Att känna oro för att utsättas för brott beskrivs i tidigare forskning som en företeelse ojämnt fördelad inom Sverige beroende på bostadsort. Utöver detta förklaras det finnas en klyfta mellan gruppers faktiska utsatthet för brott och den oro som finns över att utsättas. Därför syftar denna studie till att undersöka eventuella regionala skillnader i nivåer av oro för brott och huruvida variationerna kvarstår efter att individuella faktorer har undersökts. Detta görs utifrån en kvantitativ ansats. Oro för brott mäts utifrån tre brottstyper: oro att utsättas för rån/misshandel, oro att utsättas för stöld och oro att utsättas för sexualbrott. Studien utgår från två teoretiska ramverk: rutinaktivitetsteorin och risksamhället som teoriområde för att förklara varierande nivåer i oro för brott på områdesnivå och individuell nivå. Datamaterialet som studien baseras på är inhämtat av Brottsförebyggande rådet i den Nationella trygghetsundersökningen 2018. För att uppfylla syftet tillämpas linjär sannolikhetsmodell (LPM) och logistisk regressionsanalys som analysmetoder. Resultat visar att nivåerna av oro för brott tycks prägla storstadsregionerna i störst utsträckning, dock har även större städer högre nivåer än de mindre städerna. Dessutom verkar även oro inför att utsättas för de olika brottstyperna kännetecknas av individuella egenskaper. I diskussionsavsnittet analyseras resultaten utifrån tidigare forskning och teorier, varpå oro att utsättas för brott argumenteras vara sammanlänkat med rutinaktiviteterna i stadskontexter. Vidare förstås de påvisade individuella variationerna kännetecknas av den egna utsattheten för risk givet brottstypen.

Barnkonventionen fastslår alla barns rättigheter, och befäster att barn ska skyddas från att fara illa. Barn kan fara illa genom fysisk och psykisk misshandel, eller genom försummelse och vanvård. Barn som far illa löper risk att drabbas av långvariga konsekvenser, både psykiska och fysiska. Tidig identifikation av dessa barn är av vikt för att minska barnets lidande. Barnsjuksköterskan har, som all sjukvårdspersonal, en skyldighet att orosanmäla till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som misstänks fara illa. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod inkluderades. Genom strukturerade sökningar i Cinahl och Medline erhölls 21 artiklar som kvalitetsgranskades enligt CASP, och resulterade i att 16 stycken artiklar inkluderades i resultatet. De inkluderade artiklarnas resultat analyserades enligt Whittemore & Knafls beskrivning av innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre huvudteman: utmaningar i sjuksköterskans roll, att skydda barnet samt att ge och vara i behov av stöd. En förhöjd medvetenhet om barn som far illa kan leda till ökad trygghet för sjuksköterskor som möter dessa barn i arbetet. Vidare kan erfarenhet och kunskap bidra till tidigare identifiering, och därmed kan barn skyddas från onödigt lidande, som en del av hållbar utveckling.

Intimate partner violence (IPV) affects both men and women, in homo- as well as heterosexual relationships. The most recognized form of IPV is violence against women. The proposition "Kvinnofrid" was approved by the Swedish parliament in 1998 and proposed an extensive effort to increase knowledge and awareness of IPV among occupational groups, mainly in the health care system. These professionals are also often directly involved in the care of victims of IPV. The main purpose of this study was to investigate attitudes and level of knowledge among nurses about violence in an intimate relationship. Only 41 questionnaires was returned out of the 136 that were handed out. The results demonstrate that nurses do not have sufficient knowledge about neither the extent of IPV nor the harmful consequences of this type of violence. We conclude that education about IPV, as well as underlying causes of violence in the society, should be incorporated as an obligatory part of the nursing education program. / Intimt partnervåld (IPV) är något som drabbar både män och kvinnor, i homosexuella så väl som heterosexuella relationer. Den form av IPV som det talas mest om är våld mot kvinnor. Propositionen kvinnofrid antogs av regeringen 1998 och föreslog en omfattande satsning på att öka kunskaperna hos olika yrkesgrupper som handlägger eller på annat sätt kommer i kontakt med ärenden som rör våld mot kvinnor. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors attityder och kunskaper om våld i en intim relation. Endast 41 av 136 utdelade enkäter besvarades. Resultaten antyder att sjuksköterskor inte har tillräckliga kunskaper om vare sig omfattningen av det intima våldets skadeverkningar, eller omhändertagande av utsatta individer. Sjuksköterskeutbildningen bör omfatta obligatorisk undervisning om denna patientgrupp och om våldets bakomliggande faktorer.

Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i Skåne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för åren 2009-2011 är drygt dubbelt så högt i Skåne i jämförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien är att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgång, hälsa och brott, som påverkar eller påverkas av alkohol, skiljer sig från Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gått att förutsäga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger på svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende. Av resultatet framgår att Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg främst i tillgångsindikatorn och hälsoindikatorn. Slutsatsen är att det eventuellt går att förutsäga en negativ trend med hjälp av tillgångs- och hälsoindikatorn. Då det finns en stor tillgång och när möjlighet finns, kommer ungdomar att testa droger och alkohol.

Bakgrund: Våld är ett globalt problem där i synnerhet arbetstagare inom hälso- och sjukvården utgör en stor risk att utsättas för skada. ICN har i en rapport redogjort hur verbal misshandel utgör en minst lika stor traumatisk skada som fysisk misshandel och att detta i sin tur kan påverka sjuksköterskan. Enligt Arbetsmiljölagen har arbetsgivaren en skyldighet att tillämpa nödvändiga åtgärder för att förebygga eventuella olycksfall eller komplikationer som kan påverka arbetstagarens hälsa.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vad verbal misshandel riktat mot sjuksköterskan från patient och dess anhöriga kunde ge för effekter på sjuksköterskan och omvårdnadsarbetet.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ ansats innehållandes 10 artiklar. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed. Innehållsanalys av artiklarna tillämpades enligt Forsberg & Wengström.Resultat: Fyra teman presenteras i resultatet: Avsaknad av effekter, Emotionella effekter på sjuksköterskan samt Effekter på omvårdnadsarbetet.Konklusion: Verbal misshandel bidrar till en ohälsosam arbetsmiljö som medför negativa effekter både för sjuksköterskan och för patienten. Det lämnar långsiktiga emotionella ärr hos sjuksköterskan och patientsäkerheten samt vårdkvaliteten äventyras. Nyckelord: Anhörig, effekt, litteraturstudie, omvårdnad, patient, sjuksköterskor, verbal misshandel. / Background: Violence is a recurring problem, especially among health professionals which have a considerable high risk of exposure. ICN has reported and described how verbal abuse has the same level of affect and trauma as physical abuse. According to the labour legislation the employer has a binding obligation to take necessary measures to prevent accidents and complications that may have an adverse effect on the health of the employee.Aim: The purpose of this literature review was to compile the effects of verbal abuse towards the nurse by patient and relatives, and how it affected the nursing care. Method: Literature review with a qualitative approach containing 10 articles. The database searches were made in CINAHL, PsycINFO and PubMed. The articles were analyzed according to a content analysis by Forsberg & Wengström.Result: Four themes are presented in the result; Absence of effects, Emotional effects on the nurse, effects on the nursing care. Conclusion: Verbal abuse contributes to an unhealthy work environment which involves negative effects both regarding the nurse as well as the patient. The nurse sustains long term emotional damage as patient safety and nursing quality is compromised. Keywords: Effect, literature review, nurses, nursing care, patient, relative, verbal abuse.

No description available.

No description available.

The purpose of this study is to provide an overview of the development of violent crime in the geographical area belonging to the district courts of Mellersta- and Västra Värends, as well as Växjö Magistrate´s Court, during the period 1960—1970. The questions addressed include: What was the demographic distribution among crime victims and perpetrators in terms of gender, age, possible alcohol influence during the crime, and the relationships between the victim and the perpetrator? To what extent were young people perpetrators? How have the number of judgements changed over time? How can crime history be utilized in high school education? The prime material used consists of judgements from court records, and the theoretical frameworks include social vulnerability, peer influence and socialization, among others. The method employed is primarily quantitative, with the results presented in tabular form. The study confirms previous research on violent crimes, revealing that the majority of those convicted or victimized by violence during the period were men. However, one woman faced charges of rape but was ultimately convicted for assault, a charge outside the scope of sexual offences. The highest average age (31,8 years), including both men and women was found in Växjö Magistrate´s Court and stood out in the study. Concerning youth offenders, the study revealed that in Västra Värends district court, the majority (36,6 %) were in the 15—20 age group. Alcohol emerged as a recurring factor in the study. Of the total cases in Mellersta Värends district court, 65,6 % were influenced by alcohol at the time of the defense. In conclusion, the study confirms that socialization, peer influence and alcohol played significant roles in shaping the characteristics of violent crimes during this period.

Bakgrund: En viktig uppgift för sjuksköterskor inom barnhälsovården är att stödja och följa upp barn mellan 0–5 år gällande hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Barnhälsovården ska förebygga ohälsa hos barn och tidigt uppmärksamma förekomst av problem och sätta in åtgärder för dessa, samt att ge stöd vid förekomst av våld i familjer. Ingen sammanställd forskning kunde hittas om sjuksköterskans stöd inom barnhälsa åt små barn som far illa. Syfte: Att belysa erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsa av att ge stöd åt små barn som far illa. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 16 originalartiklar med kvalitativ design. Resultat: Fyra tematiska kategorier och tolv subkategorier framkom om hur stöd kan ges till familjer där barn far illa eller riskerar att fara illa. Sjuksköterskor ansåg att stöd åt barn som far illa behövde ske genom att arbeta familjecentrerat, med barnets bästa i fokus. Sjuksköterskor arbetade förebyggande genom att tidigt identifiera riskfaktorer. Vid orosanmälan behövdes öppenhet med vårdnadshavarna och det eftersträvades att inte förlora relationen med vårdnadshavarna, vilket potentiellt kunde vara skadligt för barnet. Slutsats: Flera aspekter är av vikt för att kunna ge det bästa stödet åt barn som far illa. Familjecentrerat förhållningssätt, förebyggande arbete, förståelse för barnet och fokus på dess fysiska, psykiska och sociala hälsa, samt interprofessionellt samarbete och stöd från kollegor är alla viktiga för att kunna ge det bästa stödet. Sjuksköterskorna upplever lite kontroll över situationen efter en anmälan, och att det påverkar arbetet med familjerna. / Background: An important task for nurses in child health care is to support and follow up children between the ages of 0-5 in terms of health, development and growth environment. Child health care should prevent ill health in children and identify the occurrence of problems at an early stage and take measures for them, as well as provide support in the event of violence in families. No compiled research could be found on the nurse's support in child health for young children who are abused. Purpose: To illustrate the experiences of nurses in child health of providing support to young children who are being abused. Method: A general literature review based on 16 original articles with qualitative design.Results: Four thematic categories and twelve subcategories emerged on how support can be given to families where children are abused or at risk of being harmed. Nurses felt that support for children who are abused needed to be done by working family-centered, with the child's best interests in focus. Nurses worked preventively by identifying risk factors at an early stage. When reporting concerns, transparency with the guardians was needed and the aim was not to lose the relationship with the guardians, which could potentially be harmful to the child. Conclusion: Several aspects are important in order to provide the best support for children who are being abused. A family-centred approach, preventive work, understanding of the child and a focus on their physical, mental and social health, as well as interprofessional collaboration and support from colleagues are all important to be able to provide the best support. The nurses experience little control over the situation after a report, and that it affects the work with the families.

Det här examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett föräldrakooperativs bemötande och åtgärder ser ut när det gäller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgår från frågeställningarna: Har de två förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn? Vilka likheter finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder? Vilka skillnader finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder? En jämförelse mellan de två förskolorna görs genom en textanalys av två dokument, föräldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmälningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsätt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar även upp anmälningsplikten förskolan står inför när misstanke eller oro uppkommer hos personalen. Här kan man även läsa om hur Socialtjänstlagen 14 kapitel 1§ lyder inför anmälningsplikten. Resultatet visar att det finns skillnader mellan förskolorna när det gäller bemötande och åtgärder men även att det finns osäkerhet i hur personalen ska agera. / This thesis explores how a local nursery school and a parents cooperative attitude and actions looks like when it comes to children who are victims of physical abuse . Work is based on the questions: Have the two preschools guidelines for dealing with the problem of physical abuse of children? What similarities are there in the guidelines when it comes to attitude and actions?  What are the differences in the guidelines when it comes to attitude and actions? A comparison between the two preschools done through a textual analysis of two documents , parents' cooperative has a crisis and contingency plan and the municipal has a document in which an obligation. The analyzes will be conducted from a hermeneutic approach and in a qualitative processing. The work also deals with notification requirements preschool faced suspicion or concern arises among staff. Here you can also read about how the Social Services Act 14, Chapter 1, § reads before notification. The results show that there are differences between the preschools regarding treatment and measures but also that there is uncertainty in how staff should act