• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 43
  • 11
  • 1
  • Tagged with
  • 55
  • 33
  • 17
  • 16
  • 15
  • 15
  • 13
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 9
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Ekologisk modernisering och aktörer i svensk miljöpolitik / Ecological Modernisation and Actors in Swedish Environmental Politics

Malm, Jennie January 2002 (has links)
<p>I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras. Den kritik som framförts mot ekologisk modernisering rör just att de globala frågorna förbises och att de dessutom är svårhanterliga inom ramen för teorin. Slutsatserna är att det råder en ganska liknande syn i miljöfrågan och dess hantering mellan de tre aktörerna vad gäller allmän, nationell miljöpolitik. Den strategin sammanfaller väl med ekologisk modernisering som strategi, vilket innebär att förändringarna kan ske inom vårt nuvarande samhälles ramar och genom en förening av tillväxt och miljö. Inom diskursen råder det dock större osäkerhet angående hur klimatfrågan ska hanteras. Speciellt staten och SNF har svårt att se konflikten mellan tillväxt och miljö som upplöst. SN:s strategi sammanfaller dock i den frågan väl med ekologisk modernisering. Det kan tolkas som att ekologisk modernisering är en strategi som passar näringslivet väl och som förstärker deras inflytande i att definiera miljöfrågan.</p>
12

Hållbar utveckling och ekologisk modernisering i partipolitiken : En jämförande studie av Socialdemokraternas och Moderaternas miljöpolicys

Blomdahl, Katja January 2010 (has links)
Hållbar utveckling som begrepp används frekvent i dagens samhälle och är också det övergripande målet för svensk nationell strategi. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning hållbar utveckling och/eller ekologisk modernisering beskriver miljöpolicyn hos de två största politiska partierna i Sverige. Dessa två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tillhör varsitt partipolitiskt block med olika ideologier. Resultaten i uppsatsen visar att det finns väsentliga skillnader mellan de båda partiernas miljöpolicys som är grundade i olika politiska ideologier. Socialdemokraterna har sina rötter i frågor som demokrati, social rättvisa och välfärdsfrågor, och deras miljöpolicy överensstämmer till stor del med hållbar utveckling. Moderaterna utgår från liberalkonservativa idéer med utgångspunkt i individualism och marknadsbaserade ekonomier och deras miljöpolicy harmoniserar överlag med ekologisk modernisering. Att dessa skillnader existerar kan uppfattas som något överraskande eftersom båda partierna stödjer den nationella strategin för hållbar utveckling tillsammans med att senaste ordförandeskapet för kommissionen för hållbar utveckling innehades av Moderaternas partiledare. / Sustainable development as a concept is frequently utilized nowadays in our society and is additionally used as a comprehensive goal of Swedish national strategy. The purpose of this essay is approach this issue and to examine whether sustainable development and/or ecological modernization best describes the environmental policy of the two major political parties in Sweden. Socialdemokraterna and Moderaterna belong to opposite ideological parties, one on the left wing and the other one on the right wing. The result of this essay concludes that there are essential differences between the environmental policies of the two parties that are related to the underlying political ideology. Socialdemokraterna, on the one hand, has its root in democracy, social justice and welfare issues and the environmental policy mostly agrees with sustainable development. Moderaterna, on the other hand, takes its starting point in liberal-conservative thoughts with individualism and market-based economies and their environmental policy is in almost every aspect in accordance with ecological modernization. Yet, the differences in environmental policies are to some extent unexpected since both parties support the national strategy of sustainable development. Besides, the latest chairman of the Commission on Sustainable Development was the party leader of Moderaterna.
13

Klimatinvesteringsprogrammet som styrmedel : på väg mot klimatmålen med Östersund som fall / Climate investment programme as instrument for sustainability : towards the climate goals with Östersund as case

Fjellström, Elisabet January 2015 (has links)
The swedish national environmental goals have different policies and developments connected to them in order to achieve the goals on time, but the implementation of the different policies differ and is hard to evaluate compared to the theoretical background. With this thesis I have chosen to investigate the climate investment programmes results in Östersund compared to its goals with a case study. The different projects within the climate investment programme have reduced the emissions of CO2, but not in the amount that was anticipated and a lot of the projects were within projects that the municipality already was developing or doing.
14

Eco-democracy : a green challenge to democratic theory and practice

Lundmark, Carina January 1998 (has links)
<p>Diss. Umeå : Umeå universitet, 1998</p> / digitalisering@umu
15

Miljömål : inte så enkelt som det låter. En studie av roller och kommunikation i det svenska miljömålsarbetet. / Environmental objectives : not as simple as it sounds. A study of management and communication in the implementation process of environmental objectives in Sweden

Larsson, Anna January 2003 (has links)
Införandet av mål- och resultatstyrning tillhör de mest betydande förändringarna i den svenska statsförvaltningen under modern tid. Enligt regeringen är ett system för mål- och resultatstyrning det mest effektiva sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete. Styrningen sker med hjälp av uppställda mål, miljökvalitetsmål, men vägen att nå dit bestäms inte i detalj utan kommuner, myndigheter, företag med flera ges stor frihet att välja hur man vill arbeta för att nå målen. Målstyrningen har visat sig ställa höga krav på målformulering, kommunikation och uppföljning och dess praktiska betydelse är livligt omdiskuterad. I studien genomförs en analys av de hinder och möjligheter som uppkommer i implementeringsarbetet av de svenska miljökvalitetsmålen. Vidare beskrivs, analyseras och diskuteras målstyrningens för och nackdelar samt relationen och kommunikationen mellan olika aktörer på nationell, regional och kommunal nivå i det svenska miljömålsarbetet. I uppsatsen riktas särskild uppmärksamhet mot målet God bebyggd miljö och hur detta mål uppfattas och tolkas på de olika nivåerna i miljömålsadministrationen. Vidare undersöks vilka kommunikationsproblem som upplevs vara centrala, vad de består i samt om och hur de hanteras.
16

Genus och Hållbar Utveckling : En Hypotesprövning kring Unga Vuxnas Inställning till Hållbar Utveckling utifrån ett Genusperspektiv / Gender and Sustainability : A Hypothesis Testing on Young Adults Attitudes Towards Sustainability on the Basis of a Gender Perspective

Williamson, Tristan January 2018 (has links)
The field of gender studies has shed a new light on environmental issues and given the possibility to inquire how men and women respectively perceive and address sustainability. Studies have shown that women tend to have a favourable attitude towards the environment whereas men are less driven in environmental questions. Consequently, this study has conducted a hypothesis to further the correlation between gender and sustainability by examining attitudes of young adults. The study seeks to prove the hypothesis, compare the differentiated attitudes of each gender to those of older adults and finally put the results in perspective by reviewing its scientific importance. The study uses a postal survey conducted for the purpose to disclose Swedish attitudes towards the environment. The results prove the hypothesis to be in accordance with reality and show a distinguished divide between young adults based on their gender roles. Young women display attitudes more favourable towards sustainability than young men and the overall differences between young adults based on their gender roles correspond with the differences between older adults. Furthermore, the study is in dialogue with its research field by demonstrating the values of Swedish sustainability and the Swedish welfare society, and advancing the correlation between gender and environment whilst also reminding the scope of research of the significance of young people’s attitudes in social and political contexts.
17

Vägen till ett ekologiskt hållbart samhälle : Vad kan förklara variationen mellan Sveriges kommuner i miljöpolitisk aktivitet?

Folkeryd, Alexandra January 2017 (has links)
For decades Sweden has been at the forefront of issues regarding environmental politics, and Swedish municipalities have a key role in sustainable development, but differ greatly in their commitment for environmental politics. But what are the underlying reasons for this disparity? Previous research has identified societal factors that may hinder or push municipalities to drive more ambitious environmental politics. However, there is a need for more empirical evidence on what factors that may better explain the differences between municipalities’ environmental commitment. This thesis aims to identify possible causes for the difference between Swedish municipalities in the extent to which they implement local environmental politics. Four variables are selected, based on theories about what may explain municipal commitment to environmental politics: Presence of the Green party within the municipal executive board; quantity of municipal officers who work with environmental issues; whether the municipality is dependent on industry that is harmful to the environment; and local support for The Swedish environmental protection association (Naturskyddsföreningen) among the municipal population. Four hypotheses are tested and three of them find support in the empirical data. Only the hypothesis about the effect from the environmental organization is found to lack support. The results indicate that the number of municipal officers who work with environmental issues is the variable that best explains the variation between municipalities in environmental commitment. At the same time, the effect of the Green party on municipal commitment for environmental politics is less than anticipated. The results suggest that other variables need to be examined to better understand what may cause the difference between Swedish municipalities in commitment for environmental politics.
18

Finns det hopp för kretslopp? : En idéanalys om Sveriges arbete mot en cirkulärekonomi

Engberg, Elin January 2017 (has links)
Dagens samhälle bygger på ett kapitalistiskt system utefter en så kallad linjär ekonomi där resurser utvinns, produkter produceras, för att sedan konsumeras och slängas. Detta system har genererat en ekonomisk tillväxt på bekostnad av vår miljö. För att skapa ett hållbart system som inte medför farliga utsläpp och andra miljöproblem har Sverige tillsammans med andra länder påbörjat ett arbete mot ett hållbart samhällsekonomiskt system, en cirkulär ekonomi. I och med den stora samhällsomställning som den cirkulära ekonomin innebär är det relevant att studera vilken miljöpolitik detta samhällsekonomiska system förmedlar. Studien använder ideologierna degrowth, ecological modernization och ecomodernism utifrån en idéanalys i syfte att analysera de bakomliggande miljöideologiska antaganden som den svenska staten förmedlar i och med omställningen mot en cirkulär ekonomi. Studiens visar att Sveriges cirkulära ekonomi kan identifieras med ideologin ecological modernization som anser att det ekonomiska system vi har  dag behöver inkludera en miljöfaktor för att nå ett grönare samhälle som inte skadar miljön. Tidigare forskning visat på att Sverige sedan en tid tillbaka redan bedriver en miljöpolitik enligt ideologin ecological modernization. Detta tyder på att ecological modernization tagit fäste i Sveriges miljöpolitik.
19

Klimat och miljö i den svenska politiken : En kvalitativ innehållsanalys av Miljöpartiets och Sverigedemokraternas miljöpolitiska inriktning

Diedrichs Haglund, Amanda, Söderberg, Kristina January 2020 (has links)
Miljö- och klimatfrågor är något som fått allt större fokus i den politiska sfären de senaste åren samt inför riksdagsvalet 2018 ansågs frågan vara den viktigaste hos de svenska medborgarna. Uppsatsen har som avsikt att undersöka Sverigedemokraternas och Miljöpartiets miljöpolitik utifrån fyra aspekter och vi kommer då undersöka vilken vetenskaplig teori som ligger närmast partiernas miljöpolitiska ståndpunkter. Detta undersöks genom att studera politiska dokument i form av partiprogrammen, där respektive miljöavsnitt valts ut och ligger till grund för analysen. Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket har vi satt djupekologi och ekologisk modernisering i relation till partiernas miljöpolitiska ställningstaganden, och därmed synliggjort partiernas åsikter i relation till dessa teorier. Eftersom vi syftat att studera det textuella materialet mer djupgående har studien genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys där vi formulerat ett analysverktyg utifrån fyra kategorier som varit fördefinierade. Med utgångspunkt i empirin och det teoretiska ramverket kan vi urskilja att Miljöpartiets miljöpolitik har en relativt stark djupekologisk karaktär. Sverigedemokraternas miljöpolitik, å andra sidan, går inte tydligt i linje med någon av de valda teorierna utan varierar något, men vår bedömning är att den mest innehar ekomodernistiska drag.
20

På tal om att rädda miljön : En diskursanalys av hur relationen mellan människa och miljö uttrycks i FN:s miljöstrategier 1972-2015

Virenius, Frida, Jansson, Hanna January 2021 (has links)
I dagens samhälle är miljöproblem ett faktum som blivit svårt för mänskligheten att förneka. Dagens miljöpolitiska diskurser handlar främst om vilka miljöproblem som är de verkliga problemen och vad som anses vara lösningen på dessa. Tidigare forskning har studerat diskurser inom miljöpolitiken och hur dessa har förändrats över tid. Denna uppsats studerar hur idéerna om relationen mellan människa och miljö har förändrats över tid i FN:s beslut om miljöstrategier och kommer begränsa sig till tidsperioden mellan åren 1972 till 2015. Uppsatsen använder Carol Bacchis ”What’s the problem represented to be-ansats” för att analysera problem, normer och orsaker som sedan används för att besvara uppsatsens forskningsfrågor om eventuella förändringar i idéerna om relationen mellan människa och miljö. Resultaten visar en förändring i idéerna om relationen mellan människa och miljö i FN:s dokument rörande tre områden, miljö som problem i relation till människan, normativa uppfattningar om miljöns värde samt staters rättigheter till sin miljö. I diskussionsdelen kommer det även fram andra intressanta observationer som att globala samarbeten problematiseras som ett miljöproblem och att globaliseringen har utvecklats tillsammans med diskursen om miljöproblemen. Denna uppsats bidrar till ett nytt teoretiskt ramverk för att undersöka diskurser om miljöproblem genom sin kombination av statsvetenskaplig teori och miljöetiska perspektiv.

Page generated in 0.0487 seconds