På grund av Covid-19 infördes ett alkoholförbud i syfte att minska smittspridningen i Sverige. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan alkoholanvändning och våldsbrottslighet. Det är därmed av intresse att undersöka vilken påverkan alkoholförbudet haft på antalet misshandelsbrott i den offentliga miljön i Lund och hur det eventuellt förändrat arbetsuppgifterna för polisanställda med operativ inriktning respektive strategisk inriktning. Antalet anmälda samt självrapporterade misshandelsbrott har minskat mellan 2017 och 2021. Arbetsuppgifterna för de polisanställda skiljer sig åt eftersom vissa har ett strategiskt fokus och andra ett operativt fokus. Av resultatet i denna studie framgår det att misshandelsbrotten misnkat, både utfirån statistik av Polismyndigheten samt polisanställdas upplevda biild. Utifrån de fem semistrukturerade intervjuerna framgick det att arbetsuppgifterna för polisanställda med operativ inriktning förändrats mer än arbetsuppgifterna för polisanställda med strategisk inriktning. Samtliga polisanställda utför krogrelaterade arbetsuppgifter i mindre omfattnning och mer tid kan avsättas för andra relevanta arbetsuppgifter. Polisanställda med operativ inrikning hanterar samt förebygger en större mängd ungdomsbrott samt narkotikabrott medan polisanställda med strategisk inritkning i större utsträckning arbetar med grannsamverkan och att främja kontaktnätet med lokalsamhället. / Due to the Covid-19 the Swedish governement introduced an alcohol prohibition in an aim to reduce the spread of infection in Sweden. Previous research demonstrates that there is a conjunction between alcohol use and violent crimes. It is therefore of interest to investigate what impact the alcohol prohibition has had on the amount of assault crimes in the public environment in Lund and how it eventually have effected operational police officers and strategic police officers tasks of employment. The number of reported crimes and selfreported assault crimes has decreased between 2017 and 2021. The police officers tasks of employment differ because some have a operational focus and others have a strategical focus. The results in this study demonstrates that the assault crimes have decreased, both from statistics from the police department and police officers experience. From the five semistructured interviews it turned out that the operational police officers tasks of employment has changed more than strategical police officers. Both the strategical and the operational police officers perform restaurant-related tasks to a lesser extent and more time can be set aside for other relevant tasks. The operational police officers handle and prevent a large number of juvenile- and drugcrimes while the strategical police officers to a greater extent work with neighborhood cooperation and to promote the network of contact with the local community.

Men's violence against women in close relationships is an increasing societal problem that causes both psychological and physical harm to women. The aim of the study was to gain a deeper understanding of women's experiences of men's violence in close relationships by analyzing four autobiographies. A qualitative content analysis was used as the method in the study. The research material was analyzed using two different theoretical perspectives: stigma and the process of normalization. Additionally, the analysis was based on previous research where four articles were used. The results showed that the women described similar experiences within the different themes of the research question, which were punishment, the process of normalization, the need for control and jealousy, guilt, and shame. The men used methods of punishment such as harming, controlling, and manipulating the women. The behavior was normalized over time, making it difficult for the women to leave the violent relationship. The women could become isolated and monitored, while the man's jealousy became evident. The men blamed the women for their behavior, creating feelings of guilt and shame. The results also showed that the lack of support from the surroundings made it difficult for the women to leave destructive and violent relationships.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att analysera Förvaltningsrättens tillämpning av rekvisitet psykisk misshandel i LVU 2§-domar för beslut om tvångsvård. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av 16 LVU 2§-domar. Resultatet visade att rekvisitet inte tillämpas i den omfattning som är möjlig i varken ansökan om LVU från Socialnämnden eller av Förvaltningsrätten i deras motiveringar och beslut om bifall. Detta trots att rekvisitet går att identifiera i de utredningar som ligger till grund för besluten. Vidare har Förvaltningsrättens motiveringar till beslut om vård enligt LVU 2 § jämförts med Socialnämndens ansökan om vård enligt LVU 2 §. Resultatet har visat att det råder skillnader mellan Förvaltningsrättens beslut och Socialnämndens ansökan utifrån deras olika sätt att se på barnets bästa i situationen. Förvaltningsrätten har i vårt resultat visat sig lägga stor vikt vid barnets nuvarande situation, medan Socialnämnden har lagt större vikt vid barnets/den unges hela livshistoria. I studien har dessa skillnader diskuterats med utgångspunkt i professionsbegreppet i förhållande till anställda inom Socialtjänst, Socialnämnd och Förvaltningsrätt. Resultatet visade att socionomprofessionen respektive juristprofessionen, som båda verkar i en myndighetsutövande position, resonerar på olika sätt gällande rekvisitet psykisk misshandel när det gäller barnskyddsmål, vilket i slutändan påverkar beslutet om barnets vårdbehov. / The aim in this qualitative document study was to analyse the way Swedish court system apply the criteria mental abuse in LVU 2 § judgements of decisions for compulsory care. The study has accomplished using a qualitative content analysis of 16 judgement documents of compulsory care. The findings showed that the criteria mental abuse is not applied to the extent that is possible in either the application for compulsory care or the courts justifications and decision for approval even though the criteria can be identified. Furthermore, the court’s justifications of the decisions of care according to LVU 2 § have been compared with the social service’s applications of compulsory care. The results have shown that there are differences between the court’s decisions of compulsory care and the social services application for compulsory care based on their different point of views. The court rather see the child’s current situation as directing their decisions, while the social service has placed great importance to the life history of the child. In the study, these differences have been discussed based on the concept of professions in relation to practical work as social worker and lawyer. The results showed that the social work profession and the law profession, who both have an authority position, argue differently regarding the criteria mental abuse in relation to child protection cases, which ultimately affects the decision of child’s care.

Covid-19 har påverkat hela världen och fokus har legat på att minska smittspridningen. I Sverige har detta föranlett att ett alkoholförbud infördes i november 2020, vilket begränsat serveringsställens öppettider. Hur pandemin och dess förbud har påverkat brottsligheten är ett relativt outforskat område och det finns enligt författarnas kännedom ingen studie om alkoholförbudets effekter. Denna studie ämnar undersöka vilken påverkan som förbudet haft på polisens arbete på mikroplatser samt nivåerna av våld i offentlig miljö och antal omhändertaganden enligt LOB i Malmö stad. Studien har såväl en kvalitativ som kvantitativ ansats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem poliser och anmälningsstatistik mellan 2017–2021 över våld i offentlig miljö och omhändertaganden enligt LOB. Resultaten visar att de intervjuade poliserna upplever att alkoholförbudet minskat folkmängden på mikroplatserna i nöjesmiljöer och att det föranlett såväl en förskjutning av arbetstider som resursförflyttning. De är även av uppfattningen att berusningsgraden och det offentliga våldet på mikroplatserna har minskat efter alkoholförbudet. Däremot visar statistiken att nivåerna över offentligt våld är oförändrade, vilket kan innebära att platsen för brottet förändrats. Enligt såväl de intervjuade poliserna som statistiken över antal genomförda LOB:ar har det efter alkoholförbudet skett en avsevärd minskning, jämfört med tidigare år. Alkoholförbudet tycks därmed ha inneburit att rutinaktiviteter förändrats och att våldet begås på andra platser än på de mikroplatser där polisen arbetar. För att kunna dra säkra slutsatser om pandemin och dess restriktioners påverkan på brottsligheten behövs studier som kan undersöka dess långsiktiga effekter. / Covid-19 has affected the entire world and the main focus has been on reducing the spread of the virus. An alcohol restriction policy was implemented in Sweden as of November 2020, which has limited the opening hours of serving establishments. How the pandemic and its restrictions has affected crime has not been widely examined and there are to the authors knowledge no studies about the effects of the alcohol restriction. This study aims to look into what impact the restriction has had on the work of the police at hot spots and the levels of public violence and the number of people taken into custody in accordance with LOB in the city of Malmö. The study has a qualitative and quantitative approach. The data was collected through semi-structured interviews with five police officers and statistics of reported levels of public violence between 2017-2021 and the number of people taken into custody in accordance with LOB. The results show that the interviewees experience that the alcohol restriction has reduced the amount of people at hot spots located in entertainment environments and caused their working hours to change and resources to relocate. They are also of the perception that the intoxication level and public violence at the hot spots has decreased after the alcohol restriction. On the contrary, no changes of the levels of public violence has been identified in the analyzed statistics, which can indicate that the violence has relocated. According to both the interviewees and statistics, the number of people taken into custody in accordance with LOB has significantly decreased after the alcohol restriction, compared to previous years. The alcohol restriction may have changed people’s routine activities and that the violence is committed at other locations than at the hot spots. Further studies are needed to be able to make certain conclusions about the long-term effects of the pandemic and its restrictions on crime.

No description available.

<p>Today several things point to the fact that many young women are being abused and sexual harassed. Despite that there is no knowledge about how the girls handle the violence or how the battering affects them. For that reason the purpose of this study is to describe and give a picture of some girl’s experiences of being battered of men they have or have had a relationship with. In focus is also how these girls identities are affected of the battering. These girls were between 16-24 years old when the battering started. </p><p>One important conclusion in this study is that if the attitudes of women battering can change, the power structure between the sexes be evident and the knowledge about women battering increase it might be easier for a lot of women. It could increase the possibility for girls and women to counter men’s power and for battered girls and women to change their situation at an earlier stage than they are able to today.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur kuratorerna som verkställer vård inom socialtjänsten ser på denna påföljd och på sin roll i verkställandet av densamma, samt hur ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten upplever samma påföljd. Syftet avgränsas genom följande frågeställningar: (i) Hur ser kuratorerna på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro kommun på vård inom socialtjänsten och på sin egen roll i verkställandet av denna påföljd utifrån den lagstiftning som reglerar vård inom socialtjänsten, samt den lagstiftning som reglerar socialtjänstens insatser för unga? (ii) Hur har ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro upplevt påföljden utifrån samma lagstiftning, och finns det någon skillnad i upplevelsen före och efter genomförandet av denna? En vidare angränsning är att jag har valt att fokusera studien på ungdomar som har blivit dömda för misshandel. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med personalen på Ungdoms- och familjeteamet, samt med ungdomar som har genomfört vård inom socialtjänsten där. Intervjuerna gjordes utifrån på förhand sammanställda intervjuguider och utgick ifrån uppsatsens syfte, frågeställningar samt den lagstiftning som utgör uppsatsens teoriavsnitt. Resultatet visar att kuratorerna inte ser någon konflikt i verkställandet av påföljden vård inom socialtjänsten, främst beroende på arbetsfördelningen mellan dem och socialkontoren. Vidare upplevde inte ungdomarna, i stort, påföljden som ett straff. De skillnader som ändå fanns mellan upplevelsen före och efter påföljden, tycks i mycket handla om en dålig information i samband med rättegången. Slutligen upplevde de flesta ungdomar i studien att påföljden hade gjort skillnad; ett fåtal menade att rättegången och böter hade haft en avskräckande effekt, men de flesta pekade på vårdprogrammet som det som hade gjort skillnad.</p> / <p>The purpose of this paper is to examine how the social welfare officers, who enforce the sentence Treatment within the Social Services, look at this form of sentence and their own role when it comes to enforcing the sentence, and how juveniles who have carried out this penalty look at the same. The purpose is defined by the following questions: (i) How do the social welfare officers at the Youth and Family Team in Örebro look at Treatment within the Social Services and their own role in enforcing this sentence, regulated by law within the social services treatment and within the social services programme for juveniles? (ii) How do the juveniles who have carried out the sentence Treatment within the Social Services at the Youth and Family Team in Örebro experience the treatment, and do they feel that it has made a difference? Another definition I have made is a choice to focus my study on juveniles sentenced for assault and battery. In order to answer the purpose and questions I have performed qualitative research interviews with social welfare officers at the Youth and Family Team and juveniles who had carried out Treatment within the Social Services with them. The interviews were performed according to guides based on the purpose and questions, and the legislation presented in the theoretical section of this paper. The result shows that the social welfare officers notice no conflict within enforcing the sentence Treatment within the Social Services, mainly due to the division of labour between them and the social services offices. Further, most of the juveniles did not find the sentence a punishment. Nevertheless, the difference in the experiences before and after serving the sentence seems to be lack of information about the meaning of the sentence by the time of the legal proceedings. Finally, most of the juveniles in the study find that the sentence has mad a difference; a few of them find that the trial and fine had an intimidating effect, but most om them point out the treatment programme as the factor that has made the difference.</p>

Studien syftar till att undersöka hur kuratorerna som verkställer vård inom socialtjänsten ser på denna påföljd och på sin roll i verkställandet av densamma, samt hur ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten upplever samma påföljd. Syftet avgränsas genom följande frågeställningar: (i) Hur ser kuratorerna på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro kommun på vård inom socialtjänsten och på sin egen roll i verkställandet av denna påföljd utifrån den lagstiftning som reglerar vård inom socialtjänsten, samt den lagstiftning som reglerar socialtjänstens insatser för unga? (ii) Hur har ungdomar som genomfört vård inom socialtjänsten på Ungdoms- och familjeteamet i Örebro upplevt påföljden utifrån samma lagstiftning, och finns det någon skillnad i upplevelsen före och efter genomförandet av denna? En vidare angränsning är att jag har valt att fokusera studien på ungdomar som har blivit dömda för misshandel. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med personalen på Ungdoms- och familjeteamet, samt med ungdomar som har genomfört vård inom socialtjänsten där. Intervjuerna gjordes utifrån på förhand sammanställda intervjuguider och utgick ifrån uppsatsens syfte, frågeställningar samt den lagstiftning som utgör uppsatsens teoriavsnitt. Resultatet visar att kuratorerna inte ser någon konflikt i verkställandet av påföljden vård inom socialtjänsten, främst beroende på arbetsfördelningen mellan dem och socialkontoren. Vidare upplevde inte ungdomarna, i stort, påföljden som ett straff. De skillnader som ändå fanns mellan upplevelsen före och efter påföljden, tycks i mycket handla om en dålig information i samband med rättegången. Slutligen upplevde de flesta ungdomar i studien att påföljden hade gjort skillnad; ett fåtal menade att rättegången och böter hade haft en avskräckande effekt, men de flesta pekade på vårdprogrammet som det som hade gjort skillnad. / The purpose of this paper is to examine how the social welfare officers, who enforce the sentence Treatment within the Social Services, look at this form of sentence and their own role when it comes to enforcing the sentence, and how juveniles who have carried out this penalty look at the same. The purpose is defined by the following questions: (i) How do the social welfare officers at the Youth and Family Team in Örebro look at Treatment within the Social Services and their own role in enforcing this sentence, regulated by law within the social services treatment and within the social services programme for juveniles? (ii) How do the juveniles who have carried out the sentence Treatment within the Social Services at the Youth and Family Team in Örebro experience the treatment, and do they feel that it has made a difference? Another definition I have made is a choice to focus my study on juveniles sentenced for assault and battery. In order to answer the purpose and questions I have performed qualitative research interviews with social welfare officers at the Youth and Family Team and juveniles who had carried out Treatment within the Social Services with them. The interviews were performed according to guides based on the purpose and questions, and the legislation presented in the theoretical section of this paper. The result shows that the social welfare officers notice no conflict within enforcing the sentence Treatment within the Social Services, mainly due to the division of labour between them and the social services offices. Further, most of the juveniles did not find the sentence a punishment. Nevertheless, the difference in the experiences before and after serving the sentence seems to be lack of information about the meaning of the sentence by the time of the legal proceedings. Finally, most of the juveniles in the study find that the sentence has mad a difference; a few of them find that the trial and fine had an intimidating effect, but most om them point out the treatment programme as the factor that has made the difference.

Bakgrund: Våld är ett problem inom vården och på akutmottagningar finns en stor risk att våldsincidenter uppstår. Våld kan skapa fysiska och psykiska konsekvenser, medföra osäker arbetsmiljö och försämrad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka faktorer som kan ge upphov till våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikt baserat på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som kan ge upphov till våld, såsom väntetider och stressande arbetsklimat. Sjuksköterskors beteende, attityder och kroppsspråk är andra faktorer. Medicinska och psykiska sjukdomar kan göra att patienter blir våldsamma, liksom användande av droger eller andra substanser. Slutsats: Genom att uppmärksamma faktorer som kan ge upphov till våld kan preventiva åtgärder vidtas vilket kan göra att sjuksköterskor på akutmottagningar får en säker arbetsplats och kan utföra en säker vård till patienter. / Background: Violence is a problem within the care and there is a risk for violence incidents at emergency departments. Violence can bring physical and psychological consequences, cause an unsafe work environment and impair the care. Aim: The aim was to describe nurses’ perceptions about which factors that can generate violence in emergency departments. Method: A literature review based on qualitative and quantitative scientific articles. Result: The result revealed different factors which can generate violence, such as waiting times and a stressful work. Nurses´ behaviours, attitudes and body language are other factors. Medical and psychological diseases can make the patient violent, as well as drug use or other substance abuse. Conclusion: By paying attention to factors which can give rise to violence can preventive actions be taken which can lead to that nurses in emergency departments get a safe workplace and can perform a safe health care to patients.

Today several things point to the fact that many young women are being abused and sexual harassed. Despite that there is no knowledge about how the girls handle the violence or how the battering affects them. For that reason the purpose of this study is to describe and give a picture of some girl’s experiences of being battered of men they have or have had a relationship with. In focus is also how these girls identities are affected of the battering. These girls were between 16-24 years old when the battering started. One important conclusion in this study is that if the attitudes of women battering can change, the power structure between the sexes be evident and the knowledge about women battering increase it might be easier for a lot of women. It could increase the possibility for girls and women to counter men’s power and for battered girls and women to change their situation at an earlier stage than they are able to today.