According to the national curriculum in Swedish schools, teachers have the responsibility to prevent and discourage psychological and physical harassment (Lgr 2011). This study focuses on 7 teachers with their viewpoint and understanding of bullying as a human based social problem. The teachers, as the informants, give their personal explanation on how they act, prevent and discourage bullying in their school. The research places the emphasis, based on, interviews from which teachers are telling, relating and explaining on how they say that they are preventing and discouraging bullying. The conclusion from this study is that the interviewed teachers do, from their viewpoint, understand bullying as psychological and physical harassment problem which is based on a question of interpretation in regards to the victim. The informants do place different emphasis on what causes the problem, if it is a question of the individual or of it is a problem based on the socialization between individuals. The conclusion is also that the teachers know how they should and would act in the prevention and discouragement of bullying in school by continuously making conversation with students about bullying and their behavior. Further more the conclusion is that teachers within their school cooperate and that they receive support from their schools by further-education in how to work with the prevention and discouragement against bullying.

Mobbning i arbetslivet är ett dolt problem som alltid funnits på arbetsplatser i Sverige. Vuxenmobbning handlar om psykiskt våld och upprepade kränkningar som skadar människor och leder till utfrysning, utslagning och isolering. Syftet med studien är att öka förståelsen och kunskapen kring mobbningsproblematiken på arbetsplatsen och dess konsekvenser. Syftet är också att ta reda på vilka rättsliga möjligheter och begränsningar det finns att vidta, samt vilka förebyggande strategier som forskning och utredningar föreslår. Materialet består av fyra domstolsbeslut kring mobbning i arbetslivet. Syftet uppnås med hjälp av en dokumentanalys av materialet. Resultaten analyseras med hjälp av två teoretiska modeller: förloppsmodellen och rollmodellen samt teorier om stigma och stämpling. I uppsatsen sammanställs empirin utifrån fyra teman: konflikter, syndabockarna, krisen och utslagningen. Studiens huvudresultat är att destruktiv ledarskap och missköta konflikter skapar förutsättningar för mobbning i arbetslivet och resulterar i att människor stigmatiseras, stämplas som avvikare och exkluderas från samhället.   Avslutningsvis görs förslag till vidare studier utifrån funderingar kring huruvida lagändringar skulle kunna påverka hanteringen av grundproblemet positivt vad gäller mobbning i arbetslivet. / Bullying in the life of work is a concealed issue that always has existed in Swedish workplaces. Adult bullying is about mental violence and repeated violations that harm people and often leads to ostracism, exclusion and isolation. The aim of this study is to increase understanding and knowledge about the bullying issue in workplaces and its consequences. The aim is also to find out what legal possibilities and limits there are to take and what preventative strategies that research and investigations suggests. In order to find out about this we have based our study on four court decisions dealing with bullying in the workplace. In addition, official documents, newspaper articles, laws and documents issued by authorities and other organizations that publish articles on the Internet are also used in this study. The aim is achieved by using a document analysis of data. It is compiled on empirical data based on four themes: conflicts, scapegoats, crisis and exclusion. The results are analyzed by using two theoretical models: progress model and role model, and also theories about stigma and stamping are being used. The basic finding is that the destructive leadership and mismanage conflict create conditions for bullying in the workplace and results in people stigmatized, branded as outliers and excluded from society. Finally made ​​suggestions for further studies based on concerns about whether legislative changes could affect the handling of the basic problem positively in terms of bullying in the workplace.

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hälsa har försämrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger på samma nivå sedan samma tid. Mobbning och kränkningar har negativa effekter på barns psykiska hälsa. Skolsköterskor har en central roll vad gäller att främja skolbarns hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor ser på sin roll i arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman. Resultatet visar att skolsköterskor vill, men har inte tillräckligt med tid att arbeta mot mobbning. att hen identifierar och bemöter elever som är utsatta för mobbning, att hen samarbetar med andra professioner på skolan samt att hen även arbetar preventivt i arbetet mot mobbning.  Konklusion: Skolsköterskorna såg sig inte som framträdande i arbetet mot mobbning och kränkningar. Deras syn på sin roll var främst att identifiera och bemömta utsatta elever och hälsosamtalet var deras främsta redskap. Samarbete med andra professioner ansågs vara viktigt för att kunna möta elevens behov. / Background: Mental disorders among children and adolescents has increased since the 90´s. The presence of bullying has not changed. Bullying leads to negative psychological health effects. The school nurse has an important role in the health promoting work in schools. Purpose: The aim of this study is to describe school nurses perceptions of their role in the work towards bullying in schools. Methodology: A qualitative method with eleven interviews made via e-mail. The interviews were analyzed with an inductive qualitative content analysis.  Result: The result is presented in four themes. The result shows that the school nurse wants to but don´t have enough time to work towards bullying, the scholl nurse identify and encounter students involved in bullyin, cooperate with other professionals at school and also work preventively towards bullying. Conclusion: The school nurses didn´t perceive themselves as the most prominent person in the anti-bullying work in schools. Their perceptions of their role was to discover and to encounter children involved in bullying and the health dialogue is their main tool.

Syftet var att undersöka attityder till skolans arbete mot kränkande behandling utifrån skolans likabehandlingsplan och om dessa skiljer sig åt, beroende på om man är elev eller personal, på en högstadieskola i en kommun i Värmland. Genom en enkätundersökning med oberoende mätning genomfördes studien med 101 deltagare, varav 54,5 % (n=55) var elever och 45,5 % (n=46) skolpersonal.      Den aktuella studien kunde påvisa en signifikant skillnad mellan elever och skolpersonal i majoriteten av frågorna angående skolans arbete mot kränkande behandling. Resultatet tyder på att det finns skillnader i hur elever och skolpersonal uppfattar situationer där någon blir kränkt och därför även agerar olika. Studien påvisar att personalen i högre grad påstår att de tar itu med de frågor som rör mobbaren än offret, medan eleverna ligger relativt jämnt på de frågorna. Dock var både elever och skolpersonal överens i frågan om att det är viktigt att ha en kompis i skolan.      Vidare visade studien att eleverna i högre grad skulle försöka höja den utsattas självförtroende i mobbningssituationer jämfört med vad lärarna skulle. Personalen skulle istället arbeta för att jämna ut maktobalansen mellan de två genom att sänka mobbarens makt snarare än att höja den utsattas. Det framkom även att personalen uppgav att de i högre grad hade läst, förstått och varit delaktiga i utformandet av skolans likabehandlingsplan än eleverna.                       Med andra ord framkom att det finns skillnader i attityden till skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling mellan personal och elever. Dessutom framkom att skolpersonalen i högre grad fokuserade på mobbaren än offret i situationer där någon blir utsatt för kränkande behandling, samt att personalen i högre grad angav att de läst, förstått och varit involverad i skolans likabehandlingsplan än eleverna. / The aim was to investigate attitudes to the school’s work against offensive behaviour based on the school’s treatment plan and if they differ depending on whether you are a student or school staff at a secondary school in a municipality in Värmland. Through a questionnaire with independent measurement, a study with 101 participants, of which 54.5 % (n = 55) were students and 45.5 % (n = 46) were school staff, was executed.      The current study shows a significant difference between students and school staff in a majority of the questions regarding the school’s work against offensive behaviour.      The results suggest that there are differences in how students and school staff perceive situations where someone gets offended and therefore also act differently. The study shows that the school staff claim that they address the issues related to the bully to a greater extent than the victim, while the students answered relatively even on the questions. However, both students and school staff agree on that it is important to have a friend at school.      Furthermore, the study shows that students would try to raise the self-confidence of the victim in bullying situations to a greater extent compared to the teachers. Instead, the school staff would work to even out the imbalance of power between the two by lowering the bully’s power rather than increasing the victim’s power. It also shows that the school staff said that they have read, understood, and been involved in designing the school's treatment plan to a greater extent than the students.                       In other words, it appeared as if there are differences in the attitude to the school’s work against offensive treatment between staff and students. Furthermore, it appeared as if the school staff to a higher extent focused on the bully than the victim in situations where someone is exposed to offensive treatment, and that the staff to a higher extent said that they had read, understood and been involved in the school’s treatment plan than the students.

När det gäller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) är evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstånd. Medan det finns få bevis varken för eller emot tillämpningen av ISTDP på barn och ungdomar, har en artikel skriven av Linda Gilbert (2004) fått författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ett bättre val än att börja forska om tillämpningen av ISTDP tekniker på barn och ungdomar och för att visa hur dessa tekniker skiljer sig från dem som används med vuxna. Denna litteraturstudie är ett teoretiskt förslag för att använda ISTDP med fokus på mentaliseringsteorin inom ramen för BUP. När det gäller KBT leder internationella forskningsresultat till nödvändigheten att fästa blicken på andra evidensbaserade metoder också när det gäller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosociala problem. Davanloos ISTDP är en sådan evidensbaserad metod. Medvetenhet om mentaliseringsteorins kunskapsbas gör det möjligt för ISTDP terapeuten att ägna särskild uppmärksamhet åt specifika händelser i sociala relationer som aktiverar otrygghet och bidrar till förlust av mentalisering hos ungdomspatienten. Affekter hos ungdomspatienten regleras genom att de tas emot, känns och förstås av ISTDP terapeuten. Så småningom kan patienten börja internalisera terapeutens affektreglering. Psykiska skador repareras genom att terapeuten erbjuder sig som ett gott anknytningsobjekt med hög mentaliseringsförmåga. Destruktiva försvar aktiveras inte och genuina affekter blockeras inte längre av patienten. På neurobiologisk nivå sker då en strukturell utvidgning i den orbitofrontala barken och dess synaptiska förbindelser med hjärnans känsloregioner. Därför måste ISTDP terapeuten vara mycket intuitiv med hög mentaliseringsförmåga och måste snabbt känna när ungdomen blockerar och använder försvar mot genuina känslor. En etiskt försvarbar slutsats vad gäller forskning kring tillämpning av Davanloos ISTDP på barn och ungdomar är att om ett problem kan lösas snabbt med en viss metod som gör att problemet kostar både patienten och samhället mindre pengar ska den metoden utforskas för implementering inom barn och ungdomspsykiatrin.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uppfattning av hur kränkningar i sociala medier kan se ut samt att studera om det finns något som särskiljer det från kränkningar som sker öga mot öga. Eftersom den tekniska utvecklingen skapar förändrade förutsättningar för det sociala samspelet gör det att personer som arbetar med att förebygga kränkningar och mobbning ställs inför nya utmaningar. Därför är studien även inriktad på hur skolan kan arbeta med dessa kränkningar. Enligt en rapport från BRIS ”Barnens Rätt I Samhället” får de in fler och fler samtal varje år som handlar om mobbning och annan kränkande behandling. Detta talar för att det här är ett viktigt problem som behöver studeras närmare. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats i form av halvstrukturerade intervjuer. Ungdomarna intervjuades i fokusgrupper med fyra ungdomar i en grupp och två i en annan. Två skolkuratorer har intervjuats enskilt. De teoretiska utgångspunkterna för studien var symbolisk interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska sociologi. Den forskning som gjorts är främst inriktad på mobbning och den kunskap som finns idag går inte alltid att direkt överföra till det som sker på internet. Flera studier har visat att det finns en del grundläggande skillnader mellan de kränkningar som sker på internet jämfört med andra kränkningar, även om konsekvenser i form av oro och stress är ofta är detsamma för offret. Denna studies resultat visar bland annat att ungdomarna anser att det ofta är ett råare språk på internet där de upplever det som en ny norm, vilken innebär att det är mer acceptabelt att ge elaka kommentarer. Det framkom även att ungdomarna önskar att skolan lyfter frågor runt kränkningar i sociala medier mer än vad som görs idag / The purpose of this study was to examine the adolescents opinion of how violations in social media might look like and to study if there is something that distinguishes it from violations face to face. As the technological development create new conditions for social interaction, the people who are working to prevent violations and bullying are faced with new challenges. Therefore, the study is also focused on how schools can work with these violations. According to a report from BRIS “Children’s Right s In Society” they receive an increasing number of calls every year about bullying or other forms of violent behaviour. This points to that this is an important problem that needs to be studied closer. The study is made based on a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. The adolescents were interviewed in focus groups of four persons in one group and two in another. Two school counselors have been interviewed individually. The theoretical approach of the study was symbolic interactionism and Erving Goffman's dramaturgical sociology. The research that is available is primarily focused on bullying and the knowledge that exists today can not always be directly transferable to what is happening on the internet. Several studies have shown that there are some fundamental differences between the violations occurring on the internet compared to other violations, even if consequences like anxiety and stress usually are the same. This study’s results show that the adolescents notices that it is often a rougher language on the internet and it has almost become a new standard. In turn this means that it is more acceptable to give mean comments. It also indicated that the adolescents would want the schools to raise the question about violations in social medias more than what is being done today

Detta examensarbete är en kvalitativ intervjustudie med utgång ifrån tre skolor i Kalmar län för att undersöka deras arbetssätt för att förebygga mobbning. I skolans värdegrund blir det tydligt att mobbning inte är ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen står det även att alla skolor även måste ha ett åtgärdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock är utformande av denna modell helt valfri och skolorna får själva bestämma hur de ska arbeta förebyggande och åtgärdande mot mobbning. Skolor och kommuner får därmed själva bestämma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker därmed kring vad administrationen och lärare överväger att lägga fokus på vid valet av en specifik modell. För att undersöka detta förankras studien kring Gunnar Cardells trenätsteori med fokus på vilka orsaker, behov och strategier som genomsyrar skolornas val av modeller för att förebygga och åtgärda mobbning. Syftet med studien är att undersöka skolornas arbetssätt, hur de har kommit fram till sin metod samt hur arbetet genomsyrar verksamheten. Undersökningen visar att skolorna har utgått ifrån de tre faktorerna orsak, behov och strategier, men hur de har valt att utforma innehållet inom dessa områden varierar. Skolorna utgår ifrån samma orsak, med fokus på relationer, men vid behov och strategi har skolorna valt att använda sig av ett eget tillvägagångssätt som är anpassat efter deras verksamhet. De anser även att arbetssättet som de utgår ifrån idag är ett fungerande koncept för deras verksamhet, även om det alltid finns delar som behöver mer arbete. Resultatet visar även att två av skolorna arbetar för att aktivt förebygga, medan en skola arbetar mer åtgärdande. Dock visar resultatet att alla skolor arbetar aktivt med att framställa och fokusera på likabehandlingsplanen som ett förebyggande arbete mot mobbning.

Heinz Leymann betraktades som en pionjär i forskning om fenomenet vuxenmobb-ning redan på sjuttiotalet. Syftet var att undersöka vilka beteenden som ansågs vara mest kränkande med fokus på sexuella trakasserier och könstrakasserier bland an-ställda på ett mansdominerat näringslivsföretag. Dessutom att ta reda på om det finns ett samband mellan företeelser och scenarier. Faktorer som studerades utöver samband var kön, ålder utbildning och yrkeskategorier. Respondenterna var an-ställda på ett mansdominerat näringslivsföretag ( N = 396; 54 kvinnor och 236 män) med följande yrkeskategorier: 187 tjänstemän, 54 kollektivanställda, 44 konsulter. Alla var mellan 20 och 65 år. Enkäten innehöll två huvudfrågor, åtta företeelser och fem scenarier. Vissa av dem var relaterade till sexuella trakasserier och andra till könstrakasserier. Resultatet visade att företeelserna ignorerande och beröring, samt scenario beröring från chefen upplevdes som mest kränkande. Den äldre gruppen ansåg att scenarier som var relaterade till könstrakasserier upplevdes som kränkande, medan den yngre gruppen ansåg att företeelsen som var relaterad till sexuella trakasserier som kränkande. Män upplevde företeelser som var relaterade till könstrakasserier mer kränkande än vad kvinnorna gjorde. Resultaten visade att tjänstemän ansåg företeelser och scenarier som var relaterade till könstrakasserier och sexuella trakasserier kunde upplevas som kränkande mer än konsulter och kol-lektivanställda. Utifrån resultaten kan slutsatsen dras att flera företeelser ansågs vara kränkande när de förekom enskilt än i ett sammanhang. / Heinz Leymann is regarded a pioneer in research on adult bullying. The aim of this study was to examine which behaviors are considered to be the most insulting, with a focus on sexual harassment and gender harassment among employees in a male-dominated work sector. In addition to finding out if there is a connection between the phenomena and scenarios. The factors that were studied in addition to the con-text were gender, age, education and profession type. The respondents were em-ployees ( N = 396; 54 women and 236 men) with the following professions; 187 of-ficials, 54 public employees, and 44 consultants. All were between 20 and 65 years. The questionnaire consisted of two main questions, eight phenomena and five scenarios. Some of them were related to sexual harassment and others to gen-der harassment. The results showed that ignoring and touching, as well as scenario touch from the boss was regarded as the most insulting. The older group experi-enced scenarios that was related to gender harassment more insulting, while the younger group experienced phenomenon that was related to sexual harassment as more insulting. Men experienced phenomena which were related to gender harass-ment more insulting than women did. The results showed that officials were more offended by the phenomena and scenarios that were related to gender harassment than consultants and public employees. Based on the results, the conclusion is that several phenomena were considered to be offensive when they were alone but not when put in context.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

I dagens Sverige är mobbning ett samhällsproblem då allt fler barn och ungdomar utsätts för det i skolmiljön. Denna studie har sin utgångspunkt i skolkuratorns perspektiv på hanteringen av mobbning som fokuserar på deras tankar, känslor och tolkningar. Studien utgår från skolkuratorns perspektiv och syftet är att få en djupare förståelse för hur de hanterar mobbningsärenden samtidigt som de reglerar sina känslor och vilken problematik de upplever i samband med detta. Det teoretiska ramverket består av emotionellt arbete och mobbning, med hjälp av begreppen känsloregler, åtgärdsprogram och känslomässig börda förklaras hur skolkuratorns känslor påverkas i samband med hanteringen av mobbning. Denna studie har en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer användes som redskap. Urvalet består av 10 skolkuratorer som är yrkesverksamma vid högstadieskolor i Göteborg. Resultaten visar att skolkuratorns känsloreglering och emotionella arbete kan komma att påverka hanteringen av mobbning och skolans elever både negativt och positivt. Enligt respondenterna så upplevdes hanteringen av mobbning som en hög känslomässig belastning och som bidrog till stark oro som kunde vara svår att släppa. Samtidigt tyckte de intervjuade skolkuratorerna att de handskades med viktiga uppgifter som kändes väldigt meningsfulla och givande. / Bullying in today's Sweden is a societal problem since the number of children and teenagers who are exposed to it in the school environment is increasing. This study is focused on the school counsellors’ perspective on bullying, focusing on their thoughts, feelings, and interpretations. The focus of this study is the perspective of the school counsellor, and the purpose is to gain a deeper understanding of how they handle bullying issues while regulating their feelings and the problems they experience in connection with this. The theoretical framework consists of emotional work and bullying, using the concepts of feeling rules, action programs against bullying and emotional burden, explaining how the feelings of the school counsellor are influenced in dealing with bullying. This study has a qualitative approach where semi-structured interviews were used as a tool. The selection consists of 10 high-school counsellors in Gothenburg. The results show that the school counsellors’ emotional regulation and emotional work can affect how he or she handles the bullying and even affect the school students in a positive or a negative 3 way. The respondents described the management of bullying as a high emotional burden that contributed to strong concerns that could be difficult to release. At the same time, the school counsellors thought that they were dealing with important tasks that felt very meaningful and rewarding.