I denna studie har syftet varit att ta reda på hur mobbningsbegreppets komplexitet påverkar förskolans verksamhet enligt tidningsartiklar som är framtagna för utbildningsväsendet. För att ta reda på detta har vi använt oss av diskursanalys som metod samt teori och genom den analyserat olika tidningsartiklar från läraren.se, vilka är skrivna under 2000-talet. Vi har velat få syn på vilka diskurser som finns kring mobbning och kränkande behandling idag. Resultatet tyder på att den tidigare forskningen inom detta område är begränsad samt att det behövs utvecklas. Det vi har tyckt oss ana är att definitionen kring kränkande behandling och mobbning ser olika ut och hur detta kan medföra svårigheter i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar i förskolan.

Studiens syfte är att undersöka lärares förståelse av och attityder till fenomenet nätmobbning samt få de intervjuade lärarna att reflektera över deras egna förebyggande arbete för att motverka kränkningar på nätet. För att göra vår undersökning möjlig så var vi tvungna att reda ut skillnaderna och likheterna i begreppen nätmobbning och traditionell mobbning. Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på fyra olika skolor i Sverige, detta eftersom vi var intresserade av lärares upplevelser och tankar. Vi tolkade vår empiriska data med hjälp av socialkonstruktivism och genusteori.Resultatet av vår undersökning visade att lärarna ansåg att det är av stor vikt att arbeta förebyggande mot kränkningar på nätet men att de samtidigt upplevde en bristande insikt i hur det förebyggande arbetet ska ta sig uttryck. Lärarna upplevde att det var relativt naturligt att samtala med eleverna om nätet eftersom eleverna är infödda i nätanvändandet. Vi möttes av en optimism bland lärarna där de påstod att det sociala mötet på nätet är under utveckling och att det håller på att skapas en norm om hur man är mot varandra på nätet.Genom vår undersökning, vår använda teori och forskning ger vi en djupare insikt i de tillvägagångssätt lärare kan arbete förebyggande mot kränkningar på nätet.

Monica Lindroth, 2012: Forumspel, en metod mot mobbning? En åttonde klass arbete med forumspel som pedagogisk metod. (Forum play, a method against bullying? An eighth grade work with the forum play as a pedagogical method. Pedagogiskt drama VI, forskningsmetodik och utvecklingsarbete, Malmö högskola.Syfte Huvudsyftet med följande studie har varit att ta del av elevernas åsikter om vad den pedagogiska metoden forumspel skulle kunna bidra med i skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling och mobbning. Vidare har syftet varit att ta del av elevernas upplevelser under arbetet med forumspelen.MetodDe metoder som använts i den här studien är dels en kvalitativ metod och dels en pedagogisk metod. De kvalitativa insamlingsmetoderna omfattar här dokumentering med hjälp av anteckningar samt en skriftlig utvärdering. Den pedagogiska metoden innebar att eleverna konstruerade fem dilemman som de upplevde hade med mobbning att göra och som de därefter gestaltade inför varandra, i syfte att pröva olika alternativ för att hantera problematiken. Inom metoden forumspel ges deltagarna möjlighet att agera utifrån en situation av förtryck, ett så kallat kritiskt frigörande perspektiv. Resultat och slutsatsStudiens resultat av elevernas upplevelser och åsikter om forumspel visade att åtta av elva elever kan tänka sig att fortsätta använda forumspel som en pedagogisk metod, medan tre elever inte är intresserade. Positiva åsikter om forumspel, enligt eleverna, var exempelvis att det viktiga budskapet kom fram, att det var intressant att höra sina klasskamraters åsikter, att de fick nya synvinklar och att de kunde se att det fanns en chans att förändra en till synes låst situation. Negativa aspekter var exempelvis risken att känna sig utpekad om forumspelet påminde för mycket om verkliga händelser, att det som publik kan vara svårt att komma på ideér för hur man kan komma tillrätta med den problematik som gestaltas i forumspelen samt att det kan finnas risk för att en mobbare kan fortsätta mobba även under själva forumspelen, om inte pedagogen är uppmärksam och lyhörd.Nyckelord: Pedagogiskt drama, forumspel, kränkande behandling, mobbning och kritiskt frigörande perspektivHandledare: Balli LelingeExaminator: Feiwel Kupferberg

Studiens huvudsyfte var att undersöka effektriktningen på relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden hos elever i högstadiet. Ett andra syfte var att undersöka hur relationen såg ut ifall analyser gjordes med killar och tjejer separat. Studien hade en longitudinell design med 1376 elever från 42 skolor varav 128 klassrum. Eleverna besvarade självskattningsenkäter om moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid två tillfällen, först i årskurs sju och därefter omkring ett år senare när de gick i årskurs åtta. Multipla regressionsanalyser för hela stickprovet visade att effekten var dubbelriktad: moraliskt disengagemang i årskurs sju predicerade mobbningsbeteenden i årskurs åtta, och mobbningsbeteenden i årskurs sju predicerade moraliskt disengagemang i årskurs åtta. När identiska regressionsanalyser utfördes för killar och tjejer separat, visade resultatet att effekten var dubbelriktad för killar, medan mätningen för tjejer visade att mobbningsbeteenden predicerade moraliskt disengagemang, men inget stöd gavs för motsatt effekt. Sammantaget belyser resultatet att det kan vara av intresse att ta hänsyn till både moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden vid mobbningsförebyggande arbete, samt att aspekter som kultur och könsnormer kan ha en betydelse för relationen mellan moraliskt disengagemang och mobbningsbeteenden.

Mobbning och kränkande behandling är att betrakta som ett allvarligtsamhällsproblem. Om mobbning inte får mer riktad uppmärksamhet och ett störreingripande, fortsätter ett tyst godkännande för kränkning av en annan människa.Därför ämnade denna studie att undersöka hur en potentiell mobilapplikation skullekunna hjälpa till och förebygga mobbning i grundskolan. Syftet med den här studieninnebar att få en djupare förståelse för den potentiella användningen av enmobilapplikation som skulle kunna användas för att förebygga mobbning igrundskolan, samt vad som skulle vara de önskade designegenskaperna för en sådanmobilapplikation ur grundskoleelevers perspektiv. Forskningsfrågorna som studienämnade att besvara var: Vilka förslag har elever i grundskolan för att förebygga ochförhindra mobbning? Hur uppfattar elever i grundskolan den potentiellaanvändningen av en mobilapplikation för att förebygga mobbning? Hur beskriverelever i grundskolan de önskade designegenskaperna av en mobilapplikation för attförebygga mobbning? För att få en bredare förståelse om forskningsområdetgenomfördes en litteraturstudie kring fenomenet mobbning, det digitaliseradesamhället samt att designa för användaren. I studien så tillämpandes även detteoretiska ramverket HMSAM. För att lyckas svara på studiens forskningsfrågor togstudien en kvalitativ ansats där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförtsmed åtta grundskoleelever i åldern 15-17år. Utifrån studiens upptäckter tillsammansmed ramverkets teorier om användarvänlighet och användbarhet framkomrekommendationer för en potentiell mobilapplikation för att förebygga mobbningvilket således kan ses som svaret på studiens tre forskningsfrågor. / Bullying and abusive treatment are considered a serious societal problem. If bullyingdoes not receive more targeted attention and greater intervention, a silent approval forthe violation of another person continues. Therefore, this study aimed to investigatehow a potential mobile application could help and prevent bullying in primary school.The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the potential use ofa mobile application that could be used to prevent bullying in primary school, andwhat would be the desired design characteristics for such a mobile application fromthe perspective of primary school students. The research questions that the studyintended to answer were: What suggestions do elementary school students have toprevent and deter bullying? How do primary school students perceive the potentialuse of a mobile application to prevent bullying? How do elementary school studentsdescribe the desired design features of a mobile application to prevent bullying? Inorder to gain a broader understanding of the research area, a literature study wasconducted on the phenomenon of bullying, the digital society and designing for theuser. In the study, the theoretical framework HMSAM was also applied. In order tosucceed in answering the study's research questions, the study took a qualitativeapproach where individual semi-structured interviews were conducted with eightprimary school students aged 15-17 years. Based on the study's discoveries togetherwith the framework's theories on user friendliness and usability, recommendationsemerged for a potential mobile application to prevent bullying, which can thus beseen as the answer to the study's three research questions.

Problemformulering: HR-personal kommer ofta i kontakt med arbetsmiljöproblemet kränkande särbehandling och mobbning. Forskning visar att deras arbete kring detta inte är enkelt.  Erfarenhet av dåligt organisatoriskt svar lämnar de utsatta i sin tur ofta nedtystade i sina upplevelser. Känslan av organisatorisk identitet förstärks genom att som anställd både bli sedd och hörd och har en stark koppling till välbefinnandet. Forskning efterlyser även behov av reflektion över vårt sociala ansvar för varandra. Etiken för agerande mot kränkningar och mobbning och ett hälsofrämjande fokus uppfattas som nödvändig.  Syfte: Att undersöka hur HR-personal upplever sin yrkesroll och sin arbetsmiljö i arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling och mobbning för att kunna främja hälsan hos den utsatta medarbetaren. Metod: En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes på nio HR-medarbetare. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Huvudresultat: Resultat visar att HR-personal ser sin roll främst som chefsstöd. HR kan även finnas för enskilda medarbetare, men utan beslutanderätt till aktiva åtgärder. Det hälsofrämjande arbetet ansågs ske genom olika förebyggande åtgärder. Framgångsfaktorer men även hinder identifierades vilket bekräftar problemets komplexitet.  Slutsats: HR-personals förutsättningar för att kunna ge stöd till den utsatta medarbetaren visar sig vara mycket beroende av den kontexten och den sociala och organisatoriska arbetsmiljön som HR själva befinner sig i, samt beroende av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i organisationens samtliga verksamheter. För att kunna lyckas med arbetsmiljöarbetet mot kränkningar och mobbning ska allt arbete baseras på etiska reflektioner och vårt sociala ansvar för varandra. Reflektioner från hälsofrämjandets synvinkel kan ses som en bra komplettering till detta. / Aim: To investigate HR staff experiences about their role and work environment against bullying to promote health of vulnerable employee.  Method: A semi-structured interview study conducted with nine HR employees. The data collection was analyzed with qualitative content analysis.  Main results: HR staff see their role as a primary managerial support. HR can also be available for individual employees, though without any decision-making power or actual responsibility for employees' well-being. Health promotion considered done mostly through various preventive measures. Success factors but also obstacles could identified, which confirms the complexity of the issue. Conclusion: HR's ability to support the health of vulnerable employee turns out to be highly dependent on the context and the social and organizational work environment. To success should all work be based on ethical reflections, our social responsibility for each other and reflections of health as a good complement to this.

Denna studie syftar till att diskutera framställningen av barn med hörselnedsättningar i barnlitteratur och även de konsekvenser som dessa framställningar kan ha på läsare. Studien är utförd genom användningen av några utvalda motiv som grund, för att beskriva framställningen av huvudkaraktärerna i böckerna Superdövis och Dylan Grönöga och jag. Studien är endast avsedd att fungera som ett exempel på hur framställningar kan se ut i barnlitteratur och är inte generaliserbar till annan barnlitteratur. De teorier som har legat till grund för denna studie är en litteratursociologisk, mimetisk teori och ett genusperspektiv har även applicerats på studiens komparativa avsnitt. Resultaten av studien visar att de valda motiven för denna studie gick att urskilja i antingen båda eller ett av de valda verken. Framställningarna av huvudkaraktärerna var i stor grad blandat med positiva och negativa aspekter och på så sätt även väldigt realistiska framställningar. Studiens resultat visar även i den komparativa delen av analysen, att framställningarna är jämlika och att varken flickan eller pojken framställdes på ett mer positivt eller stärkande vis än den andra.

På grund av att psykisk ohälsa blir alltmer vanligt i dagens samhälle och eftersom människan spenderar mycket av sin tid på arbetet är den psykosociala arbetsmiljön väldigt viktig att arbeta med. Vår kvalitativa studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse kring chefers ledarskapsroll i den psykosociala arbetsmiljön. Våra tre forskningsfrågor är “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av stress i arbetet?”, “hur påverkar chefernas ledarskap medarbetarnas upplevelse av konflikter och mobbning i arbetet?” och “Hur upplever medarbetarna att chefen arbetar för att främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare?” Mer ingående så önskar vi att ge läsaren en större förståelse för hur ledarskapet kan påverka medarbetarnas upplevelse av riskfaktorerna som finns i arbetet såsom stress, konflikter och mobbning där vi förklara hur en ledare kan arbeta för att motverka riskerna och istället främja en god psykosocial arbetsmiljö för sina medarbetare.  Studiens teoretiska referensram innehåller tidigare forskning som är en blandning av positiva och negativa ledarskapsstilar, vikten av ett gott lagarbete och kommunikation tillsammans med konflikter, mobbning och olika arbetsmodeller som kan förklara hur en dålig psykosocial arbetsmiljö i större utsträckning riskerar att uppstå. Teorin uppmärksammar i större del vilka risker som kan drabba medarbetaren negativt och att de kan uppstå om man inte tänker på att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats i vår studie och det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer av åtta personer som genomfördes på deras arbetsplats. Respondenterna handlägger olika ärenden vid en statlig myndighet i Värmlands län. Samtliga intervjuer har spelats in via ljudinspelning och är transkriberade ordagrant innan analysens början. Intervjumaterialet har sammanställts i ett exceldokument för att det ska bli lättare att jämföra där vi har gjort en datareduktion för att få fram det som verkligen är relevant utefter frågeställningarna.  Studiens slutsats är att chefernas ledarskap har en stor påverkan på medarbetares upplevda psykosociala arbetsmiljö. Studien visar att chefernas ledarskap kan påverka medarbetarnas upplevelse av stress genom att bidra till hög egenkontroll och socialt stöd. Resultatet visar även här att medarbetarna tycker att deras chefer är noga med balansen mellan privat- och arbetsliv där det är stort fokus på återhämtning och att medarbetarnas hälsa är viktigare än resultat, vilket också är en faktor som hjälper dem att hantera stress. I studien framkom att respondenterna upplevde en god gemenskap och ett gott samarbete med sitt team och närmaste chef, vilket är en bidragande faktor till varför vi kan utesluta mobbning bland respondenterna, trots att vi till viss del kan se att det förekommer mindre konflikter. Summan av kardemumman blir att respondenterna i denna studie upplever att de har en god psykosocial arbetsmiljö.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur mobbning framställs i de två första delarna av serienHandbok för superhjältar. Frågeställningarna som svaras på är hur mobbning gestaltas samthur text och illustrationer samspelar. Arbetet avslutas med en diskussion kring böckernasdidaktiska användningsområde. Analysen sker med en hermeneutisk och tematisk orienteringdär text och illustrationer undersöks. Den sker också med hjälp av analysverktyg som berörtyp av bilderbok och läsandet av den. Analysen utförs genom att mobbning delats in i fyrakategorier, miljö, typ av mobbning, mobbare och offer och avslutas med avsnitten bild ochtext i samspel samt koppling till litteraturöversikt. Analysen visar att mobbningen framföralltsker i skolmiljön. Den typ av mobbning som sker i böckerna är verbal, psykisk och fysisk.Mobbningen utförs av ett killgäng och offret är skolans nya tjej som har stora öron. Offret blirsuperhjälte och positionerna mellan karaktärerna ändras vilket påverkar mobbningen. Vidarevisar analysen att böckerna övergripande är av genuin karaktär men att de i vissa fall kantolkas vara av episk karaktär. Slutligen diskuteras risker och fördelar med böckernasdidaktiska användning och vad de kan bidra med vid samtal om svåra ämnen.

Detta är en analys av hur mobbning gestaltas i två bilderböcker. Skolverket (2019) skriver att skolan ska se till att ingen människa blir utsatt för diskriminering, förtryck eller kränkande behandling och ett hjälpmedel läraren kan använda sig av i klassrummet för att förebygga mobbning är bilderboken (s.10). Mitt syfte är att analysera mobbningen som gestaltas ur olika synvinklar i de två bilderböckerna. Genom min frågeställning har jag först svarat på vilken sorts mobbning som är mest förekommande och sedan hur samspelet mellan bild och text gestaltas i dessa mobbningssituationer. Utöver detta analyseras den tredje frågeställningen som handlar om hur de vuxna agerar i mobbningssituationerna. Även hur karaktärernas trivsel i skolan och i hemmet påverkas av mobbningen. Hur jag har besvarat mitt syfte är genom att huvudsakligen analyserat bilden och texten och samspelet mellan dem när jag analyserat mina frågeställningar. Det har jag gjort genom att ha använt mig av BRIS (u.å.) kategoriseringar av psykisk, verbal och fysisk mobbning samt Maria Nikolajevas (2000) kategorier om samspelet mellan bild och text och hennes personbeskrivningar av karaktärer. Resultatet visar att det främst förekommer psykisk mobbning i Ingen vill vara med Elin och fysisk mobbning i Rädda Vilda/Rädda Molly. Den ena bilderboken har främst ett kompletterande samspel mellan bild och text och den andra ett symmetriskt. Föräldrarna i bilderböckerna får aldrig reda på att någon mobbning förekom och kan därför inte agera. Det är en öppen tolkningsfråga om lärarna ser mer än vad de agerar efter där de antingen inte kan agera eller väljer att inte göra det. Resultatet visar även att huvudkaraktärernas trivsel inte bara påverkar deras mående i skolan utan även i hemmet som påverkade karaktärerna psykiskt och fysiskt. Till vidare forskning hade det varit intressant att undersöka varför de vuxna karaktärerna gestaltas som de gör och varför författare från min studie samt från tidigare forskning väljer att gestaltas de vuxna som icke agerande i de mobbningssituationer som sker.