Children exposed to intimate partner violence (IPV) and/or maltreatment have a higher risk for developing delinquent behavior. This study examines these problems using secondary data which consisted of 150 adolescents in ages 12-18. All participants received treatment for alcohol and/or drug use at clinic centre at the time. The result suggests that delinquent behaviors in adolescents with substance use are associated with witnessing injury and sexual coercion among parents above and beyond being a victim of maltreatment. Violence against others is associated with witnessing sexual coercion among parents but is not related with none of the adolescents victimization variables. Implications of the presents study's result are discussed. / Barn som exponeras för våld mellan föräldrarna och/eller misshandel har en högre risk för att utveckla kriminellt beteende. Den föreliggande studien undersöker detta problem med hjälp av sekundärdata bestående av 150 ungdomar i åldrarna 12-18 år. Alla deltagare i studien fick behandling mot alkohol och/eller drogproblem på en behandlingsklinik vid tillfället. Studiens resultat föreslår att kriminalitet hos ungdomar med alkohol och/eller drogproblem är associerat med att bevittna föräldrars skador och sexuella tvång utöver att vara offer för misshandel. Våldsamt beteende mot andra är associerat med att bevittna föräldrars sexuella tvång men inte relaterad med någon av de olika variablerna för misshandel. Implikationer från den föreliggande studiens resultat diskuteras.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan. Frågan som ställts har varit om de våldsutsatta kvinnor som sökerakutsjukvård får den adekvata hjälp de behöver. I studien har en kvalitativ induktiv metodanvänts, med intervjuer som tillvägagångssätt. Under analysen av materialet har tre temankunnat urskiljas; Vikten av kunskap och utbildning om de processer den våldsutsatta kvinnangår igenom, vad kvinnan behöver i det akuta skedet samt hinder för att upptäcka våldet ochkunna ge kvinnan bästa möjliga hjälp. Resultatet visar att det finns rutiner för att fånga uppdessa kvinnor och ge dem hjälp, men att det även finns brister som står i vägen för det, blandannat finns en kunskapsbrist hos personalen, brist på tid att fånga upp dessa kvinnor och bristpå tillgängliga kuratorer dygnet runt.

Bakgrund: Cirka 20 % av Sveriges kvinnor uppger att de någon gång i livet blivit utsatta för våld i nära relationer. Misshandel kan uttrycka sig både fysiskt och psykiskt, vilket skapar ett lidande hos kvinnan vars självbild blir förvriden. Hälso- och sjukvården kan komma i kontakt med dessa kvinnor och kan ha en betydande roll för deras upplevelser av stöd och hjälp. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva i en våldsutsatt relation. Metod: En induktiv ansats valdes där datamaterialet bestående av självbiografier analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre kategorier så som; börjar skönja partners våldsamma egenskaper trots ett kärleksfullt förhållande, känslomässigt kaos och vägen ur våldet och den efterföljande processen med nio underkategorier. Slutsats: Genom kvinnors erfarenheter av att leva i våldsutsatta relationer kan sjuksköterskan få fördjupad kunskap kring ämnet som kan bidra till att skapa tillit och tro för dessa kvinnor i mötet med vården. / Background: About 20% of Sweden's women say that they have ever been exposed toviolence in close relationships. Maltreatment and violence can be expressed bothphysically and mentally which creates suffering in their self-image whose can be distorted.Women´s experiences can be helpful and play an important role for healthcare professionalin order to support and help the women. Aim: The purpose was to describe women'sexperiences of living in a violent relationship. Method: An inductive approach was chosenwhere the data consisting of autobiographies were analyzed using qualitative contentanalysis.Findings: The analysis revealed three categories; begins to recognize partners´ violentqualities despite a loving relationship, emotional chaos and the way out of violence andsubsequent process. These three categories created nine subcategories. Conclusion:Through women´s experiences of living in violent relationships, the nurse can gain indepthknowledge of the subject that can help to build trust and faith in these women in thecare of the careers.

Male perpetrators have long been over-represented in the criminal justice system. This seems to have resulted in a picture of perpetrators as generally being male. This study aims to investigate differences in the portrayal of perpetrators in relation to gender in the Swedish justice system, by performing a discourse analysis on twelve judgements with assault as the main crime classification. Previous research shows that female perpetrators more often are treated with leniency by the court, compared to male perpetrators. This usually leads to women receiving shorter sentences. There have also been studies that show that in media and literature, female perpetrators are portrayed as less, or in cases of severe violent crimes as more, responsible for the crime committed, than a male would be for the equivalent crime. This study shows that female perpetrators are portrayed as less responsible for their violent actions in regards to the crime committed, than male perpetrators. The discourse analysis of the judgments shows that there is a tendency to portray the women’s violence as depending on circumstances, and the men’s violence as depending on them as persons. This indicates that there are discourses in society that establish women as non-violent and men as violent.

Introduktion: Att vårda barn som blivit utsatt för våld kan leda till både emotionella och yrkesmässiga utmaningar. En av sjuksköterskans uppgift är att bedriva familjecentrerad vård, vilket kan kompliceras om en familjemedlem är den misstänkte. Sjuksköterskan har en nyckelroll i vårdandet av barnet och en unik möjlighet att agera för barnets hälsa, men dessvärre har rapporter visat på en underrapportering till Socialtjänsten från vårdpersonal.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn som blivit utsatta för våld i hemmet, samt att belysa möjligheter och svårigheter i att fånga upp dessa barn i vården. Metod: En deskriptiv design som baserades på kvalitativ och kvantitativ forskning. I litteraturöversikten användes totalt tio originalartiklar.  Resultat: Fem teman identifierades: att vårda våldsutsatta barn, erfarenhet är inte allt, svårigheter kring orosanmälan, sjuksköterskan är inte ensam, emotionellt påfrestande. När det framkom att ett barn blivit utsatt för våld var det svårt att vara professionell i sin yrkesroll och att bedriva en familjecentrerad vård. Sjuksköterskan blev känslomässigt engagerad på olika sätt i arbetet kring barn som far illa och stöttning från kollegor var betydande. Benägenheten att göra en orosanmälan påverkades dels av erfarenhet och av osäkerhet. Det framkom tydligt att det fanns ett behov av ökad kunskap och mer utbildning.  Slutsats: För att förbättra vården kring barn som har blivit utsatt för våld krävs mer utbildning för sjuksköterskor och tydligare riktlinjer. Men det krävs också ett stort mod och civilkurage från sjuksköterskan. / Background: Caring for children who have become victims of domestic violence can lead to emotional and professional challenges for the nurse. One of the nurses’ tasks is to deliver family-centered care, which can be complicated if the suspect is a family member. The nurse has a key role in caring for these children and a unique possibility to act for their best interest, but nevertheless, reports show that there is a lack of reporting from healthcare professionals to social services.  Purpose: The aim of this study was to describe nurses’ experience with caring for children who have been exposed to violence in the home and illustrate difficulties and opportunities in how to help these children within the healthcare.  Method: A descriptive design based on qualitative and quantitative research. In this literature review, ten original articles were examined.  Results: Five themes were found: to care for abused children, experience is not everything, difficulties in reporting concerns, the nurse is not alone, emotionally stressful. When it emerged that a child had been a victim of violence it was considered difficult to maintain a professional role and deliver family-centered care. The nurse got emotionally engaged in different ways and the support from colleagues was important. The tendency to report a concern was partly influenced by experience and uncertainty. It was found a need for increased knowledge and more education. Conclusion: To improve care for children who have been abused, more education and clearer guidelines for nurses are needed. However, it also requires bravery and civil courage from the nurses.

Bakgrund: Barn som far illa, delades in i fyra olika kategorier. Fysiska-, psykiska- och sexuella övergrepp samt försummelse. Föräldrarna var ansvariga för att säkerställa barnets utveckling och trygghet, om detta inte gjordes skulle staten tillhandahålla skydd. Det var viktigt att vårdpersonal lärde känna tidiga tecken. Ju yngre ett barn var, desto mindre var chansen att barnet har skadat sig själv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av att möta familjer inom primärvård, där det finns misstanke om att barn far illa. Metod: En litteraturstudie utfördes. För att finna rätt sökord för syftet, användes en ancestry approach. Resultat: Tre stycken kategorier framkom. Misstankar som leder till anmälan, som handlade om de distriktssköterskor som i slutändan gjorde anmälan till socialtjänsten. Misstankar som inte leder till anmälan byggde på de distriktssköterskor som ansåg att det var deras ansvar att göra en anmälan men att de av olika anledningar ändå inte gjorde detta. Behovet av stöd var den sista kategorin som handlade om distriktssköterskornas upplevda svårigheter i mötet med familjerna och vad de behövde för att bli bättre inom området. Slutsats: Misshandel av barn skedde i familjer oberoende av utbildning, etnicitet samt socioekonomisk status. Genom att veta hur distriktssköterskor upplevde mötet med dessa familjer samt anledningarna till tankebanor och deras slutliga agerande, fanns en enastående möjlighet att förändra framtiden för barn som levde under otrygga familjeförhållanden. / Background: Children whom are suffering from abuse and maltreatment can be categorized into four different categories. Physical-, psychological- and sexual abuse and neglect. The parents were responsible for securing the children’s development and safety, if they can’t do that the state would provide protection. Health professionals should learn to recognize early signs. The younger the child, the less is the chance that the child had hurt itself. Aim: The purpose with this literature review was to describe how district nurses experience meeting families where there is a suspicion that the child is being abused. Method: A literature review was performed. To find the right keywords for the aim, an ancestry approach was used. Results: Three categories were emerged. Meeting families where they suspect a child is being abused and the suspicion leads to report, is about the district nurses who report to the Social service. District nurses experience of suspicion that a child is being abused but no report is being filed, is based on the district nurses who feel that it is their responsibility to report to social service but in the end, for different reasons, do not. What do district nurses believe could help them in the meeting when they suspect a child is being abused, is the final category which is about the district nurses experience with the meeting with families and what they need further more to evolve in the area. Conclusion: Abuse of children was occurring in all types of families with no regard of education, ethnicity or socioeconomic status. Knowing how the district nurse was experiencing the meeting with these families, could be a unique possibility to change the future for children who lived in unhealthy family relationships. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-18</p>

Hösten 2017 spred sig hashtagen Metoo som en löpeld världen över. Hashtagen skapades föratt väcka uppmärksamhet kring de övergrepp och sexuella trakasserier som kvinnor världen över varit med om under sin livstid. Som en direkt påföljd av rörelsens framfart instiftades en ny sexualbrottslagstiftning i Sverige - samtyckeslagen. Den nya sexualbrottslagstiftningen innebär att allt sex som inte är frivilligt är olagligt.  Vi har för avsikt i denna studie att analysera om/hur språkbruket i rubriker har förändrats i artiklar som rör mäns våld mot kvinnor. Omfånget är 100 artiklar publicerade år 2015, två år innan Metoo, och 100 artiklar publicerade år 2019, två år efter rörelsen.  I form av en kritisk diskursanalys undersöker studien vad/om det finns skillnader i graden av misstänkliggörande av utsatta kvinnor, samt vem som får stå som ansvarig förhändelsen genom språkbruket. Genom att göra en kritisk diskursanalys kan vi få reda på vilka bakomliggande ideologier eller värderingar som formar nyhetsrapporteringen om ämnet. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för uppsatsen omfattas av gestaltningsteorin och diskursteorin. Vi har tagit inspiration från Peter Berglez analysschema där bland annat modalitet, överlexikalisering, transitivitet och ideologi förekommer.  Resultatet visar att misstänkliggörandet av utsatta kvinnor har minskat sedan 2015. Kvällstidningen Aftonbladets rubriker erhåller en hög marknadsideologi, både före och efter Metoo. Dagens Nyheters rubriker omfattas också dem i hög grad av marknadsideologin, men efter Metoo har rubriker som omfattas av den feministiska ideologin ökat.

Våldsbrott är ett ständigt aktuellt ämne som ger stora konsekvenser för såväl individ som samhälle. Av dessa brott är misshandelsbrott vanligast i kriminalstatistiken. En framträdande konsekvens av sådana brott yttrar sig i olika former av begränsning av livsutrymmet. Syftet med denna studie har varit att studera om det föreligger ett samband mellan individers utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet. Av de som utsatts för misshandel studerades också skillnader i begränsning av livsutrymmet utifrån kön och etnisk bakgrund. Detta eftersom tidigare forskning har visat att utsatthet för misshandel skiljer sig mellan olika sociala grupper i samhället. Teorin om det idealiska offret användes som teoretiskt ramverk för att förstå om skillnader i utsatthet även medför skillnader i begränsning av livsutrymmet. För att undersöka detta användes Nationella Trygghetsundersökningens (NTU) datamaterial från 2018. Datamaterialet samlades in genom stratifierat obundet slumpmässigt urval via post- och webbenkäter och skickades till individer mellan 16–84 år. För att testa de uppställda hypoteserna tillämpades linjär sannolikhetsmodell. Det slutgiltiga antalet respondenter som användes i analysen var cirka 67 000.  Resultatet visade att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet, vilket går i linje med tidigare forskning. Vidare återfinns ett statistiskt signifikant samband mellan allvarlighetsgraden av misshandel och begränsning av livsutrymmet. De som utsatts för allvarlig misshandel begränsade livsutrymmet i större utsträckning än de som utsatts för mindre allvarlig misshandel. Avseende skillnader mellan olika sociala grupper visade resultatet att kvinnor begränsar sig i större utsträckning än män efter att ha blivit utsatt för misshandel. Dock återfinns inget statistiskt signifikant samband mellan etnisk bakgrund och begränsning av livsutrymmet efter utsatthet för misshandel. Resultatet bekräftar teorin om det idealiska offret avseende de funna könsskillnaderna. Kvinnor betraktas oftare som mer legitima brottsoffer jämfört med män och antas därför begränsa livsutrymmet i större utsträckning.