Syftet med denna kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur Sveriges miljöpolitik, höga driftkostnader och statligt agerande upplevs ha påverkat småskaliga lantbrukare i Sverige och deras levnadsvillkor. För att undersöka problematiken valdes åtta lantbrukare ut för att delta i semi-strukturerade intervjuer, där de fick uttrycka sina egna perspektiv och uppfattningar om lantbrukaryrket i förhållande till miljöpolitiska strategier och rekordhöga driftkostnader i lantbrukarbranschen. Det utvalda teoretiska ramverket att understödja denna sociologiska studie bestod i Becks tes om risksamhället, alienationsteorin och teorin om livsformsanalys. En doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar valdes också ut till studien, vilka agerade som inspirationskälla för intervjuguiden. Det empiriska materialet resulterade i en övergripande slutsats om att den ökade riskmedvetenheten och reflexiviteten har omvandlat lantbruket som livsform. Respondenternas synpunkter indikerar att svenska lantbrukares levnadsvillkor potentiellt är hotade, då lantbrukare finner sig alienerade från staten och upplever sig stundtals vara bortglömda av samhället i stort. I relation till samhälleliga reaktioner under COVID-19 pandemin och det pågående kriget i Ukraina, var den utvalda gruppen av lantbrukare ändå optimistiska kring lantbrukaryrket ur ett framtidsperspektiv. / The aim of this qualitative study was to get a better understanding of how Sweden’s environmental politics, high operating costs and governmental action are perceived to have affected small-scale farmers in Sweden. In order to do this, eight farmers got selected to participate in semi-structured interviews to express their own views and perspectives on farming as a profession in relation to Sweden’s climate mitigation strategies and record-high operating costs. The sociological theories selected to complement the research process were Becks concept of ”risk society”, the theory of alienation and the theory of lifeform analysis. One doctoral thesis and four scientific articles were also used in the study and functioned as a source of inspiration for the interview guide. The empirical data from the interviews led to the conclusion that the increase of ecological risk-awareness and reflexivity has transformed farming as a lifeform. The views of the selected participants indicate that the business conditions of Swedish farmers potentially are threatened, and that farmers find themselves alienated from the government as well as being overlooked by the general public. In relation to societal reactions during the COVID-19 pandemic and current war in Ukraine, the selected group of farmers remained optimistic about the farming profession and what the future holds.

Effects of the environmental degradation in the last century rose awareness on the need to manage natural resources in a more sustainable manner. The role of the private sector in greenhouse gases emissions and resources use is significant and hence encompasses huge potential to mitigate the environmental impact of human activities. Environmental Management Systems (EMS) has been regarded as an effective way to manage the environmental impact of enterprises. Factors impacting the performance of EMS in French enterprises are investigated. Three aspects of EMS are studied: managerial processes, policy-making process and tools used to monitor environmental impact. Influence of sectorial activity on EMS is studied. In the first phase, a qualitative research approach is used, and twenty-one French enterprises from different sectors are interviewed. Two types of employees are surveyed: employees in charge of the environmental policy within the enterprise, and employees not related to environmental policies. In the second phase, exploratory factor analysis is employed to identify practices leading to best environmental performance. Results from the exploratory analysis reveal that firms with the highest environmental performance tend to have a long-term agenda and consult external stakeholders, namely their customers, to elaborate their environmental policy. Regarding communication channels to educate employees on sustainable practices, it is found that executives are often more informed on sustainable practices and are not responsive to same channels. Results from the qualitative analysis show lack of financial support is still the first obstacle to EMS implementation, and business strategy is rarely aligned with the environmental strategy of the company. Therefore, there is a strong need to create a compelling business case for EMS. / Effekterna av miljöförstöring under förra seklet ökade medvetenheten om behovet av att hantera resurser på ett mer hållbart sätt. Den privata sektorns roll i utsläpp av växthusgaser och resursanvändning är betydande och omfattar därför en enorm potential för att påverka miljöns hållbarhet. Environmental Management Systems (EMS) har betraktats som ett effektivt sätt att hantera företagens miljöpåverkan. Faktorer som påverkar resultatet av EMS i franska företag undersöks. Tre aspekter av EMS studeras: ledningsprocesser, beslutsfattande och verktyg som används för att övervaka miljöpåverkan. Påverkan av sektoraktivitet på EMS studeras. I den första fasen används en kvalitativ forskningsmetod och 21 franska företag från olika sektorer intervjuas. Två typer av anställda undersöks: anställda som ansvarar för miljöpolitiken inom företaget och anställda som inte är relaterade till miljöpolitiken. I den andra fasen används undersökande faktoranalys för att identifiera metoder som leder till bästa miljöprestanda. Resultat från den undersökande analysen visar att företag med högsta miljöprestanda tenderar att ha en långsiktig agenda och konsultera externa intressenter, nämligen deras kunder, för att utarbeta sin miljöpolicy. Beträffande kommunikationskanaler för att utbilda anställda om hållbar praxis, konstateras att chefer ofta är mer informerade om hållbara metoder och inte svarar på samma kanaler. Resultat från den kvalitativa analysen visar att bristen på ekonomiskt stöd fortfarande är det första hinderet för implementering av EMS, och affärsstrategi är sällan i linje med företagets miljöstrategi. Därför finns det ett starkt behov av att skapa ett övertygande affärsfall för EMS.

This thesis explores how the Lacanian concept of ‘the enjoyment of the Other’ (la jouissance de l’Autre) can be applied to break open normative understandings of the political factors shaping the climate crisis deadlock. The principal aim is to investigate how ostensibly disconnected environmental debates may be regarded as linked by an economy of enjoyment, more precisely by the promise of enjoyment by which the subject is libidinally attached to an ideology. Analysis of text proceeds by way of a psychoanalytic critique of ideology on two case studies from UK news media, namely, i) the development of onshore wind turbines and, ii) the appearance of direct-action environmentalist groups, in particular the activities of the group Just Stop Oil. This thesis finds that rhetorical devices across the discourses analysed are sustained by an ideological belief that the subject’s enjoyment has been stolen or ruined by the Other, that is, the external symbolic framework of language, morals and other people that shapes and influences subjectivity. On the one hand it is argued that the mediatisation of the climate crisis in terms of the enjoyment of the Other, that is, the belief that the Other has access to a full enjoyment which the subject is denied, portrays environmental politics as an empty display or ‘spectacle.’ On the other hand, it is suggested that the experience of environmental politics as a spectacle is a symptom of the decline of the state’s symbolic role in late capitalism.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka problem och möjligheter Kemikalieinspektionens anställda upplever i arbetet medmiljömålet Giftfri miljö och dess delmål. Detta för att bättre förstå komplexiteten i miljömålsarbetet och vilka drivkrafter och barriärer som finns iarbetet. För att göra detta har fem respondenter från Kemikalieinspektionen genom ett strategiskt urval valts ut till kvalitativa semistruktureradeintervjuer som varade mellan ca 30-60 min i omfattning. Som komplement till dessa intervjuer har även fyra rapporter från Naturvårdsverketanalyserats. Dessa är: uppföljningsrapporterna från 2005, 2010, 2015 och den fördjupade utvärderingsrapporten för 2015. Detta med avgränsningtill de kapitel som behandlande Giftfri miljö och etappmålen. Materialet har sedan analyserats och tematiserats med inriktning på de problem ochmöjligheter som vi kunnat se. Resultatet av denna analys gav tillslut 9 teman som är: Giftfri miljö, Etappmålen för farliga ämnen, Samordning,Företagsansvar, Produktionsökning och diffusa produktinnehåll, Det komplexa Reach, Styrmedel, Skadliga ämnen i miljön, EU och EUkommissionen.Det största hindret för miljökvalitétsmålet Giftfri miljö, är att det egentligen inte alls är ett definierat mål utan snarare en vision,vilket alla våra respondenter förtydligade under intervjuerna. 2020 har aldrig vart en realistisk tidsram för att miljömålet ska kunna bli uppnått.Problematiken som vi ser det med att nå Giftfri miljö ligger i målets struktur. Efter denna studie ser vi i stället hur etappmålen kan fungera som ettsteg på vägen men att miljökvalitetsmålet är allt för orealistiskt och kanske istället borde formuleras om till en vision. / This paper aims to examine the problems and opportunities that the employees at The Swedish Chemicals Agency experience in theirwork with the environmental objective A Non- Toxic Environment. We want to get a better understanding of the complexity of the environmentalobjectives and the driving forces and barriers that exist in the workfield. To do this, five respondents from The Swedish Chemicals Agency wasselected through strategic selection and later interviewed through qualitative semi-structured interviews, which lasted between 30-60 minutes. As acomplement to these interviews four reports by the Environmental Protection Agency has also been analyzed. These are: annual monitoring reportsfrom 2005, 2010, 2015, and one the in-depth evaluation report from 2015. We have limited ourselves to the chapters about toxic environment andits environmental objective milestones. The material has then been analyzed and thematized with a focus on the problems and opportunities thatwe have seen through analyze. The result of this analysis eventually gave 9 themes: The environmental objective Non-toxic environment, Theenvironmental objective milestones for harmful substances, Coordination, Company responsibility, Production increase and diffuse productcontent, The complex REACH, Policy instruments, Harmful substances in the environment, and EU and the European Commission. The biggestobstacle to the objective of non-toxic environment is that it is not really a defined goal but rather a vision, which all of our respondents expressedduring the interviews. 2020 has never been a realistic time frame for this quality objective Non-toxic environment. The problem as we see it has todo with the structure of the environmental quality objective in question. By this we mean that none of the respondents actually see theenvironmental objective as anything that can be achieved. After this study we can see how the environmental objective milestones can serve as astepping stone, but that the environmental quality objective is unrealistic and should instead be made into a vision.

Syftet med denna studie är att genom ett genusperspektiv undersöka gymnasieflickors upplevelser av miljö och maskuliniteter i ett urval hämtat från tre gymnasieskolor i Eskilstuna. Genom denna studie vill jag bidra till en förståelse av hur kön görs i ett sammanhang av miljö och klimat. För att nå studiens syfte har åtta samtalsintervjuer genomförts med gymnasieflickor i åldrarna 16–19 år. De medverkande var från tre olika gymnasieskolor i Eskilstuna. Resultatet visade att maskulinitet anses i första hand vara en traditionell manlighet men utmanas av en i andra hand mjukare manlighet som dessutom får stöttning av flickorna. Kopplingarna mellan maskulinitet och miljö och klimat görs genom att beroende på dominerande mansideal legitimeras också visst typ av miljöengagemang. Den traditionella manligheten kopplas ihop med industrimodern maskulinitet och med mjukare mannen kopplas ihop med den ekomoderna maskuliniteten. Femininiteten görs i sammanhanget till ett ansvarstagande för djur och natur. Uppoffringar som att sluta att äta kött och förändrat bilbeteende ”trendar” hos flickorna, men inte hos pojkarna.

This thesis consists of four essays within the field of environmental economics. Computable General Equilibrium models have been used to assess the economic consequences of greenhouse gas policies. The focus is mainly on the Swedish economy, but the EU economies and the global economies are also analyzed in one essay each. The costs and effects of a unilateral Swedish decision to reduce carbon dioxide emissions are analyzed in essay I. The results of a unilateral reduction are compared to the results of an implementation of an EU multilateral agreement. The results indicate that if Sweden unilaterally decides to increase its CO2 tax, total EU CO2 emissions will increase, i.e. there will be a “carbon leakage effect”. Furthermore, an EU multilateral implementation of a CO2 tax will induce lower welfare (excluding environmental benefits) in Sweden, as compared to the situation where the same tax is unilaterally introduced.In the second essay we analyze the Swedish environmental goals conforming to the Kyoto Protocol, when simultaneously meeting national goals to alleviate acidification and eutrofication effects by reducing SO2 and NOx pollutants. We have found that when secondary benefits of measures aiming at reducing CO2 are taken into account, it may still be in the government’s interest to nationally decrease CO2, instead of engaging in seemingly low-cost trading. The principles for allocation emission permits are many, and in the third essay I focus on principles based on economic welfare theory. My main conclusion from these simulation exercises is that the distribution rule based on the different assumptions on social welfare function and some other more ad hoc distribution rules offers quite large changes in welfare, distributions of emission rights and contrary to earlier literature, I find that the initial distribution not only gives second-order effects but affects equilibrium prices and therefore, income.In the fourth essay I focus on how households’ demand for transport services can be improved in CGE-models. A differentiation between trip purposes and trip length, a complementary relationship between work journeys and labor supply, and a subdivision of households by density of population and income, influences the numerical results in a direction increasing the negative welfare effect of a carbon target, as compared to the non-extended model. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004

Social dilemmas constitute a broad class of quandaries, including, for example, common pool resource (CPR) dilemmas and public good (PG) dilemmas. CPR's are characterized by non-excludability and rivalry and are often associated with overexploitation. Through similar arguments, the features non-excludability and non-rivalry give rise to under-provision of PG's. The prevalence and inefficiencies often associated with CPR's have given rise to an extensive literature and the role of resource uncertainty has not been ignored. Uncertainty combined with rivalry is often said to augment users' incentive to overexploit. However, underlying most of the theoretical research is an explicit or implicit assumption of symmetric information, or a symmetric lack of information. In reality, people generally have access to different sources of information and they may differ in their abilities to process information. In the first two papers of this thesis, the assumption of symmetry is relaxed and both papers demonstrate that from a welfare perspective, the distribution of uncertainty is also of importance. Many CPR's and PG's are natural, which can complicate the situation. In the traditional resource management literature, the exploited resource is often assumed to be properly characterized by some concave growth function. Today, there is extensive empirical evidence suggesting that many ecosystems have more complex, often non-linear dynamics. Management of such resources can be quite challenging as the non-linear dynamics can make the ecosystem flip between alternate stable states, and even marginal changes can cause radical transformations of such ecosystems. Most of the CPR models assume the shared resource to be of fixed size or to be able to generate a constant flow of services. In the third paper we aim at providing a more complete picture of the overexploitation of a common resource, by combining the institutional structure with complex ecological dynamics. We manage to raise questions and doubts about the standard assumptions. Another feature of convex-concave resources is that a state can become highly robust and sometimes an ecosystem change may even be irreversible. This is problematic if, for example, we wish to restore a degraded ecosystem. The aim of the fourth paper is to empirically analyze this question, by eliciting peoples' preferences through a hypothetical referendum on the issue. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005

När den svenska klimatdebatten intensifierades under 2000-talets första decennium tilldelades allmänheten en särskild roll. I den mediala och politiska debatten verkade lösningen på miljöproblemen intimt förknippad med individers livsstilar. I den här avhandlingen betraktas det synsättet som del av en pågående individualisering av miljöansvar. Med en poststrukturalistisk feministisk utgångspunkt hanteras det individualiserade miljöansvaret som en specifik diskurs. Diskursen beskriver individer som de centrala aktörerna som ska motverka miljöproblemen. Hur individer förhåller sig till rimligheten i en sådan ansvarsfördelning eller förstår innebörden av ett sådant ansvar är emellertid oklart. Syftet med avhandlingen är att utforska hur individer begripliggör och förhandlar diskursen om individuellt miljöansvar i gruppsamtal. För att förstå hur individer kan positionera sig i relation till diskursen analyseras tolv fokusgruppsamtal med personer som befinner sig i olika livssituationer och har olika erfarenheter av miljöfrågor och resande. Samtalsdeltagarnas förhandlingar av diskursens innebörd och relevans analyseras. Avhandlingen undersöker vilka andra diskurser som stödjer, konkurrerar med eller utgör motdiskurser till den individualiserade miljödiskursen. Därmed framgår hur individer kan införliva eller göra motstånd mot miljödiskursens verklighetsbeskrivning. I avhandlingen undersöks även vilka subjektspositioner som görs problematiska respektive oproblematiska i relation till ett individualiserat miljöansvar. Det bidrar med insikt om hur diskurser knutna till genus och klass kan positionera individer som i olika grad eller på olika sätt ansvariga för sin miljöpåverkan. Analysen visar hur individuellt miljöansvar förknippas med resursstarka och oberoende individer, individer som kan tänka sig att agera utan stöd från vare sig omgivningen eller stödjande samhällsstrukturer. Samtalsdeltagare i studien beskriver det individualiserade miljöansvaret som alltifrån moraliskt viktigt och positivt till orimligt och orealistiskt. Konkurrens mellan individer följer i diskursens spår. Både personer som tar på sig stort ansvar och de som inte förmår eller vill leva upp till idealet om att förändra sin livsstil pekas ut som problematiska. Samtidigt hamnar andra potentiella ansvarstagare och politiska arenor ofta i skymundan. Därtill riktar vissa samtalsdeltagare misstro mot samhällets förmåga att överhuvudtaget hantera miljöproblem, vilket tolkas som en aspekt av det individualiserade miljöansvarets dominans. / Over the last decade, the behaviors and lifestyles of the Swedish public have been depicted as having important environmental effects by both politicians and the media in Sweden. In this thesis, this is regarded as part of an ongoing tendency to individualize environmental responsibilities. Using a feminist poststructuralist point of departure, this individualized environmental responsibility is understood as a particular discourse that frames individuals as essential actors in handling environmental problems. How individuals position themselves in relation to the reasonableness and meaning of these responsibilities, however, is still an open question. The aim is to explore how individuals make scnse of and negotiate the discourse of individual environmental responsibility in group discussions. Twelve focus group conversations involving people in various life situations and with various expericnces of environmental issues and travelling are analyzed. The analysis investigates how the focus group participants position themselves in relation to the discoursc and, thus, negotiate its meaning and relevance. The analysis seeks to understand what other discourses support, compete with, or challenge the discourse of individual environmental responsibility in order to illuminate how individuals can incorporate or resist this particular discursive description of the world. The thesis also investigates what subject positions are made troubled or untroubled by the focus group participants, which reveals how gender and dass discourses position individuals as in various ways or to various degrees responsible for their individual impact on the environment. The analysis suggests that the discourse of individual environmental responsibility privileges independent, self-governing individuals, that is, people who assume responsibility without demanding either societal or social support. Some focus group participants depict individual environmental responsibility as morally significant and beneficial, while others depict it as unrealistic and unacceptable. The discourse seems to engender competition between individuals. Both people acting as highly environmentally responsible and people acting as unable or unwilling to take environmental responsibility are framed as troubled individuals in the conversations. Concurrently, other potential environmentally responsible actors and political scenes are often neglected. The discourse of individual environmental responsibility dominates; for some focus group participants, this discourse leads toa lack of faith in societal ability to handle environmental problems.

Previous research connecting scientific knowledge production with governing of the global environment usually start in international climate change negotiations and related assessments. From that vantage point Earth system science and models are studied as an expansion of Global Circulation Models. By tracing of the history of the present Earth system outlook this thesis offers a reflection about how scientific knowledge produce and connects problems with descriptions of desired order of things and strategies to get there. Knowledge becomes a productive power by shaping fields of possible action in relation to the global environment. The interpreted empirical material consists of scientific discussions from the International global environmental change programmes and particularly the International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP) and the International Human Dimensions Programme on global environmental change (IHDP). The studied period spans from the start of the planning of the IGBP in 1983 to the presentation of the new research programme Future Earth in 2013. The thesis is organised around the effects of the IGBP’s strategy to use predictive Earth system models as a tool to bring a broad range of scientific disciplines together. The results demonstrate the historicity of the present Earth system outlook by showing how ecosystems and human dimensions were attributed new and more important roles as drivers of global change. The thesis also argue for the need to approach the ‘Earth system’ as a result of a productive tension between top-down perspectives found in global modelling and bottom-up empirical research engaging with process interactions down to local scales. / Genom att studera diskussioner inom internationella miljöforskningsprogram spårar den här avhandlingen framväxten av dagens syn på planeten jorden som ett sammanlänkat system – Jordsystemet. Kopplingen mellan makt och kunskap, styrning och mentaliteter, ligger till grund för studiens tolkande ansats. Den knyter samman sätt att betrakta och beräkna den globala miljön, grunden för jordsystemperspektivet, och de handlingsalternativ det synliggör inom politik och vetenskap. Studien baseras primärt på analyser av arkivmaterial från International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP) och International Human Dimensions Programme of Global Environmental Change (IHDP). Tillsammans representerar dessa två program ett brett nätverk för forskning om globala miljöförändringar. Den undersökta perioden startar i och med planeringen av IGBP 1983 och avslutas 2013 med att Future Earth etableras som ett nytt internationellt program för forskning om globala miljöförändringar. Avhandlingen undersöker effekter av IGBPs strategi att använda prediktiva Jordsystemmodeller som ett redskap för att integrera och koordinera forskningen om globala miljöförändringar. Studiens resultat visar på historiciteten i nuvarande sätt att betrakta Jordsystemet. Framförallt studeras hur introducerandet av ekologisk och social komplexitet i förståelsen och modelleringen av Jordsystemet hänger samman med en förändrad bild av relationen människa-miljö och därmed också bilden av globala miljöförändringar som vetenskapligt och politiskt problem. Avhandlingen visar att förståelsen av Jordsystemet vuxit fram i en produktiv spänning mellanovanifrånperspektivet i globala modeller och lokalt förankrad socio-ekologisk interaktion.

Svenskarna är ibland de som konsumenterna konsumerar mest nötkött i världen, de äter 26 kg per person och år. Matkonsumtionen generellt står för en tredjedel av de svenska hushållens utsläpp av växthusgaser, och g. Globalt sett står djuruppfödningen till köttproduktion för 14,5 % av utsläppen av alla växthusgaser. Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas vilket bidrar mer till växthuseffekten jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar. För att minska de utsläppen kan antalet nötboskap reduceras. SamtidigtMen, å andra sidan bidrar betande djur till öppna landskap och biologisk mångfald,. och Ddet finns marker som inte lämpar sig för odling ochdär betesdjur kan vara det enda sättet att få avkastning, och hur ., men bBlir dock mängden djur på en bestämd areal för stor tar naturen istället skada. Kor är idisslare och deras matsmältning avger metangas som vilket bidrar till ökad växthuseffekt jämfört med uppfödning av andra djur som inte idisslar. Hur stor miljöpåverkanmycket djuruppfödningen påverkar miljön har varierar emellertid beroende medpå vilka metoder som används i jordbruket. Djurfoder har bland annat identifierats som den största utsläppskällan i produktionssystemet. För att minska miljöpåverkan från jordbruket generellt  och nötköttskonsumtionen speciellt kan ny teknik användas som effektiviserar produktionen. Den framtida utmaningen kommer också att vara handla om att säkra mattillgången för hela världens befolkning. Flertalet studier konkluderar med att en förändring av våra matvanor är ett nödvändigt komplement till andra klimatåtgärder, ändå vidtas inga åtgärder för att minska nötköttskonsumtionen i Sverige.. I den här studien har olika intressenter fått svara på hur de ser på nötköttskonsumtionens påverkan på miljön. De intervjuade var ett urval av politiker och intresseorganisationer. De fick också svara på frågor om hur viktigt de anser det vara att minska konsumtion av nötkött, hur man kan gå till väga för att uppnå det, när och hur stor minskningen bör vara samt hur lång tid det kan ta för att uppnå en förändring.   De tillfrågade erkännervar väl införstådda med att djuruppfödningen påverkar klimatet men lyfte också även andra miljöaspekter lyfts fram. Resultatet visar att viljan var stor att minska klimatpåverkan med hjälp av minskad nötköttskonsumtion. De tillfrågade erkänner att djuruppfödningen påverkar klimatet men även andra miljöaspekter lyfts fram. Många av respondenterna uttalade en oro för att den svenska produktionen skulle drabbas om politiska styrmedel infördes. Gällande storleken på reduktionen av nötköttskonsumtionen rådde relativt stor enighet kring en siffra mellanpå 20 tilloch 50 %. När det kom till hur detta kan uppnås gick dock åsikterna isär. Samtliga respondenter förespråkade informativa styrmedel och fortsatt forskning, några kunde tänka sig ekonomiska styrmedel men ingen var villig att införa administrativa styrmedel. Det står klart att konsumtionen av nötkött har en stor miljöpåverkan och att vi måste minska den för att nå klimatmålen. Med information och fortsatt forskning kan normer brytas och konsumtionsmönster förändras i grunden. Om det behövs kraftigare åtgärder kan ekonomiska styrmedel vara nästa steg. Det finns utrymme för en fortsatt nationell produktion av nötkött samtidigt som konsumtionen minskar. Eftersom alla respondenterna var överens om att en minskning av nötköttskonsumtionen är viktig kan konkreta, nationella mål sättas upp och åtgärder vidtas omgående.Till trots för kunskapen om att nötköttsproduktion är en av de största bidragande faktorerna till utsläpp av växthusgaser globalt och att konsumtion måste minska för att vi skall kunna uppfylla klimatmålen. De flesta av respondenterna var intresserade av att jobba för en minskning av nötköttskonsumtion men visade mindre vilja till mer omfattande åtgärder, vilket kan bero på en oro för att förlora medlemmar eller väljare. Miljö och konsumtion är politiska frågor och risken kan vara större att politikerna mister väljare i generationen miliennials eftersom en förändring mot minskad köttkonsumtion generellt redan är igång bland dem. / About one third out of the greenhouse gases produced by the Swedish households come from food consumption, with Sswedes being among the worlds’ larbiggest consumers of beef; consuming roughly, 26 kg per person and year. Beef consumption accounts for approximately 7 % of the Swedish greenhouse gas emissions which is not negligible. While the consumption of beef has been identified in many previous studies to impact the environment negatively,G grazing animals can contribute to a healthy environment by keeping landscapes open, thereby supporting biodiversity. , and there is land more suitable for grazing than for growing crops. However, if the number of animals is too large it will lead to environmental damage., and ruminants contribute to greenhouse gas emissions by producing methane whilst digesting. The magnitude of the environmental impact from agriculture depends on what methods are used, but the cultivation of feed has been identified as the greatest cause of environmental damage in the production system of livestock. New technology could be used to reduce the environmental impacts from agriculture and the consumption of beef. Food security will be a challenge for the future, with the rising global population and changing conditions for agricultural practices in many areas. Several studies have concluded that adapting our diets is necessary to complement other climate mitigation measures. Yet, not much is done to reduce the beef consumption. Thise study was performed by interviewing different stakeholders regarding their views on beef consumption, where the interviewees respondents were a sample of politicians and relevant organization representatives. They were asked about the importance of reducing beef consumption in order to reach environmental targets, and methods ofor doing so; how great the reduction ought to be, as well as within what time perspective we ought to see changes in consumption. The results showed a willingness to change and reduce the beef consumption due to its environmental impacts. The climate effects from livestock were recognised and other environmental aspects were also highlighted. Most respondents were able to quantifypresent a number of how much they believed meat consumption ought to be reduced, with suggestions ranging from 20 to 50 per cent. Furthermore, all the respondents agreed upon using informational policy instruments and continued scientific work to achieve the suggested aims. A few were additionally in favour of implementing economic policy instruments, but none advised administrative policy instruments as an appropriate measure. It is clearDespite the knowledge that the beef consumption has an extensively negative environmental impact and needs to be addressed, and though most respondents expressed willingness to work for a reduction of the consumption they were still hesitant to introduce any vast measures. This could be due to concerns of losing members or votes. Environmental as well as consuming issues are political matters and the risk of losing votes might be greater if not acting as the young adults, millennials, have already initiated a change toward a more plant based diet.