En kulturskola är inte ett skyltfönster för barnens talang utan en kreativ verkstad för att utvecklas. Detta har jag tagit fasta på och har en idé om en kulturskola där större delen av skolan är vikt till barnens trygghet. De vuxna har sin plats och resten av byggnaden är barnens. Här ska blyga kunna öva i trygghet och de som vill spela ut hela sin repertoar har möjlighet till det. Skolan ska också kunna vara en plats att hänga på någon timme innan sin lektion. Gestaltningsmässigt har skolan här ett öppet foajéplan som är semioffentlig. Caféet är öppet för allmänheten och kan användas för utställningar, föreläsningar och liknande. Men denna yta är också den som är de vuxnas. Kommer du med ditt barn så är det här du får vänta medan barnet springer in och gör sitt. Resten av foajéplanet är en flexibel yta som egentligen kan programmeras lite hur som helst. Uppåt i huset finns en yta för barn, som ett väntrum, där de kan hänga innan sin lektion. Uppåt finns också lektionssalar. Blandad verksamhet för att blanda barnen.  Den nedre delen av huset är nästan som ett helt annat hus. Här finns verksamhetslokaler samt flertalet av de servicefunktioner som måste finnas. Ytan att vistas på är här begränsad då det inte är tänkt att man ska uppehålla sig här mellan lektionerna. Som en bärande idé har jag fört med mig forskning som visar på hur man kan bygga bort mobbning. Huset har inga långa dolda korridorer och överallt kan lärare överse, utan att bevaka, alla utrymmen där barnen befinner sig. Med hörsel och syn kopplas hela huset samman genom principen att visuell och audiell kommunikation är trygghetens kärna. / A Culture school should not be a kids talent show room. It should be a creative shop for their own development. This is the starting point of my project. I have an idea of a culture school where the bigger part is for the children and only the children. A place to be safe. The shy kids should be able to practice in a safe environment and the more outspoken kids will have the opportunity to perform. This, normally a place you just spend a lesson at, should be a place to hang around after school. The entrance floor is a semi public floor with an café open for the public and with an area to have flexible purposes, maybe a show room one day and an open lecture the next. This area is the only area for the grown ups. When you pass through into the building you are in the world for the kids. The flexible entrance floor is accompanied with a ”half floor” entirely voided for the kids to hang at. Another floor up and two floors down you’ll find the rooms for different activities. The entire house is devoted to minimize bullying. No long corridors, a constant ability for teachers to watch the kids without being monitors and throughout the house you can hear, and almost see, everything.

The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today’s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers’ general views and knowledge regarding this phenomenon. In order to emphasize these issues we have asked the following questions: How do teachers’ perceive the existence of cyber-bullying in school? What do schools do to prevent and take action against cyber-bullying? Who is responsible for taking action against cyber-bullying? As a method to obtain answers to these questions we have used five qualitative interviews. Our informants were various educators involved with bullying prevention programs in their respective schools. Socio cultural, organisational and judicial perspectives support our theoretical framework. Our results show that although the schools in our study may be capable of dealing with traditional bullying, they are not suitably equipped to deal with cyber-bullying. In general the educators are in agreement that they are inadequately informed about cyber-bullying. All informants were prepared to further educate themselves in order to prevent and combat this new phenomenon. Finally in order for our schools to be able to act effectively on cyber-bullying there must be clear laws put in place.

This paper is about the communication of bullying, and its aim is to shift the focus from the individual’s problem to the collective mind. Scientists have concluded that bullying is the result of a group behaviour, where the individual aims to be a part of the group, or control its peers. Despite this, it is mainly the image of the individual that is communicated as a representation of the subject. This leads to the people that aren’t directly involved with the subject to become distansed and uninterested in any real change. This project has taken inspiration from the people rights movements, where the individual problem (alcoholism, unemployment, etcetera) became a problem of society. What would happen if bullying became as urgent? With illustration as a tool, the project aims to involve and engage the audience at Konstfack Spring Degree Exhibition 2016 towards a larger movement that is anti-bullying. This paper will first deal with the topic of bullying, and then move towards how bullying is presented and communicated, and then end up with an artistic piece that aims to change the traditional way of speaking of bullying.

Förbättring av den perinatala vården har lett till att fler barn födda för tidigt (FT) idag överlever. Tidigare forskning har visat att den prematura populationen utgör en riskgrupp för neurologiska och fysiska nedsättningar samt negativa hälsopåverkan, bland annat genom en ökad risk för skolrelaterade problem och mobbning. Syftet med denna studie var att undersöka hälsa och behov av stöd hos 6-8 åriga barn (n = 130) födda FT med avseende på fysiska och kognitiva begränsningar, skolrelaterade svårigheter och mobbning. Föräldrarapporterade fysiska begränsningar, skolrelaterade svårigheter och förekomst av mobbning undersöktes genom skattningsformulären Nordiska hälso och familjeformuläret och Child Behavior Checklist (CBCL). Kognitiv förmåga bedömdes genom Wechsler Intelligence Scale for Children – Fourth edition (WISC-IV). Resultatet visade att synskada, trög mage, aptitlöshet och användande av glasögon förekom i större utsträckning hos barn födda mycket för tidigt (MFT) än hos barn födda fullgånget (FG). Resultatet visade även en skillnad i kognitiv förmåga, där barn födda MFT erhöll ett lägre resultat än barn födda FG, bägge grupper låg dock inom normalspannet.  Till skillnad från tidigare forskning visade resultatet inte att barn födda FT skiljde sig åt från barn födda FG avseende skolrelaterade svårigheter eller förekomsten av mobbning. Sammantaget pekar resultaten på att en MFT födsel inte behöver innebära avsevärt större besvär gällande hälsa, skolrelaterade svårigheter eller mobbning hos barn i tidig skolålder, trots en något sänkt generell kognitiv nivå. Möjliga anledningar till detta kan vara få deltagande barn födda extremt för tidigt (EFT) och/eller en effektiv neonatalvård i Sverige. / Recent improvements in perinatal care have led to increased survival of children born premature. Previous research has shown that the premature population constitutes a risk group for neurological and physical impairments and adverse health effects, including an increased risk of school-related difficulties and bullying. The purpose of this study was to investigate the health and support needs of 6-8 year old children (n = 130) born premature, in terms of physical and cognitive impairments, school related difficulties and bullying. Parental reported physical impairments, school related difficulties and the occurrence of bullying were investigated by the Nordic health and family questionnaire and Child Behaviour Checklist (CBCL). Cognitive ability was assessed by the Wechsler Intelligence Scale for Children - Fourth Edition (WISC-IV). The results showed that visual impairment, constipation, loss of appetite and the use of glasses were more frequent in children born very premature than in children born full-term. The results also showed a difference in cognitive ability, where children born very premature received lower results than children born full-term, both groups remained at an average level. In contrast to previous studies, the results did not show a difference between children born premature and children born full-term with regards to school related difficulties or the occurrence of bullying. Overall, the results indicate that a very premature birth need not involve considerably more problems concerning health, school-related difficulties or bullying among children in early school age, despite a slightly lower general cognitive level. Possible reasons for this could be few participating children born extremely premature, and/or an effective neonatal care in Sweden. / The relation between sensory-motor, behaviour functioning and brain development in preterm born children

<p>The purpose of my essay is on one hand to research and evaluate the measures that one intermediate school in Sweden, uses in order to prevent bullying and stop it in the event that one pupil happens to get bullied or harassed. In other words, I would like to show how that school is capable of creating a safe environment. Qualitative research is used to obtain these findings.</p><p>On the other hand, I also wish to examine what pupils at the school think about these measures and how they perceive the attitudes of the school’s teachers and management regarding the prevention of bullying. In order to acquire this information quantitative research is used.</p><p>The conclusions that I draw after conducting my research are as follows:</p><p>1- Regarding the “Anti – bullying Performance Plan”, my essay shows that school teachers and management actively work in order to maintain a safe environment and as a result bullying is successfully prevented the school. However, I also highlight some aspects of the school’s plan that should be altered in other to make it more understandable to pupils.</p><p>2- The majority of the pupils surveyed feel secure at the school and also think that teachers and school management do a good job in preventing bullying. This despite the fact that few pupils know about the existence of the aforementioned plan. I therefore point out how important it is that the school’s teachers work to make pupils aware of the plan’s existence and the rights that the plan gives them.</p>

Syftet med studien är att öka insikten kring mobbning i förskolan. Vi är medvetna om att mobbning uppmärksammats i skolan och finner därmed intresse i att ta reda på om det även förekommer i förskolan. Våra frågeställningar utgår från hur förskollärarna uppfattar mobbning och på vilket sätt det förekommer. Ytterligare en frågeställning är hur förskollärarna berättar att de får syn på fenomenet och hur de förklarar att de arbetar för att förebygga uppkomsten. Studiens ämnesområde undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer och sex förskollärare intervjuas. Det teoretiska perspektivet som vi använder är det sociokulturella perspektivet. Resultatet pekar på att förskollärarna definierar mobbning som något som sker under en längre tid och att en systematik ska finnas samt att  viss medvetenhet finns i utförandet. Förskollärarna berättar att mobbning kan ske på olika vis och att flickor och pojkar har olika sätt att utöva mobbning. Gällande det förebyggande arbetet får vi reda på att de diskuterar med barnen om situationer för att göra dem medvetna om sina handlingar och visa på konsekvenser som handlingarna ger, därmed komma på lösningar för att förebygga mobbning. Vår slutsats är att mobbning förekommer i förskolan och att förskollärarna behöver mer kompetens samt konkreta verktyg för att motverka uppkomsten för att det inte ska fortsätta upp till skolåldern. / The purpose of the study is to raise awareness of bullying in kindergarten. We are aware that bullying attention in school and therefore considers interest to find out if it also occurs in preschool. Our questions are based on how preschool teachers perceive bullying and how it occurs. Another issue is how preschool teachers tell us that they see the phenomenon and how they explain their work to prevent the occurrence. The study's subject is examined by means of interviews and six preschool teachers interviewed. The theoretical perspective that we use is the socio-cultural perspective. The results indicate that preschool teachers define bullying as something that takes place over a longer period of time and that a systematic approach should be, and that some awareness is in execution. Early childhood educators tell us that bullying can happen in different ways and that girls and boys have different ways to practice bullying. Regarding prevention work, we find out that they discuss with the children about situations in order to make them aware of their actions and demonstrate the impact that the documents provide, thus coming up with solutions to combat bullying. Our conclusion is that bullying occurs in kindergarten and preschool teachers need more skills and practical tools to counteract the appearance that it will not continue up to school age.

I denna studie utgick vi från tre syften och det första syftet var att synliggöra hur skolpersonal i skolor arbetar med nätmobbning, studiens andra syfte var att se hur personalen kommunicerar med varandra angående arbetet med nätmobbning och studiens tredje syfte var att se vilka utmaningar respondenterna ser i arbetet kring nätmobbning. Tolv respondenter från olika delar av skolans verksamhet deltog i studien, de som deltog i studien var fritidspedagoger, grundskollärare, fältassistent, caféansvarig samt kurator. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer vid empiriinsamlingen då vi önskade få en övergripande bild av hur arbetet mot nätmobbning såg ut. I vår analys använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som vi sedan transkriberade med hjälp av inspelat material från intervjusamtalen, att använda sig av transkriberingar underlättade analysarbetet. Av studien framkom det att respondenterna anser att föräldrar har ett stort ansvar i det förebyggande arbetet, som ibland inte efterlevs och konflikter följde med in skolan och påverkade verksamhet. Studien visade också att majoriteten av respondenterna inte gör skillnad på traditionell mobbning och nätmobbning. Respondenterna berättade däremot att de jobbat mycket med värdegrundsfrågor och alltså inte med nätmobbning specifikt. Vår studie visar att samarbetet mellan skolpersonal och föräldrar behöver förbättras för att motverka och förebygga nätmobbning. Men även att ett förtydligande av skillnaden mellan traditionell- och nätmobbning är nödvändigt. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Syftet med denna studie är att studera pedagogers syn och åsikter kring mobbning på skolgården och hur de vill arbeta för att motverka detta; genom till exempel övervakning eller rastverksamhet. Vi ville även undersöka om pedagoger upplevde att det fanns en skillnad mellan flickor och pojkars mobbning, och om detta påverkade deras arbete på rasten. Vi har i studien använt oss av ett sociokonstruktionistiskt perspektiv. Vi valde att genomföra intervjuer på fyra skolor med totalt fjorton personer. Intervjuerna analyserades sedan för att identifiera teman som reflekterade pedagogernas tankar. Resultaten visade att många pedagoger är positiva till rastverksamhet men har främst andra idéer på hur mobbning skall bekämpas på skolgården. Många pedagoger såg skillnader mellan flickor och pojkars mobbning, vilket stämde väl överens med tidigare forskning. För att motverka skillnader ville pedagogerna gärna blanda flickor och pojkar mer i lek. När det kom till pedagogers roll på skolgården visade det sig att många pedagoger ogillade titeln rastvakt, samtidigt som de sa emot sig kring denna roll då de efterlyste mer övervakning på skolgården.

Sammanfattning   Bakgrund: Ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Elever som är utsatta för mobbning riskerar en sämre hälsa på kort och lång sikt. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av mobbning bland elever i årskurs 4-9. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med en induktiv ansats. Tio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i tre kategorier: Att vara lyhörd för att kunna agera, Att se och upptäcka mobbning och Att samverka för att förebygga. Resultat: Skolsköterskornas erfarenheter var att trygghet och tillgänglighet var förutsättningar för att elever ska gå till hen. Elever sökte skolsköterskor främst för psykiska- och fysiska åkommor, innan den egentliga orsaken, mobbning framkom. Skolsköterskor samarbetade med andra professioner på skolan i mobbnings- och kränkningsärenden. Slutsats: Skolsköterskor uppgav att de var en del av samverkan i team, men hade ingen ledande position trots att de är högst involverade. Vidare framkom att hälsosamtalen och hälsobesöken var redskap för att identifiera utsatta elever.   Nyckelord: erfarenheter, kvalitativ innehållsanalys, mobbning och skolsköterskan / Summary   Background: No pupil should be afraid to go to school. Pupils who are exposed to mobbing risk lowered health in the short and long term. Aim: To describe school health nurse’s experiences of bullying among pupils in grade 4-9. Methods: The study was conducted with a qualitative method with an inductive approach. Ten school health nurses were interviewed and the interviews were analysed using qualitative content analysis.  The analysis resulted in three categories: To be responsive to act, To see and detect bullying and To cooperate to prevent. Results: School health nurses experiences were that safety and availability are conditions needed in order for pupils to visit them. Pupils came to the school health nurses mainly with psychological and physical problems, before they revealed the actual reason, bullying. The school health nurses cooperated with other professionals at the school, in matters regarding bullying. Conclusion: School health nurses expressed that they were parts of cooperation in teams, but they did not have a leading position although they were involved in cases of bullying. Furthermore, the health conversations and visits were tools for identifying exposed pupils.   Keywords: bullying, experiences, qualitative content analysis and school nurse

Author: Tobias Aspegren Title: To call things by their right names – The example of bullying or victimization at work [Translated title] Supervisor: Ulf Drugge Assessor: Kerstin Arnesson   Purpose: The purpose of this study is, by a discourse psychological approach, to investigate how our choice of concept of a bullying situation at work can correlate with managers’ way of handling the situation. The issues I have answered in order to fulfill my purpose was first how the managers defined the concepts in the studies title, and second how the mangers handled a situation of bullying at work.   Method: I have used qualitative methods in my study in order to acquire my data. The method I used was semi-structured interviews. I analysed the results with a discourse psychological perspective by help of the theory’s concepts “interpretation repertoires” and “subjects positioning”. The participants of the study were four managers within the same organisation but in different manager positions, all with a work environment responsibility.   Results: The results and analysis of my study shows that there is a lack of knowledge of the concept “victimization” by those who are obligated the responsibility of the work environment. This can result in a situation of victimization at work that does not follow the correct law-bound recommendations written in AFS 2015:4 – Organisatorisk och Social Arbetsmiljö.   Conclusion: The conclusion of this study is that if the situation defines as either bullying or victimization, there will be follow-up meetings with the victim. But due to the lack of knowledge by the concept “victimization” there is an increased risk that the situation will not be handled in the way it should, in accordance with the AFS 2015:4, but will only be handled as temporary conflict.   Keywords: Use of concepts, bullying, victimization, work environment Nyckelord: Begreppsanvändning, mobbning, kränkande särbehandling, arbetsmiljö