<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande. Det har även påträffats könsskillnader i fråga om vilken typ av kränkningsform som har använts. Flickorna var mer framträdande i de sammanhang där negativa kommentarer och emotionella kränkningar fanns. Pojkarna var oftare inblandade i incidenter med fysiska kränkningar. En slutsats är att kränkningar förekommer på den undersökta skolan men att de flesta inte tycker att de tär något större problem. Eleverna trivs i sin skola och litar på att lärarna tar tag i situationen om mobbning skulle uppstå.</p> / <p>The purpose with this study was to investigate school bullying among students at a highschool in Örebro. The study used observational research and interviews to examine different aspects of bullying. The participants were about 80 students in the eight grade, 70 of them were girls. The result has been validated by triangulation. Of the observations offensive acts in forms of physical, verbal, emotional and sexual has been noted. Especially the verbal dimension was reported frequently. There were gender differences, with girls experiencing negative comments and some emotional bullying. The boys experienced more physical bullying. The conclusion is that bullying and offensive acts exist at the investigated school but the general student does not seem to be troubled by this. The students are happy with their situation and they trust their teachers will handle the problems with bullying.</p>

<p>Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ”vad äcklig du är” och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande. Vad är egentligen mobbning? Hur tänker en mobbare? Och hur ser en vanlig skolmiljö ut år 2007?</p>

<p>Lagar är till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa många lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och läroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna får ett större ansvar där elevernas bästa ska stå i centrum. I samband med att<em> Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67)</em> trädde i kraft 2006 ställdes högre krav på skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och kränkande behandling. På varje enhet skulle en likabehandlingsplan upprättas där åtgärder mot mobbning och kränkande behandling skulle redovisas. Dessutom skulle kommunerna året därpå ha granskat likabehandlingsplanerna för att redovisa resultaten av dessa i kvalitetsredovisningarna för kommunens skolverksamhet.</p><p>Syftet med den här kvalitativa uppsatsen är att se ifall kommunerna i Västmanlands län har granskat och utvärderat skolornas likabehandlingsplaner, hur skillnaderna och olikheterna ser ut emellan dem och ifall man kan tolka hur organisationsarbetet fungerar inom kommunerna. Detta sker granskning av valda lagar, kommunernas kvalitetsredovisningar samt genom teoretiska ramar kring mobbning och organisationsarbete. Skollagen anammar ett samarbete med hemmen men mitt resultat visar att bara några kommuner följer detta. Flera lagar och riktlinjer menar att barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras men ingenstans står det vilka barn som ingår under denna kategori. Kommunernas kvalitetsredovisningar visar olika resultat av mobbningsåtgärder. Några kommuner samarbetar med andra instanser inom kommunen, med hemmet och en del har sett brister i sitt arbete mot mobbning. Tänkbara anledningar till de olika resultaten kan bero på ekonomiska skillnader, brist på kompetensutbildning och hur personalens eget intresse för den pågående problematiken i skolorna ser ut. Det vore intressant att undersöka vidare hur arbetet mot mobbning ser ut på skolor där alla ekonomiska förutsättningar finns och där dessutom involverad personal har ett stort intresse för att mobbningsåtgärderna ska fungera och utvecklas. Även en undersökning där en tydlig definition av barn i behov av särskilt stöd ges vore givande för framtida utveckling av skolorna</p> / <p>Schools are supposed to comply with laws and guidelines such as the Education Act and Swedish curricula. Supposedly, municipalities comply with each adjustments or alteration made. Schools are handed a bigger responsibility for the well being of their students as a consequence of the 2006 <em>Act against discrimination and other degrading treatment of children and pupils</em> (2006:67). Demands on the schools’ and municipalities’ work against bullying and degrading treatment increased. Each section within each municipality was to present an Equal Treatment Plan containing measures against bullying and degrading treatment. The following year, all equality plans were to be put under scrutiny and the results published publicly. The aim of this paper is to (1) see if the municipalities in Västmanland County has reviewed and evaluated their schools’ Equal Treatment Plan, (2) report on differences between them and (3) see if you can interpret how the work was organized. Some municipalities show great results in their work against bullying and discrimination while others acknowledge shortcomings.. Measures taken against bullying and discriminating behavior differ. Explanations to the different results may be economic disparities, lack of skills, and the staff's indifference towards ongoing problems in the schools. The Higher Education Act proposes a close partnership between teachers and parents but this study shows that only a few municipalities ever achieve this It would be interesting to further explore the work against bullying at schools where all the economic conditions are met and where staff members are involved and are taking a strong interest in developing proficient methods against bullying.</p>

<p><p>The purpose of this study was to show how two schools from a municipality in greater Stockholm work with a document called "likabehandlingsplan", literally „plan for equal treatment‟. This document is required by law in Swedish schools and a part of each municipality‟s program. The goal of the study was to see how teachers and school principals view and work with the plan as a part of their work in preventing discrimination and offensive behavior, in particular in dealing with problems with bullying.<p> </p><p>The two schools‟ plans were compared for similarities and differences and how they chose to follow the municipality‟s guidelines was examined. In-depth interviews were made with two teachers and two principals. These were taped, transcribed and compared.<p> </p><p>The results showed that the two schools‟ plans were similar as to goals and the importance the teachers and principals attach to this work. The results of the interviews showed that the teachers/principals have a good knowledge about bullying and well-developed techniques for dealing with it and that they are dedicated in their work to prevent bullying. They are aware of problems that occur when school personnel are not present. Working with the "plan for equal treatment" has been an important part of their work towards their goal of preventing and treating bullying.<p> </p><p> </p></p></p></p></p>

<p>Bullying is a serious problem for many children and youths in today’s society. Surveys have shown that more than 145 000 children and youths are concerned by the problem as a victim or as bullies. The purpose with this survey is to obtain a clear picture of the students’ views of bullying in physical education and health.</p><p>The main questions in this study are:</p><p>·         Does bullying occur in a bigger extent within the subject physical education and health than within other subjects?</p><p>·         In which elements during physical education lessons is the risk highest to be exposed to bullying?</p><p>·         Are there any differences concerning the students’ views of physical education in relation to what age they are. </p><p>To acquire an understandable picture of bullying I have chosen to do a literature study where different kinds of definitions are presented. There are also different varieties of bullying such as physical or social.  Further, to answer my research questions, I have done interviews with students in secondary school.</p><p>Physical education and health is a subject where bullying is more common than in other school subjects according to my results. Further the survey shows that lessons in swimming is an element where the risk to be exposed to bullying is highest.</p><p>Since bullying is a big problem in today`s school I think that it`s important that the staff has good knowledge when it comes to bullying. With open eyes and a big commitment I think that we can go far when it comes to the problems with bullying.</p> / <p>Mobbning är i dagens samhälle ett allvarligt problem för många barn och ungdomar, och då framförallt i skolan men även på fritiden. Undersökningar har visat att mer än 145 000 barn och ungdomar är berörda av problemet som offer eller som mobbare. Syftet med den här undersökningen är att få en inblick i elevers uppfattningar angående mobbning inom ämnet idrott och hälsa.</p><p>Frågeställningarna jag använt mig av är:</p><p>·         Förekommer mobbning i större utsträckning inom ämnet idrott och hälsa än inom övriga ämnen?</p><p>·         Under vilket moment inom ramarna för idrott och hälsa är det störst risk att bli utsatt för mobbning?</p><p>·         Hur skiljer sig uppfattningarna i årskurserna 5-9 åt då det gäller mobbning under lektioner i idrott och hälsa?</p><p>Jag har genomfört en litteraturundersökning för att få en klarare bild av begreppet mobbning. I denna undersökning presenteras olika definitioner, liksom att det finns olika typer av mobbning såsom fysisk och social. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort en intervjuundersökning med elever i årskurserna 5-9.  Enligt mina resultat är ämnet idrott och hälsa ett ämne där mobbning förekommer i större utsträckning än inom övriga ämnen. Vidare visar också min undersökning på att bad är det moment inom ämnet där risken att bli utsatt för mobbning är som störst</p><p>Eftersom mobbning är ett stort problem i dagens skola anser jag att det är viktigt att all berörd personal har goda kunskaper om mobbning. Med öppna ögon och ett stort engagemang tror jag att det går att komma långt med mobbningsproblematiken.</p>

Arbetets huvudsyfte var bland annat att undersöka könsord och ord med könsanknytning som används vid mobbning/sexuella trakasserier i skolan. Enkätstudien nådde 141 pojkar och 136 flickor i år 7-9. Enligt de redovisade resultaten är användning av kränkande ord i mobbningssammanhang mest förekommande, före ryktesspridning och fysisk kontakt. Åtta procent av alla eleverna anser sig ha känt sig mobbade/sexuellt trakasserade dagligen. Fem procent har mobbat eller utsatt någon för sexuella trakasserier varje dag. Fyrtionio procent av eleverna använder sig av kränkande ord oftast i skolan. Orden används mest i skolans korridor. De flesta elever är överens om att deras föräldrar ingriper i större utsträckning än andra vuxna då de hör ifrågavarande ord. Totalt sett har ett fyrtiotal ord presenterats av eleverna. De mest frekventa orden har analyserats kvantitativt. Eleverna i alla åldrar är medvetna om de grova ordens kränkningsgrad. Ungefär hälften av alla svarande anger att samma ord kan ha större eller mindre kränkningsgrad beroende på situationen i vilken orden används. Både flickor och pojkar anser generellt sett att könsord används i större utsträckning mot flickor.

Uppsatsens syfte är att diskutera vad lärare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien är baserad på åtta stycken lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse när det gäller att motverka mobbning. Likaså framhålls vikten av att upprätta gemensamma regler och att vara tydlig som lärare genom att sätta gränser och markera när ett beteende inte accepteras. Det finns en stor enighet hos informanterna om att det är mycket betydelsefullt att läraren visar upp ett kraftfullt engagemang mot mobbning genom att inta ett tydligt förhållningssätt mot detsamma. I studien framgår även att flera av lärarna anser sig få för lite fortbildning inom ämnesområdet mobbning, vilket gör det problematiskt att agera i mobbningssituationer. Undersökningen visar även att lärarna talar mycket om akuta mobbningsfall inom arbetslaget, men inte så mycket om vad som kan eller borde göras i förebyggande syfte.

The purpose of this study was to show how two schools from a municipality in greater Stockholm work with a document called "likabehandlingsplan", literally „plan for equal treatment‟. This document is required by law in Swedish schools and a part of each municipality‟s program. The goal of the study was to see how teachers and school principals view and work with the plan as a part of their work in preventing discrimination and offensive behavior, in particular in dealing with problems with bullying.  The two schools‟ plans were compared for similarities and differences and how they chose to follow the municipality‟s guidelines was examined. In-depth interviews were made with two teachers and two principals. These were taped, transcribed and compared.  The results showed that the two schools‟ plans were similar as to goals and the importance the teachers and principals attach to this work. The results of the interviews showed that the teachers/principals have a good knowledge about bullying and well-developed techniques for dealing with it and that they are dedicated in their work to prevent bullying. They are aware of problems that occur when school personnel are not present. Working with the "plan for equal treatment" has been an important part of their work towards their goal of preventing and treating bullying.

Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ”vad äcklig du är” och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande. Vad är egentligen mobbning? Hur tänker en mobbare? Och hur ser en vanlig skolmiljö ut år 2007?