Syftet med studien är att ge en kritisk belysning av hur superhjältemotivet och genus presenteras i bokserien Handbok för superhjältar som är populär bland barn och används i skolorna. Bokserien har även en tillhörande lärarhandledning där det finns tips och idéer för hur en kan jobbar med böckerna i skolan. Även böckernas normer med tyngdpunkt på genus och underliggande budskap undersöks. Vidare undersöker vi hur hjältemotivet påverkar elever i grundskolan. Tidigare forskning som är relevant för studien är M May Naraharas litteraturöversikt som behandlar barnböcker hur de förr var riktat till respektive kön och hur könsrollsstereotyper påverkar barn. Vidare används Maria Nikolajevas artikel Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter där hjältens betydelse och förutsättning diskuteras samt vuxenormaliteten i barnlitteraturen. Till sist presenteras Birgitta Henes avhandling som är relevant för studien där hon undersökt ett 20-tal olika böcker hur pojkar respektive flickor tar plats litteraturen.Resultatet visar att bokserien inte förhåller sig könsneutralt. Mobbning som ska vara en utgångspunkt för böckerna tar lite plats och det saknas konsekvenser för vad mobbning både orsakar och konsekvenser för de som mobbar. Genom det intersektionella perspektivet kan vi se att en vithetsnorm präglar böckerna med olika typer av makthierkier. I och med superhjältetemat blir böckerna mer abstrakta och elever kan förhoppningsvis se att alla har en superhjälte inom sig. Däremot anspelar det på att du behöver bli någon annan för att vara speciell och bli bekräftad av samhället, vilket kan vara problematiskt.

Syftet med den här studien var att undersöka hur tre antmobbningsprogram, KiVa, Friends och Olweus är uppbyggda och används för att motverka och förebygga mobbning hos elever med NPF. Vidare granskades programmens tillgänglighet utifrån tre aspekter, social, fysisk och funktionell tillgänglighet. Resultat visar att programmen är effektiva i att motverka och förebygga mobbning, men det finns utmaningar som leder till att tillgängligheten för elever med NPF brister. / The aim of this study is to examnine how three different anti-bullying programmes , KiVa, Friends and Olweus are structured to prevent and combat bullying among students with neuropsychiatric dissabilities. Furthermore the programs accsessibility was examined by three different dimensions, social accessibility, physical accessibility and functional accessibility. Findings in the study suggest that the programmes are effective in addressing and preventing bullying amongst students, but there are still challenges in accessibility for students with neuropsychiatrich dissabiities.

Syftet med denna studie är att utifrån ett chefsperspektiv undersöka upplevelser av erfarenheter och uppfattningar av deras arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom sina respektive verksamheter. Vidare studeras även chefers upplevelser av hur sociala medier idag skulle kunna påverka medarbetarna med fortsatt utgångspunkt från den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien är av kvalitativ karaktär och utfördes med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer på chefer inom vårdsektorn. Studiens resultat redogör att cheferna har olika erfarenheter i sitt arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Alla chefer beskriver faktorer som exempelvis rekrytering, hälsa, bemanning och mobbning som centrala områden, både positivt och negativt påverkningsbara, för medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Vidare beskrivs av vissa chefer, upplevelser i användandet av sociala medier kunna påverka resultat och effektivitet inom respektive verksamhet också här både positivt och negativt.

Min essä bygger på tre egenupplevda händelser som speglar den verklighet som jag möter i min vardag som förskollärare. De två första handlar om hur ett barn utesluter och rent av mobbar ett annat barn. Jag har svårt att vara passiv i dessa situationer och vet inte om jag har agerat rätt. Den tredje och sista situationen handlar om mobbarens pappa som kommer arg till förskolan och kräver att vi inte ska låta hans dotter leka med det barn som blir mobbat. När jag vill boka in ett möte för att reda ut vad som har hänt är han inte intresserad av det och det gör mig frustrerad. Jag kommer utifrån mitt dilemma att reflektera kring begreppet demokrati, värdegrund, makt, normen, kamratkulturer, konflikthantering och mobbning. Den metod som jag har valt i mitt arbete är essäskrivande där jag har möjligheten att reflektera och undersöka min erfarenhet och mitt handlande ur olika perspektiv och på så vis få ny kunskap. De teoretiska perspektiven i min essä har jag funnit bland annat hos Rauni Karlsson, Ann Åberg, Hillevi Lenz Taguchi, Love Nordenmark, Maria Rorén, Ann-Marie Markström. William Corsaro, Annika Löfdahl, Arne Maltén, Margareta Carlander, Jesper Juul, Helle Jensen, San Olweus, Gabriella Ekelund och Anna Maria Dahlöf. Alla inspirerande för mina undersökningar. Min undersökning kommer att utgå ifrån tre frågor: Vad innebär det att arbeta aktivt med värdegrundsfrågor när ett barn exkluderas? Hur kan vi på förskolan bemöta barn som medvetet exkluderar andra? Hur använder vuxna sin makt och hur påverkas barnen och verksamheten av detta? Hur kan pedagoger arbeta med konflikthantering i barngruppen? Under skrivandets gång har det dykt upp nya reflektionsområden som har gett mitt dilemma andra perspektiv. Detta skedde till exempel när jag utgick ifrån värdegrundsfrågor och i slutändan hamnade i begreppet mobbning. Att förändra situationen för de två barnen i gruppen har varit drivkraften i mitt skrivande men jag vet inte om de kommer att leka tillsammans i framtiden. Jag som pedagog har fått ny kunskap så att jag kan känna mig säkrare i mitt handlande när jag möter utanförskap i barngruppen.

The aim of the present thesis was to listen to, examine and conceptualise students’ perspectives on bullying. Students’ perspectives have not been commonly heard in research and less qualitative research has been conducted. This study contributes with students’ perspectives on bullying using semi-structured interviews with students from fourth-to eighth grade. This thesis includes four studies. The aim with paper I was to investigate how bystander actions in bullying situations and reasons behind these actions were articulated. Paper II was a comparison study between Sweden and US, focused on how students articulate and discuss what factors influence students’ decisions to defend or not defend victims when witnessing bullying. The aim in Paper III was to study how students themselves discuss, reason and make sense of how and why bullying processes emerges in their social worlds. In paper IV the aim was to study how junior high school girls discuss and understand bullying. Findings reveal that students’ reactions as bystanders to bullying depend on how they define the situation. Explanations to the emergence of bullying were understood through a complex social ordering of belonging process. Students position themselves and others in striving to belong, and when defining victims as responsible for bullying. Social norms and negotiation of identities were also discussed among the students. Students discussed how gender and a normative peer structure, where a pressure to fit in, interlinked with how they understood bullying. / Syftet med denna avhandling är att lyssna på, utforska och konceptualisera elevers perspektiv på mobbning då elevers perspektiv utgör ett viktigt bidrag till vår fortsatta förståelse av mobbning. Det finns fortfarande få kvalitativa studier som fokuserat elevers perspektiv på mobbning. Denna studie utgör därför ett viktig bidrag och baseras på semi-strukturerade intervjuer med elever ifrån fjärde till åttondeklass. Avhandlingen består utav fyra studier. Syftet med studie I var att undersöka hur åskådarageranden i mobbningssituationer artiklueras av eleverna och skälen bakom dessa. Syftet med studie II var att jämföra hur elever i Sverige och USA artikulerar och diskuterar vilka faktorer som influerar deras beslut att ingripa eller inte ingripa när de blir åskådare till mobbning. Syftet med studie III var att undersöka hur elever diskuterar, resonerar och förstår vad som producerar mobbning. Syftet med studie IV var att undersöka hur högstadietjejer diskuterar och förstår mobbning. Resultaten visar att elevers reaktioner som åskådare till mobbning är situationsbundna utifån hur de definierar situationen. Förklararingar till vad som producerar mobbning sammanlänkas med en komplex socialt ordnande process där eleverna positionerar sig själv och andra i strävan att tillhöra och den utsatta ofta görs ansvarig för mobbningen. Även sociala normer och förhandlade av identiteter kommer till uttryck när eleverna diskuterar hur kön och normativa kamratnormer, där strävan att passa in, sammanlänkas med deras förståelse av mobbning.

Mobbning på arbetsplatser skapar ett stort lidande för den utsatte samt har stora konsekvenser för den enskilde och för organisationen. Tidigare forskning kring ämnet mobbning har mestadels fokuserat på självupplevd stress och psykisk ohälsa. Därför var syftet med föreliggande studie att undersöka arbetsplatsmobbning och egenupplevd allmän hälsa samt tre typer av ohälsotillstånd; Ohälsa 1 (hantering av vardagen); Ohälsa 2 (smärtor/besvär); Ohälsa 3 (oro/nedstämdhet). Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) och Negative Acts Questionnaire-Perpetrators (NAQ-P), användes för att mäta upplevelsen av att bli utsatt för olika mobbningsrelaterade beteenden och situationer (objektivt mått på mobbning) respektive upplevelsen av att utsätta andra för olika mobbningsrelaterade beteenden. NAQ-R har en mobbningsdefinition och en direkt fråga om att ha blivit utsatt för mobbning (subjektiv mått).För att undersöka allmän hälsa och tre typer av hälsotillstånd användes ett självskattat formulär. Undersökningen omfattade 172 personer inom Uddevalla Kommuns område, och deltagarna som medverkade var socialarbetare, ingenjörer, restauranganställda och ordningsvakter. Det var 73 män och 98 kvinnor. Det fanns ett signifikant positivt samband mellan Ohälsa 1-3 och NAQ-R, och ett signifikant negativt samband mellan allmän hälsa och NAQ-R. Resultaten indikerar att den mobbade utmärks av ohälsa. Inga signifikanta könsskillnader kunde urskiljas i upplevelsen av mobbningsbeteenden på arbetsplatsen (objektiv bedömning). Genom att undersöka egenupplevd hälsa utifrån olika typer av hälsotillstånd hos arbetstagare som blivit mobbade och arbetstagare som mobbar, kan denna studie leda till ett förbättrat förändringsarbete. Ett sådant förändringsarbete måste ske fortlöpande för att utveckla goda organisationsförändringar inom Sverige och påbörja ett bättre preventionsarbete gällande arbetsplatsmobbning. / Bullying in the workplace creates a great suffering for the victim and has major consequences for the individual and for the organization. Previous research on the subject of bullying has mostly focused on self-perceived stress and mental illness. Therefore, the aim of the present study was to examine workplace bullying and self-perceived general health as well as three types of illness conditions; Unhealth 1 (everyday life management); Unhealth 2 (pain/discomfort); Unhealth 3 (anxiety/ depression). Negative Acts Questionnaire-Revised (NAQ-R) and Negative Acts Questionnaire-perpetrators (NAQ-P), used to measure the experience of being exposed to various bullying-related behaviors and situations (objective measure of bullying) and the experience of exposing others to various bullying-related behaviors. NAQ-R has a bullying definition and a direct question about having been a victim of bullying (subjective measurement). To investigate the general health and three types of unhealthy conditions. The survey covered 172 people in Uddevalla Municipality's area, and the participants who took part were social workers, engineers, restaurant staff and security guards. There were 73 men and 98 women. There was a significant positive correlation between Unhealth 1-3 and NAQ-R, and a significant negative correlation between general health and NAQ-R. The results indicate that bullying is related to illness. No significant gender differences could be seen in the experience of bullying behavior in the workplace (objective evaluation). By examining the self-perceived health based on different types of health of workers who have been bullied and workers who bully, this study may lead to an improved change management. Such a change must be continuous to develop good organizational changes in Sweden and start a better prevention efforts regarding workplace bullying.

The purpose of the study was to examine whether gender moderated the association between psychopathic traits and peer harassment, as well as examining each psychopathic trait individually alongside the different harassment forms. Secondary data from the Seven School project was used which collected its data from seven middle-sized schools in Sweden. Besides descriptive and correlation analyses, a series of hierarchical regression models were used. The results show that boys in general scored higher than girls on both psychopathic traits and peer harassment. Also, impulsivity predicted peer harassment and so did gender in all outcome steps except for step 1 and 2 for personal harassment. However, gender didn’t moderate the effect between psychopathic traits and peer harassment except for sexual harassment and impulsivity. The conclusion of the study is that impulsivity is a major concern in peer harassment whilst grandiosity and callous-unemotional does not seem to be of major concern. Also, the moderating role of gender only had an effect on impulsivity and sexual harassment in males. / Syftet med studien var att undersöka om kön modererade kopplingen mellan psykopatiska drag och trakasserier bland jämnåriga. Samt även att undersöka de olika psykopatiska dragen separat tillsammans med de olika trakasserierna. Sekundärdata från ”Sju skolor” projektet användes som hämtade in sin data från sju medelstora skolor i Sverige. Utöver descriptive- och korrelationsanalyser, utfördes även en serie av hierarkiska regressionsmodeller. Resultatet visar på att pojkar generellt får högre resultat på psykopatiska drag och trakasserier än flickor. Impulsivitet förutsäger trakasserier bland jämnåriga och det gjorde även kön i alla resultatsteg förutom steg 1 och 2 för personliga trakasserier. Däremot så modererar kön inte effekten mellan psykopatiska drag och trakasserier förutom sexuella trakasserier och impulsivitet. Slutsatsen av studien är den att impulsivitet är ett stort problem för trakasserier bland jämnåriga medan grandiositet och känslokallhet inte verkar vara ett större problem. Den modererande koppling mellan könen hade bara en effekt på impulsivitet och sexuella trakasserier bland män.

<p>Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet. Undersökningsmaterialet visar en tydlig variation av vad skolorna tar upp i sina handlingsprogram.</p>

<p>Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta.</p><p>Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".

<p>This graduation paper treats e-mobbing via the different communication medias of the mobile phone. The purpose of the research has been to describe student’s experience of e-mobbing via the mobile phone’s different integrated functions as phone calls, sms, mms and e-mail.</p><p>In this poll investigation asked 100 students of 15-20 years of age.</p><p>The interviews made have shown that girls are more exposed to e-mobbing, e.g. indirect mobbing. In my research it is possible to see that girls are more exposed than boys to threats of violence via sms, the spreading of rumours and the danger of being called different things.</p><p>It is also possible to see in the result of the interviews that the mobber wants to experience power, something which is not unusual in all types of mobbing. The mobber feels safe and unreachable, while he or she can reach the victim at any time possible. This is something which is mentioned in the interviews by the young themselves. It is possible to see clearly that an indication of power and control is an important part in this type of mobbing.</p> / <p>Mitt examensarbete handlar om e-mobbning via mobiltelefonens olika kommunikationsmedium. Syftet med min undersökning är att beskriva skolungdomars erfarenheter av e-mobbning via mobiltelefonens olika integrerade funktioner såsom telefonsamtal, sms, mms och email.</p><p>I min enkätundersökning tillfrågades totalt 100 ungdomar i åldern 15-20 år.</p><p>Enkätintervjun har visat att flickorna är mer utsatta för e-mobbning d.v.s. indirekt mobbning.</p><p>I min undersökning kan man se att flickorna utsätts för sms mobbning i form av hot om våld, ryktesspridning och att de blir kallad för olika saker betydlig oftare än pojkarna.</p><p>Något som man även kan utläsa av enkätresultatet är att mobbaren vill känna makt vilket inte i sig något ovanligt beteende vid all typ av mobbning. I mobbning via mobiltelefon känner sig mobbaren säker och inte nåbar men han eller hon kan nå den mobbade när som helst.</p><p>Man kan se ett tydligt tecken på att maktstyrning och kontroll är en viktig ingrediens i denna typ av mobbning.</p>