Det är idag fortfarande en stor del av alla IT-projekt som misslyckas och kravhanteringen har fått en större betydelse för om ett IT-projekt ska lyckas eller inte. För att en större möjlighet till att ett IT-projekt ska lyckas används kravinsamlingsmetoder, dock är det viktigt att rätt kravinsamlingsmetod väljs till det specifika projektet. Om fel kravinsamlingsmetod väljs från början kan detta ledda till en misslyckad systemimplementation. Därför har författaren av rapporten valt följande huvudproblemfråga att undersöka i denna uppsats: Vilka råd rörande metodval kan ges till organisationer som ska implementera och välja en kravinsamlingsmetod? Med hjälp av enkäter och djupare intervjuer har författaren samlat in tillräckligt med material för att spegla de svar som framkommit i slutet av rapporten. Undersökningen ledde till att författaren skapade en ram som speglade ett antal punkter som är viktiga att tänka på vid valet av kravinsamlingsmetod.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen när det gäller alla elevers läs- och skrivinlärning i förskoleklassen. Metodvalet av vår undersökning baserades utifrån tre kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade två pedagoger och fick ta del av deras arbete med elevers individuella läs- och skrivinlärning. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna är lyhörda för att arbeta på olika sätt då det gäller att öka möjligheterna till elevernas lärande och utveckling. Med andra ord finns det ingen given metod som är anpassad till samtliga elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Vi intervjuade även verksamhetsutvecklaren Erica Eklöf som handleder pedagoger i deras arbete när det gäller läs- och skrivinlärningen. Ericas erfarenhet har hjälpt oss att få inblick i de dilemman som pedagoger stöter på vad beträffar elevers individuella läs- och skrivutveckling. Resultatet av intervjun visade att pedagogers kompetens är en avgörande faktor vad det gäller att undervisa så att varje elev lär sig utifrån sina erfarenheter, intressen och förutsättningar. I vårt bakgrundsmaterial har vi bland annat lutat oss mot de internationella undersökningarna PIRLS och PISA. Undersökningarna pekar nämligen på att svenska ungdomars läsförmåga försämras vilket är oroväckande.

Subtraktion är det räknesätt som elever i de tidiga skolåren ofta har mest problem med. Subtraktion är mer komplext jämfört med addition då det bland annat finns olika sätt att se en subtraktiv uppgift på. Svårigheterna med subtraktion grundar sig delvis på de val eleven gör kring strategi och metod vid uträkningar av subtraktionsuppgifter.  Denna litteraturöversikt fokuserar på de strategi- och metodval elever i de tidiga skolåren gör vid beräkning av subtraktionsuppgifter. Syftet är att redogöra för styrkor och svagheter med respektive strategi/metod och vilka faktorer som påverkar dessa val. Det framgår av vår litteraturöversikt att den subtraktiva förändringen är den dominanta strategin för elever i de tidiga skolåren. Strategin kan dock leda till komplikationer. Resultatet visade även att den metod som användes mest frekvent av eleverna i de tidiga skolåren är enstegsräkning. Denna metod är bekväm för eleverna att använda i uträkningar av subtraktion. Å andra sidan blir metoden mer krävande och komplex vid beräkningar av uppgifter med högre tal och vid mer komplicerade subtraktionsuppgifter.

Beräkningar av subtraktionsuppgifter visar sig vara en utmaning för svenska elever i årskurs 3. Problematiken ligger i valet av beräkningsmetoder, där dessa inte är lika effektiva och framgångsrika som vid beräkningar av addition. Denna studie är inspirerad av en fenomenografisk ansats, som syftar till att redogöra för vilka uppfattningar elever i årskurs 3 har av subtraktion, samt vad som påverkar elevers metodval vid beräkningar av subtraktion. Studiens syfte besvaras med följande frågeställningar; hur uppfattar elever subtraktion? Vilka aspekter påverkar elever att välja en specifik metod vid beräkningar av olika subtraktionsuppgifter? Med utgångspunkt från semistrukturerade individuella intervjuer med 10 elever från två klasser i årskurs 3, visar det sig att samtliga elever inledningsvis uppfattar räknesättet subtraktion som en subtraktiv förändring, där något försvinner eller tas bort. Vid beräkning av sex olika subtraktionsuppgifter; tre textuppgifter och tre uppgifter med okända tal, visar eleverna en variation i att vara flexibel respektive anpassningsbar i metodvalet. Resultatet redovisar kategorier som representerar olika beräkningsmetoder. Inom respektive kategori lyfts elevers egna beräkningar inklusive deras motiveringar till valet av beräkningsmetod.  Standardalgoritmen visar sig vara den dominanta beräkningsmetoden, där ett fåtal elever använder standardalgoritmen vid samtliga uppgifter. Där valet av att använda standardalgoritmen som beräkningsmetod beror på att metoden är enklast att använda och att det går fort att räkna ut svaret med standardalgoritmen. I resultatet hävdar eleverna även att valet av metod beror till stor del på de ingående talens värde i den givna uppgiften. / Calculations of subtraction tasks has shown to be challenging for Swedish pupils in grade 3. The problem lies in the choice of calculation methods, where these methods aren´t as effective and successful as those methods for calculations of addition.  This study is inspired by a phenomenographic approach and aims to explain what perceptions pupils in grade 3 has of subtraction, and what affects pupils’ choice of methods in calculations of subtraction. The aim in the study focuses on the following questions; how do pupils perceive subtraction? Which aspects influence pupils to choose a specific method when calculating different subtraction tasks? Based on semi-structured individual interviews with 10 pupils from two classes in grade 3, it turns out that all pupils initially perceive subtraction as a subtractive change, where something disappears or is taken away. In the calculations of six different subtractions task; three text tasks and three tasks with unknown numbers, the pupils show a variation by being flexible and adaptable in their choice of method. The result reports categories that represents different calculation methods. In each category, pupils own calculations is mentioned including their motivations for the choice of calculation method. The standard written algorithm is shown to be the most dominant calculation method, where a few pupils use the standard algorithm in all tasks. The choice to use the standard algorithm as calculation method is due to the simplicity of the method and that it´s faster to calculate the answer with the standard algorithm. In the result, the pupils also claims that the choice of methods depends on the value of the including numbers in the given task.

When a property is in need to get access to a facility with a certain purpose – e.g. an access road to the property – the Swedish legislation states that it under some certain conditions is possible to establish the facility compulsory on another property. When a compulsory acquisition occur the legislation also states that the owner of the property that surrender land for the facility shall get compensated for the intrusion the facility makes on his or her property. The cardinal rule to determine the compensation level for these cases – when the Swedish Joint Facilities Act applies – is that the compensation level shall be based on the decrease in market value i.e. the damage that the facility causes on the acquired property plus an equitable share of the benefit that the facility causes for the properties that get access to the facility. These situations are in general speaking named profit sharing cases. Further states the travaux préparatoires that the distribution of the profit shall be equitable with guidance of the distribution that had occurred in a “normal” voluntary agreement between the involved parties (prop. 1991/92:127 s. 69). To be able to apply the legislators requirements of equitable and “normal” voluntary agreement in a real situation there are a number of methods that can be used to decide the compensation level. A problem with these methods is that it’s not always obvious a priori which method that should be used for a certain facility. A risk that occurs when it’s not clearly defined which method that shall be used in a certain situation is that substantially different levels of compensation can occur in different cases, even if the purpose with the facility is the same. For these cases when it’s not a priori defined which method that shall be used it’s up to the cadastral surveyor – after his or her preferences regarding what can be seen as equitable – to decide in the particular case which compensation level that best correspond to the legislators requirements of an equitable and “normal” voluntary agreement. With this said, there is an obvious risk that similar situations and cases get treated unequal from a compensation perspective according to which method the cadastral surveyor chose to apply. With respect to the problem description above, the purpose of this thesis have been to investigate how the compensation legislation in the Joint Facilities Act are applied or can be applied by the cadastral authority in joint facility procedures. The investigation was performed through a study of procedure acts from the cadastral authority. / När en fastighet har ett behov av att få tillgång till en viss typ av anläggning – t.ex. en utfartsväg från fastigheten – finns möjligheter att inrätta anläggningen tvångsvis på en annan fastighet. När tvångsvisa ianspråktaganden sker är den fastighetsägare som upplåter mark för anläggningen berättigad till ersättning. Huvudprincipen för att bestämma ersättningen i dessa fall – när anläggningslagen tillämpas – är att ersättningen dels ska bestå av marknadsvärdeminskningen som anläggningen orsakar, dels en skälig del av den värdeökning som sker hos den eller de fastigheter som får tillgång till anläggningen som inrättas. Dessa situationer brukar benämnas vinstfördelningsfall. Vidare har lagstiftaren uttalat att fördelningen av värdeökningen ska ske på ett skäligt sätt med ledning av den fördelning som hade blivit fallet vid en ”normal” frivillig överlåtelse parterna emellan (jmf. prop.1991/92:127 s. 69). För att kunna tillämpa lagstiftarens uppställda krav om skälighet och ”normal” frivillig överlåtelse i en praktisk situation finns ett antal metoder som kan tillämpas för att bestämma den totala ersättningen. Ett problem med dessa metoder är att det på förhand inte sällan är helt självklart vilken metod som har företräde framför en annan. En risk är då att väsentligt olika ersättningsbelopp utgår för anläggningar med liknande ändamål eftersom ersättningsnivåerna metoderna emellan ofta skiljer sig åt relativt mycket. För dessa mer oklara fall är det upp till förrättningslantmätaren – efter dennes preferenser gällande skälighet – att i det enskilda fallet avgöra vilken ersättningsnivå som är skälig och motsvarar en ”normal” frivillig överlåtelse. Det finns därmed en uppenbar risk att likande situationer kan behandlas olika ur ett ersättningsperspektiv beroende av vilken metod förrättningslantmätaren väljer att tillämpa. Förevarande arbete har av denna anledning undersökt hur Lantmäterimyndigheten i praktiken tillämpar ersättningslagstiftningen när anläggningar inrättas enligt anläggningslagen. Huvudsyftet med arbetet har formulerats som att undersöka hur ersättningslagstiftningen i anläggningslagen tillämpas eller kan tillämpas av LM vid anläggningsförrättningar. Undersökningen genomfördes genom att studera förrättningsakter där det fanns ett officialbeslut och/eller en officialutredning i ersättningsfrågan

The Swedish government introduced on Monday 3rd of January 2022, a new bill to promote buildings’ sustainability. Assigned by the government, the bill was developed by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (Boverket). When applying the Life Cycle Assessment (LCA) framework, developers must now declare the greenhouse gas emissions resulting from the production and construction processes of their proposed construction, using the Global Warming Potential (GWP) indicator. Boverket is currently planning for the climate declaration’s evolution regarding limit values, building components, and the life cycle stages considered. Use and end-of life stages are facing major challenges as they are prone to high uncertainty, especially due to projections into the future. Currently, no International, European, nor national guidelines or norms agree on calculation methods for maintenance and replacement processes. However, methodological choices related to system boundaries, as well as maintenance and replacement needs and frequencies, significantly affect these calculation results.  This master thesis, focusing on maintenance and replacement processes LCA calculations, is a follow up of KTH research. Mandated by Boverket, it developed a national database for buildings’ components and reference values for production and construction processes. This study uses the same sample of buildings, representative of recent Swedish buildings stock for several functions, such as schools, apartment buildings, and offices. In line with Boverket’s plan, a method of calculation is developed based on literature for the maintenance and replacement processes of buildings’ roofs and façades. The relevance of considering these processes in buildings’ climate declarations is addressed. In addition, this study investigates methodological and practical challenges in a Swedish context. Specifically, it assesses the effect of calculation method on the consideration of replacement components’ environmental impact and service lives. Practical difficulties regarding implementation of these LCA processes are also discussed.  This study concludes on the relevance of considering replacement and maintenance processes in buildings’ climate declarations to avoid misleading conclusions over sustainable buildings designs. The influence of methodological choices is confirmed, and the need for harmonisation for clear definitions and guidelines for maintenance and replacement processes is emphasised. The study also identifies practical data requirements and reflects on the requirement of LCA internalization in the construction sector, from the early steps of buildings’ conception and the inclusion of all stakeholders, especially from industry. / Måndagen den 3 januari 2022 framförde regeringen ett nytt lagförslag i syfte att främja byggnaders hållbarhet. Propositionen har i uppdrag av regeringen tagits fram av Boverket. När utvecklarna tillämpar ramverket för livscykelanalys (LCA) måste de nu deklarera de utsläpp av växthusgaser som härrör från produktions- och byggprocesserna för den föreslagna konstruktionen, detta med hjälp av indikatorn global uppvärmningspotential (GWP). Boverket planerar i nuläget för klimatdeklarationens utveckling avseende gränsvärden, byggkomponenter samt de livscykelstadierna som beaktas. Användning- och uttändestadier står inför stora utmaningar eftersom de är benägna att ha hög osäkerhet, särskilt på grund av framtida prognoser. För närvarande är inga internationella, europeiska eller nationella riktlinjer eller normer överens om beräkningsmetoder för underhålls- och ersättningsprocesser. Metodval relaterade till systemgränser, liksom underhåll, utbytesbehov och frekvenser, påverkar dock dessa beräkningsresultat avsevärt.  Studien är en uppföljning av KTH:s forskning, på uppdrag av Boverket, om utvecklingen av en nationell databas för byggnaders komponenter samt referensvärden för produktions- och byggprocesser. Samma urval av byggnader används, representativt för den senaste tidens svenska byggnadsbestånd, för flera funktioner, såsom skolor, flerbostadshus och kontor. I linje med Boverkets plan tas en beräkningsmetod fram för underhålls- och utbytesprocesser av byggnaders tak och fasader, detta baserat på litteraturstudier. Den tar upp relevansen av att beakta dessa processer i byggnadernas klimatdeklarationer. Dessutom undersöker denna studi.e. metodologiska och praktiska utmaningar i ett svenskt sammanhang. Närmare bestämt bedöms beräkningsmetodens effekt på hänsynen till ersättningskomponenters miljöpåverkan och livslängd. De praktiska svårigheterna med genomförandet av dessa LCA- processer diskuteras också.  Denna studi.e. drar slutsatsen om relevansen av att överväga ersättnings- och underhållsprocesser i byggnaders klimatdeklaration för att undvika vilseledande slutsatser om byggnaders hållbara utformning. Metodvalens inverkan bekräftas, och behovet av harmonisering av tydliga definitioner samt riktlinjer för underhålls- och ersättningsprocesser betonas. Studien identifierar också praktiska datakrav och reflekterar över kravet på LCA- internalisering inom byggsektorn från de tidiga stegen i byggnaders utformning och inkludering av alla intressenter, särskilt från industrin.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur användningen av beteendetestet DiSC påverkar sångpedagogers undervisning. Tre sångpedagoger har därför fått göra ett varsitt DiSC-test och utifrån informationen i DiSC Classic Personprofil övat på att anpassa sitt beteende till tre till fyra elever vardera under tre veckor. Detta följdes av kvalitativa intervjuer med varje sångpedagog. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att sångpedagogerna fått en ny syn på sina (för studien valda) elever. Sångpedagogerna har utifrån detta anpassat sin design av undervisningen till varje elev, vilket bland annat resulterat i att sångpedagogerna upplevt en ökad förståelse och bättre kommunikation- och personkemi till eleven. De upplever vidare att eleven utvecklats snabbare och att välbefinnandet ökat för både lärare och elev. De upplever även att DiSC i många fall svarat mot de tidigare problemområden de upplevt i undervisningssituationen. Sångpedagogerna har redan innan undersökningen förståelse för att de som lärare behöver bemöta varje enskild elev individuellt, men uttrycker efter detta ett stort behov av konkreta redskap, som DiSC, som beskriver hur de kan göra detta. Sångpedagogerna anser att DiSC har varit utvecklande för deras pedagogiska design. Vidare diskuteras, utifrån ett designteoretiskt perspektiv och utifrån tidigare forskning, bland annat huruvida elevers motivation påverkas av DiSC och om användandet av DiSC i undervisningen underlättar för lärare att nå sina egna- eller elevens mål. / The purpose of this study is to investigate how the use of the DiSC behavior test affects the teaching of vocal teachers. Three vocal teachers have therefore done a DiSC test and based on the information in DiSC Classic personal profile practiced adjusting their behavior to three to four students each over the course of three weeks. This was followed by qualitative interviews with each vocal teacher. The theoretical starting point for the work is a design theoretical perspective. The results show that the voice teachers developed a new view of the students chosen for the study. Based on this, the vocal teachers have adjusted their behavior and their teaching design toward each student, which among other things has resulted in the vocal teachers experiencing an increased understanding and better communication and personal chemistry in relation to the student. Furthermore, they experience that the student has developed faster and that the well-being of both teacher and student has improved. They also experience that DiSC has in many cases provided an answer for previous problem areas they have experienced in teaching situations. Even before the study, the vocal teachers understood that they as teachers needed to treat every individual student individually, but afterwards they expressed a great need for concrete tools, like DiSC, that describe how they can do this. According to the vocal teachers, DiSC has been developmental for their teaching design. Furthermore, the effect of DiSC on students’ motivation, among other topics, is discussed from a design-theoretical perspective and based on previous research. Another question that is discussed is whether the use of DiSC in teaching facilitates teachers reaching their own goals or those of the students.

Bränder som innefattar många drabbade eller ger stor förstörelse är oftast de som blir mest omtalade. Efter händelsen sker ett omfattande utredningsarbete för att förelägga hur det som inte fick hända kunde ske. Utredningen beskriver även räddningstjänstens val av metod och taktik för att kunna nyttja detta för framtida insatser. Vad som däremot lätt glöms bort är de insatser då räddningstjänstens arbete får god effekt och resulterar i att olyckans skada begränsas. Detta examensarbete kommer beröra just dessa händelser av brand i bostad, då räddningstjänstens arbete får den effekt som eftersträvas, det vill säga arbetet har lett till en lyckad insats. Arbetet kommer därefter belysa vilka faktorer som legat till grund för att insatsen blivit lyckad, så kallade framgångsfaktorer. Syftet med arbetet är att identifiera framgångsfaktorer vid lyckade insatser för brand i bostad. Framgångsfaktorerna ska ligga till grund för att skapa ett utvecklingsunderlag berörande metod- och taktikval inom räddningstjänsten. För att göra detta krävs en tydlig definition av innebörden av en lyckad insats. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Vad innebär att en insats är lyckad? Vad innebär framgångsfaktorer för operativa insatser vid brand i bostad? Vilka framgångsfaktorer kan identifieras inom de utvalda insatserna och hur kan de identifieras, finns det gemensamma? Hur kan framgångsfaktorer nyttjas? Metoderna som tillämpats är kvalitativa intervjuer och granskning av bland annat händelserapporter från utvalda insatser av brand i bostad. Ansvarigt befäl för samtliga händelser tillfrågades att delta som respondenter till intervjustudien. Intervjufrågorna är framtagna med avsikt att besvara rapportens tre frågeställningar. Arbetet ger ett resultat som beskriver följande framgångsfaktorer för brand i bostad: Riktig och tillräcklig information i ett tidigt skede Ett snabbt motiverat agerande för att direkt slå ner branden Yttre faktorer som räddningstjänsten inte kan påverka: Agerande av utomstående innan räddningsinsatsen påbörjats Byggnadens utformning Brandens placering Delegera ansvar och uppgifter Ett tydligt definierat mål som samtliga eftersträvar Utbildning och kunskap, tidigare erfarenheter, nya metoder Tillgängliga resurser Ha god kvalitet vid omhändertagande av de drabbade, såväl på plats som efteråt Samverkan mellan berörda aktörerHa en helhetssyn över situationen och samtliga aktörers behov Ha förståelse för olika aktörers perspektiv av situationen Ha ett gemensamt språk mellan aktörer för att undvika missförstånd Dela information mellan inblandade aktörer för att undvika dubbelarbete Slutligen belyser arbetet hur räddningstjänstens kunskapsutbyte ser ut i dagsläget.