This dissertation contributes to the research in the applied market micro-structure field, aiming to investigate the impact of a specific article of the MiFID II enforced on the 3rd of January 2018: the so-called tick size regime. It is constituted by three papers that see in the market regulators and policy-makers their optimal target. The first paper evaluates the consequences of the new regulation on UK minor venues in terms of liquidity and price discovery and highlights minor unintended consequences in the implementation of the new grid. The second paper builds on these conclusions and promotes an alternative to ESMA grid, a recalibration of the tick size that might lead to a greater orderliness of UK order books. Thethirdpaperendogenouslyinvestigatesthebehaviourofthemarketparticipants in the time frame around the MiFID II enforcement, simulating liquidity breakdowns thus providing the regulators with new simple metrics to detect and monitor abnormal market participants interactions.

The ability of banks to implement regulations is important in several aspects. From the Finance Inspection ́s Point of view a successful implementation is important to protect the financial system and the consumers. For the banks it is important from a cost-benefit perspective, but also to keep customers satisfied and to maintain the right to continue banking. In spite of the advantages of successful implementation, the research in this area is limited. The aim of the study is therefore to explain how banks can implement new regulations. To fulfil the aim of the study we have adopted a qualitative view. Two case studies have been made in which empirics has been collected through eight semi-structured interviews. The respondents were bank employees who had been highly involved in the implementation of MiFID II and MiFIR. The empirics were thereafter analyzed with guidance from the theoretical frame of reference. The conclusion of the study is that the banks implementation of regulations is influenced by different factors: the cooperation between banks, the aim of the bank, the corporation culture, and the structure of the organization. The analyze has been used as a start point to create a model for how banks implement regulations. Implementation can be divided into interpretation and introduction. A major challenge is to translate the regulations and integrate them into the business activity. In order to make the employee practice the regulations, different steering mechanisms are used, for example education, information and monitoring. / Bankers förmåga att implementera regelverk kan utifrån flera perspektiv anses viktigt. Utifrån finansinspektionens perspektiv är en lyckad implementering viktigt för att skydda det finansiella systemet och konsumenterna. Medan det utifrån bankernas egna perspektiv är viktigt, dels ur ett kostnadsperspektiv och dels för att bibehålla nöjda kunder samt rätten att bedriva bankverksamhet. Trots fördelen med en lyckad implementering är tidigare forskning på området begränsad. Studiens syfte är därför att förklara hur banker implementerar nya regelverk. För att uppfylla studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångsätt tillämpats. I undersökningen har två fallstudier genomförts där empiri samlats genom åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av bankanställda som varit högt uppsatta i implementeringen av MiFID II och MiFIR. Empirin har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Utifrån analysen har sedan en modell för hur banker implementerar regelverk skapats. Studiens slutsats är att bankers implementering av regelverk påverkas av samarbete mellan banker via branschorganisationer, bankernas målsättning, företagskulturen, regelverkets komplexitet och till viss del av organisationsstrukturen. Implementering kan delas upp i tolkning och införande där en stor del handlar om att översätta regelverket och integrera det i affärsverksamheten. För att sedan få anställda att tillämpa regelverket används olika former av styrmekanismer, så som utbildning, information och uppföljning.

Värdepappersmarknaden är en marknad under ständig utveckling. Den historiska utvecklingen som skett har skapat incitament för ett utökat regelverk för att stärka kundskyddet. På marknaden återfinns en rad olika aktörer som erbjuder rådgivning till privatpersoner, detta för att hjälpa kunderna investera på denna komplicerade marknad. För att stärka kundskyddet har Europeiska Unionen [EU] släppt ett direktiv vid namn MiFID II som verkar för att öka transparensen mellan rådgivare och kund och därmed ge kunden en ökad förståelse för olika investeringsalternativ. Medlemsländerna i EU hade fram till den 3 januari 2018 på sig att implementera direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka effekter rådgivare tror att implementeringen av MiFID II har inneburit för konsumenter på värdepappersmarknaden. Syftet är även att öka förståelsen för hur MiFID II bidrar till transparens samt hur rådgivares dagliga arbete påverkas.  Vidare så har nio stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att uppnå studiens syfte. Studiens resultat påvisar att implementeringen av MiFID II har haft en positiv effekt för kunderna på marknaden. Den ökade transparensen har enligt respondenterna i studien resulterat i en ökad förståelse för de investeringar som kunderna genomför och har därmed minskat informationsasymmetrin på marknaden. Studien visar även att implementeringen hos de övriga aktörerna på marknaden har gått smidigare än hos de banker som deltagit i studien, detta då dessa redan innan implementeringen arbetat i linje med de nya reglerna. Implementeringen har dock inte påverkat längden på möten nämnvärt även om direktivet resulterat i en ökad tidsåtgång för rådgivare. Den ökade tidsåtgången tror respondenterna kan ha en negativ effekt för småsparare då en ökad arbetsbörda leder till att kostnaderna ökar. Studiens resultat tyder på att det i framtiden inte lönar sig för småsparare att besöka en rådgivare utan att de istället får förlita sig på andra alternativ som robotrådgivning. / The securities market is under constant change. And the historical changes have created an incentive for an extended regulation in order to strengthen the customer protection. The securities market holds a number of different actors providing consulting service to individuals in order to help customers invest on this complicated market. In order to strengthen the customer protection and understanding, the European Union [EU] has released a directive called MiFID II that aims to increase the transparency between advisors and consumers. The deadline for the member states to implement the directive was January third 2018. The purpose of this study is to examine what effects the advisors believes the implementation of MiFID II have meant to the customers on the securities market. The intention is also to enhance the understanding of how MiFID II contributes to transparency as well as how it has affected the daily work of the advisors. Nine semi-structured interviews have been conducted in order to attain the purpose of the study. The study shows that the implementation of MiFID II has had a positive impact on the customers. The increased transparency has according to the respondents led to an increased understanding within the securities market, which has led to a decreased information asymmetry. The study also shows that the implementation was easier to accomplice for the other actors than for the banks. The other actors already worked in line with the new standards. The implementation has despite this not led to an increased duration of the meetings even though it has led to an additional workload for the advisors. The respondents find that the increased workload will lead to higher costs. The respondents believe that the increased workload have a negative effect for smaller savers. The results indicate that small savers will have to depend on other alternatives such as robot advisors in the future.

The equity trading of today is fragmented across regulated markets (RMs) and multilateral trading facilities (MTFs). Despite being legally very similar Busch (2017), market participants have reported that they attract different types of traders. Market dynamics arise from the interactions between all market participants (agents) Kyle (1985). Price impact is an important part of these dynamics which, for the most part, can be explained by the competition between liquidity takers and liquidity providers Bouchaud et al. (2009). Hence, this thesis studies whether price impact is venue dependent by using the transient impact model, developed by Bouchaud et al. (2004), on Nordic stocks listed at Nasdaq but also traded on London based MTFs. Furthermore, MiFID II and entailing legislation introduced a considerable amount of changes to the financial markets, the effects of which on price impact will also be subject to investigation here. The findings indicate that price impact is indeed venue dependent, where RMs show less price impact than the MTFs. The effects of MiFID II are vague but seems to have lowered the temporal aspect of price impact for the MTFs, while the effects on the RMs are less evident. / Dagens aktiehandel är fragmenterad över reglerade marknader och multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar), trots att de är juridiskt väldigt lika Busch (2017), så har marknadsaktörerna rapporterat att de attraherar olika typer av aktörer. Marknadens dynamik uppstår ur interaktionen mellan dess aktörer Kyle (1985). Prispåverkan är en viktig del av denna dynamik som, för det mesta, kan förklaras av konkurrensen mellan likviditetstagare och likviditetsgivare (Bouchaud et al. 2009). Således undersöker denna uppsats om prispåverkan skiljer sig mellan handelsplatser genom att använda en transient prispåverkansmodell, utvecklad av Bouchaud et al. (2004), på handelsdatat från nordiska aktier listade på Nasdaq, men som även handlas på MTF-platformar i London. Introduktionen av MiFID II och tillhörande lagstiftning har inneburit betydande förändringar för den finansiella marknaden, vilkas effekter på prispåverkan vid aktiehandel också kommer att undersökas här. Fynden i denna studie indikerar att prispåverkan är handelsplatsberoende, där priset påverkas mindre på reglerade marknader än på MTF-plattformar. Effekterna av MiFID II är vaga men verkar ha sänkt den temporala aspekten av prispåverkan och då främst för MTF-plattformarna, medan effekterna på de reglerade marknaderna är mindre framträdande.

Finansmarknaden präglas av ett stort antal finansiella bestämmelser och genomförandet av dessa kan betyda stora förändringar för banker och liknande organisationer. Den 3 januari 2018 införde Europeiska unionen ett nytt finansiellt regelverk, MiFID II, som kom att påverka finansmarknadens alla aktörer. När det gäller implementering av ett regelverk som EU initierat, finns det en fast tidsram som bankerna måste anpassa sig till. Tidsramen för dessa implementeringar är oftast för kort vilket gör dem svåra att lyckas med. Målet med MiFID II var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet vilket bidrog till stora förändringar för svenska banker. Detta då regelverket ställde högre krav på bland annat rådgivarens dokumentation och lämplighetsbedömning samt att investeringsrådgivningen blev tvungen att vara än mer individanpassad än tidigare. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse hur implementeringen av ett finansiellt regelverk, i det här fallet MiFID II, genomförs på en svensk bank och vilken inverkan MiFID II har på rådgivarna och dess investeringsrådgivning. Detta genomfördes med en kvalitativ fallstudie där vi utförde semistrukturerade djupintervjuer med investeringsrådgivare. Resultatet visar att investeringsrådgivningen har blivit svårare och mer omfattande sedan införandet av MiFID II, på grund av ökad informationsinhämtning och dokumentering. Detta har medfört ett ökat ansvar på investeringsrådgivarna, vilket har ökat deras arbetsbörda. Rådgivarna upplever att det har blivit bättre för kunden med en ökad transparens och tydlighet av kostnader, men att omfattningen av MiFID II har gjort att rådgivarna inte hinner med att ge individanpassad investeringsrådgivning till alla kunder utan måste sedan införandet av MiFID II prioritera kunder med högre sparkapital.

No description available.

Idag förekommer det ofta att personer vill investera sina pengar till en högre avkastning än exempelvis inlåningsräntan på banken. Alla besitter inte kunskaperna som behövs för att göra bra investeringar och de vänder sig då till finansiella rådgivare. Rådgivningen som ges är oftast gratis och finansieras istället med provisioner från tredje man. Intressekonflikter är således förekommande eftersom många finansiella rådgivare inte ger det råd som är bäst och lämpligast för kunden, utan ger det råd som ger högst provision. Lagstiftningen som finns idag är inte tillräcklig för att motverka sådana intressekonflikter. Situationen kommer att förändras när ett nytt EU-direktiv implementeras i Sverige år 2017. Direktivet innehåller striktare regler om provision än de som finns idag och dessutom är det ett minimi-direktiv vilket lämnar utrymme för ett införande av ett totalt provisionsförbud. Det finns även en problematik kring gränsdragningen mellan rådgivning och marknadsföring. Det beror på att båda tjänster framhäver en produkt, men med hänsyn till olika intressen. En ytterligare orsak är att det inte finns någon legaldefinition av vad rådgivning är. Detta medför att kunder har svårt att skilja på vilken tjänst som erbjuds dem, om det är rådgivning eller marknadsföring. Vi har i denna uppsats skrivit om finansiell rådgivning som ges om finansiella instrument. Vi har inriktat oss mot i huvudsak två problemområden: provision från tredje man och problematiken kring gränsdragningen mellan rådgivning och marknadsföring/försäljning. Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för själva problematiken som finns idag och att göra en djupare analys kring den kommande regleringen av provision från tredje man. Uppsatsen har skrivits utifrån den rättsdogmatiska metoden för att kunna besvara syftet med uppsatsen. Vi har främst utgått från svensk lag och EU:s rättsakter som främsta rättskälla, i övrigt har vi bland annat använt oss av rättspraxis, föreskrifter, allmänna råd och doktrin. Vi har även använt oss av intervjuer som ett komplement till den rättsdogmatiska metoden. Vi kom fram till slutsatsen att det finns många problem gällande provision från tredje man. Ett totalt provisionsförbud är den mest lämpliga lösningen eftersom det inte ger några möjligheter att kringå lagen. Kunden kommer däremot troligtvis få stå för rådgivningskostnaden. Detta kommer emellertid leda till att rådgivningen som ges minskar men istället kommer endast seriösa företag bli kvar på marknaden. En annan slutsats var att det idag är mycket svårt att göra en gränsdragning mellan rådgivning och marknadsföring. Kunder har ofta svårt att skilja på vad som erbjuds dem, om det är rådgivning eller marknadsföring. Detta gäller även företag som tillhandahåller rådgivning. En klar definition av vad rådgivning är i lagens mening skulle klargöra vad rådgivning är, både för kunder och för företag. Det skulle sannolikt även minska problematiken som finns idag. / Today it frequently occurs that people want to invest their money for a better yield then for example the banks deposit rate. Everbody does not have the knowledge necessary to make good investments and thus they go to financial counselors. The counseling is often free and is instead financed through provisions from a third party. Conflicts of interests are there for common because many financial counselors do not give the best and most suitable advice for the customer, only the advice that gives the most commission. The legislation that exists today is not sufficient to counteract such conflicts of interests. The situation will change when a new EU-directive will be implemented in Sweden in year 2017. It contains stricter rules about commission then those that exist today and it is also a minimi-directive which leaves room for implementing a complete prohibition of provision. There also exists an issue regarding the boundary between counseling and marketing. That is because both services emphasize a product, but with regards to different interests. Another reason is that no legal definition of what counseling is exists. This leads to customers not knowing which service is being offered to them, whether it is counseling or marketing. We have in this essay written about financial counseling regarding financial instruments. We have mainly aimed at two main problem areas: commission from a third party and the issues concerning the boundary between counseling and marketing/selling. The purpose with this essay has been to give an account of what issues exist today and to do a deeper analysis concerning the incoming regulation of commission from a third party. The essay has been written based on the legal dogmatic method to be able to answer the purpose of this essay. We have mainly used Swedish law and EU:s legal documents as leading source of law, among other things we also used case law, instructions, common advice and doctrine. We have also used interviews as a complement to the legal dogmatic method. We came to the conclusion that there are many issues regarding commission from a third party. A total prohibition of commission is the most suitable solution because it does not leave any possibilities to circumvent the law. The customer will probably have to pay for the counseling instead. This will lead to that the counseling will decrease but instead only serious companies will be left on the market. Another conclusion was that today it is very hard to draw a boundary between counseling and marketing. Customers often have difficulties distinguishing what is being offered to them, whether it is counseling or marketing. This also applies to companies which offer counseling. A clear definition of what counseling under the law is would instead make it clear what counseling is, both for customers and for companies. It would probably also decrease the issues that exist today.

Efter finanskrisen år 2008 identifierade EU-kommissionen allvarliga brister i MiFID I som tidigare reglerade finansmarknaden. Det i kombination med den ständigt växande värdepappersmarknaden gjorde att EU såg behovet av ett mer ingående regelverk som kunde appliceras på den allt mer komplexa finansmarknaden. Därmed tillkom regelverket MiFID II och MiFIR som ersatte MiFID I och som bland annat innebar ett starkare investerarskydd. Uppsatsens syfte är att granska och analysera konsumentskyddet vid investeringsrådgivning och finansiell rådgivning. Uppsatsen är skriven utifrån ett konsumentperspektiv, vilket således innebär att uppsatsens fokus är rådgivarens förpliktelser gentemot konsumenterna vid rådgivning. Vi kommer att granska de förpliktelser och krav som tillkommit investeringsrådgivare genom MiFID II och som resulterade i en omarbetning av Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Vi kommer även granska det konsumentskydd som tillhandahålls vid finansiell rådgivning till konsumenter och som regleras av rådgivningslagen. Uppsatsen kommer utöver det behandla den alternativa finansieringsformen gräsrotsfinansiering. Sammantaget anser vi att MiFID II har inneburit ett utökat konsumentskydd. Rådgivarnas förpliktelser gentemot konsumenterna har ökat, vilket således enligt vår åsikt bör innebära att konsumentskyddet har stärkts. Det kan dock ifrågasättas om den ekonomiska påverkan och arbetsbördan som det innebär för aktörerna att underkasta sig kraven kan ställas gentemot syftet med harmoniseringen på finansmarknaden. Förmedling av gräsrotsfinansiering är ännu ett oreglerat område, vilket enligt vår åsikt innebär att det finns ett bristande investerarskydd. Uppsatsen kommer att redogöra för de fyra olika formerna som gräsrotsfinansiering kan förekomma i, och analysera behovet av lagstiftning.

As technological changes have revolutionized the way financials assets are traded today, algorithmic trading has grown to become a major part of the world's stock markets. This study aims to explore algorithmic trading through the eyes of different market operators. The market operators have, partly based on the stakeholder theory, been categorized into six categories, namely private investors, day traders, banks, the stock market, algorithmic developers and regulators. In this study we used a qualitative research design and 11 semistructured interviews have been conducted with the market operators about the main categories risks, volatility, liquidity and monitoring. The results contributed a broader view of algorithmic trading. Respondents saw a lot of risks with the business, but the majority did not express any serious concerns about this. Volatility and liquidity were considered to be affected in both directions, depending on context. Regarding monitoring of algorithmic trading, respondents considered it necessary, but the answers differ if the current monitoringis sufficient or not. The empirical results are partly in line with previous research.

Denna uppsats undersöker hur ett regelverk som MiFID II kan påverka förutsättningarna för samskapande i bankbranschen. Teorin i studien baseras på tjänstedominant logik och fokuserar på aspekten samskapande. För att analysera regelverkets påverkan på samskapande har studien utgått från DART-modellen, dess fyra parametrar har använts för att analysera påverkan av utvalda artiklar ur regelverket. En kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Företrädare för fem olika svenska banker har intervjuats om MiFID II och hur de ser dess påverkan på kundrelationerna. Resultatet visar att regelverk påverkar förutsättningarna för samskapande, framförallt avseende parametrarna Dialog och Risk/Fördelar vilka representerar förutsättning för samskapande, respektive tillgång till information för att kunna besluta om samskapande ska etableras eller inte. Uppsatsen omfattar företrädare för bankerna och deras perspektiv på samskapande relaterat till MiFID II. Författarna rekommenderar ytterligare forskning med fokus på kundperspektivet.