språk. Resultatet av dessa undersökningar visar en markant skillnad gällande grammatiska metaforer där texterna med högre betygssteg är betydligt mer GM-täta. På liknande sätt ses en tydlig koppling mellan betyg och materiella processer, då dessa är betydligt fler i lägre betygssteg.  Skrivuppgiften kräver att eleven skriver i den argumenterande genren och därför undersöks hur genre realiseras i de olika betygsstegen. Detta har gjorts genom att identifiera förekomst av tes, argument, retoriska frågor, uppmaning och signatur, eftersom detta är strukturella steg som ska finnas i den argumenterande texten. Resultaten visar på tydliga mönster där texter med högre betyg i betydligt högre grad anpassar strukturen till den argumenterande genren med en tydlig tes och utvecklade argument. Dessa texter innehåller i högre grad retoriska frågor och en avslutande uppmaning.

In dieser Arbeit mache ich die Analyse von metaphorischen Ausdrücken im "kaukasieschen Kreidekreis" und ihre Übersetzung in der schwedischen Übersetzung "Den kaukasiska kritcirkeln". Bei der Analyse fokusiere ich auf Äquivalenz.

Ett ord kan ha flera betydelser, vilket innebär att betydelsen är beroende av kontexten där ordet används. I denna korpusbaserade studie undersöks adjektiven svår, komplicerad, hård och tung som, antingen i sin grundläggande eller metaforiska betydelse, relaterar till den semantiska domänen SVÅRIGHETER. I enlighet med Rakhilina och Reznikovas (2016) frame-metod ämnas adjektivens kontexter, och således även betydelser, beskrivas genom att identifiera vilka substantiv som respektive adjektiv vanligen kombineras med i svensk bloggtext. De kombinatoriska möjligheterna (och begränsningarna) ställs både i relation till varandra, samt i ett bredare perspektiv till tidigare forskning om motsvarande lexem på andra språk. Adjektiven svår och komplicerad tenderar att samförekomma med en relativt bred variation av substantiv, medan adjektiven hård och tung ofta används med arbetsrelaterade eller tidsrelaterade substantiv. Flest likheter hittades å ena sidan mellan svår och komplicerad, å andra sidan mellan hård och tung. Skillnaderna var annars mer påfallande, trots många gemensamma kollokat, eftersom adjektiven även kunde associeras till olika bibegrepp. Studiens upptäckter ger särskilt stöd för att det mellan skilda språk finns olika associationer mellan SVÅRIGHETER och de lexem som relaterar till domänen, och därmed ges ytterligare anledning för framtida studier att undersöka kontexterna där lexemen används.

Forskningsfrågor - Vilka ledarskapsbeteenden uppvisar chefer under medarbetarsamtal? - På vilket sätt kan chefernas beteende i medarbetarsamtalet förklaras med hjälp av aktuella ledarskapsteorier? Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilka ledarskapsbeteenden som chefer manifesterar under medarbetarsamtalet, för att bidra med en fördjupad kunskap kring detta fenomen. Studien använder sig av en teoretisk referensram som grundar sig i etablerade ledarskapsteorier som används för att analysera chefers beteende inom kontexten av medarbetarsamtal, för att undersöka om de etablerade teorier kan förklara dessa beteenden i denna specifika kontext. Metod Studien klassas som en explorativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tematisk analys med metaforer används som analyseringsmetod. Slutsats I studien har flera beteenden upptäckts som har kategoriserats i tre distinkta metaforer. Dessa metaforer är Guiden, Medlaren och Vårdaren. De tre metaforerna tolkas innebära olika tillvägagångssätt som ledare utnyttjar för att öka ägarskap och eget ansvar av prestation hos sina medarbetare. Medarbetarsamtalet i sig blir en sorts avfyrningsramp varifrån ledare kan sätta tonen för prestationer och medarbetarnas ägarskap av dem i framtiden. Detta kan vara ett enkelt sätt att minska behovet av kontroll och styrning av medarbetare i övrigt. / Research questions - What leadership behaviours do managers' exhibit during performance appraisals? - In what way can the managers' behavior in the employee interview be explained with the help of current leadership theories? Purpose The purpose of the study is to investigate what leadership behaviors managers manifest during performance appraisals, to contribute with an in-depth knowledge of this phenomenon. This study uses a theoretical frame of reference based on established leadership theories used to analyze managers’ behavior within the context of performance appraisals, to investigate whether the established theories can explain these behaviors in this specific context. Method This is an exploratory study with semi-structured interviews as data collection method. Thematic analysis with metaphors is used as an analysis method. Conclusion In the study, several behaviors have been discovered that have been categorized into three distinct metaphors. These metaphors are the Guide, the Mediator and the Caretaker. The three metaphors are interpreted to include different approaches that leaders use to increase ownership and personal responsibility of performance in their employees. The employee conversation itself becomes a kind of launching pad from which leaders can set the tone for performance, and employee ownership of it, in the future. This can be a simple way to reduce the need for control and management of employees in general.

Syftet med denna studie var att undersöka andraspråkselevers ämneslitteracitet i deras textproducerande uppgifter. Frågeställningarna som skulle besvaras i denna studie var hur använder sig andraspråkselever av ideationella grammatiska metaforer i sina texter?vilka röster framträder i andraspråkselevernas texter? För att besvara frågeställningarna användes den deduktiva ansatsen, det insamlade materialet analyserades mot två teorier. Dessa två teorier som användes var ideationella grammatiska metaforer och Coffins (2002) röstteori från ramverket Appraisal, vilka ingår i Hallidays systematiskt funktionell lingvistik. Resultat i studien visade att användandet av ideationella grammatiska metaforer var större i elevtexterna från årskurs 1 jämfört med årskurs 2. Trots att ordantalet i elevtexterna i årskurs 2 var större än i årskurs 1. Resultatet synliggjorde också att eleverna använde sig till största delen av den återberättande rösten från Coffins (2002) röstteori. Men det synliggjordes också att om det hade en fjärde röst, den beskrivande rösten, i röstteorin hade resultatet sett annorlunda ut. En slutsats till denna studie påvisade att eleverna inte hade svårt att använda sig av ämneslitteracitet i deras texter eftersom texterna innehöll flera ideationella grammatiska metaforer. En annan slutsats till denna studie var att det skulle behövas en fjärde röst, den beskrivande rösten, som hade underlättat för eleverna med användning av bakgrundsfakta i deras texter. Den sista slutsatsen var att historielärare måste arbeta med det ämnesspecifika språket med andraspråkselever för att de ska kunna utveckla deras språkliga register.

Denna studie syftar till att reflektera över den makt medierna besitter genom att studera de retoriska knep och tillvägagångssätt som Svenska Dagbladet och Sydsvenskan använder i sina ledare för att försöka övertyga läsarna. Tidningarna står nära varandra politiskt, men ändå inte på precis samma punkt på den politiska skalan, så det var då intressant att se om deras syn på valen skilde sig åt. För att komma fram till detta har jag använt mig av den klassiska maktteorin agenda setting och de retoriska teorierna om metaforer. Dessa teorier har applicerats under genomförandet av en retorisk analys av de ledare om valen som publicerats under första kvartalet 2012. I den retoriska analysen har de retoriska begreppen identifierats, analyserats och tolkats utifrån hermeneutiska förhållningssätt gällande min egen förförståelse. Resultatet visade sig bli att även om tidningarna på vissa plan hade olika retoriska tillvägagångssätt så var stommen i deras budskap detsamma. Slutsatsen blir att även om de svenska medierna inte direkt kan påverka den amerikanska politiken så sätter den ändå ramarna för vad den svenska allmänheten kan säga och tänka om den. / This study is aiming to reflect on the power that the media is possessing through studies of rhetorical tricks and approaches that Svenska Dagbladet and Sydsvenskan are using in their editorials to persuade their readers. The papers are very close to each other on a political level, but aren’t on the same exact spot on the political scale, which makes it interesting to see if their view on the elections differed. To get to conclusions about this I used a classical theory about media power called agenda setting and the rhetorical theories of metaphors. These theories were applied during rhetorical analysis of the editorials concerning the elections which was published during the first quarter of 2012. In the rhetorical analysis the rhetorical concepts have been identified, analyzed and interpreted considering hermeneutic approaches of my own pre-understanding. The result was shown to be that even if the papers on some cases had different rhetorical approaches the core in the message was the same. The conclusion is that even if the Swedish media not really are able to influence the American politics, they still set the framework for what the Swedish people are able to say and think about it.

Denne afhandling rummer en række studier af forholdet mellemnaturvidenskab og politik. Race og køn er kun berørt ganske overfladisk, da det er ambitionenaf undgå forargelsen som relevanskriterium. Det er snarere formålet at vise naturvidenskabeni sin normalitet som målestok for erkendelse og moralitet og som en integreret del afhverdagens tænkning.Med udgangspunkt i begrebshistorien og studiet af metaforer – især de organiske – eftersporer afhandlingen naturvidenskabens rolle i det 19. århundrede i forhold til teologien og begrebet ”Guds død”. Dernæst behandler den forholdet mellem naturvidenskabog politik og viser, hvor tæt de var forbundne. Fem særskilte studier viser forskellige aspekteraf dette forhold.

This dissertation deals with 199 gender related proverbs that were collected in northern Sweden and were used in an agrarian environment, approximately between the beginning of the 19th century and the beginning of the 20th. The conceptions of gender which these proverbs convey also belong to the same time range and place. The aim of this dissertation is to find out which conceptions of gender that is conveyed by proverbs in an older agrarian environment in northern Sweden. In order to achieve this aim the following question is examined: What conceptions are found in the proverb material of the cultural category woman, the cultural category man and of the relationship between these categories? As a base for an interpretation of the proverbs, which are written in various Swedish dialects, a linguistic analysis is carried out. The interpretation is then formed through a concept that was developed by Kirshenblatt-Gimblett (1982); namely, base meaning. This concept relates to the shared meaning of a proverb by a group of people. The proverbs that include metaphors and similes are analyzed with a method that is developed from the cognitive linguistic theory of blending (Fauconnier & Turner 1996, 1998). The proverb material is sorted in three analytical categories, and presented in separate chapters: Chapter four, The Marriage Market (Äktenskapsmarknaden), chapter five: The Household (Hushållet) and chapter six, Sexuality (Sexualiteten). These categories are in turn divided into sub categories. One example of a salient conceptions of gender that is found in the category The Marriage Market is that the man chooses a woman, not the other way around. One example of a central conception in the category The Household is that the man earns money and supply other resources and the woman takes care of these resources. The significance of the conceptions of male and female sexuality is that they convey the difficulty in controlling a virulent male sexuality. The gender conceptions are analysed as part of a system of gender hegemony and a cultural model of the successful household is suggested based on the proverb material.

I studien undersöktes hur texter i läromedel för nyanlända andraspråkselever förhöll sig till begreppet läsbarhet i jämförelse med två läromedel för studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram. Läsbarheten i dessa analyserades med den systemiska funktionella lingvistiken som metod för att undersöka läromedlens användning av verbprocesser, agens i materiella verbprocesser och nominaliseringar som grammatiska metaforer.   Resultaten visade att läromedlet för nyanlända förhöll sig till läsbarhet genom att använda frekventa verb i texten för att förklara nominaliseringar som utgjorde de centrala begreppen för kapitlet. Användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer var i samtliga läromedel väldigt lik med undantaget att läromedlen för de studie- och yrkesförberedande programmen använde sig av fler icke-mänskliga agenser för att dölja deltagare och fler skriftspråkliga grammatiska metaforer som skyldigheter. Inga stora skillnader mellan användningen av verbprocesser, agens och grammatiska metaforer identifierades mellan de två läromedlen för gymnasieprogrammen. Resultaten visade tydligt att ju högre nivå på läromedlet desto större krav ställer det på elevers förkunskaper och språkregister.