Invandrarpolitik är ett omdiskuterat ämne i Sverige. Alla partier som befinner sig i riksdagen eller som har varit representerade i riksdagen har åsikter och förslag till invandrarpolitik, en vissa partier har mer eller mindre fokus på det området. Syftet med min studie är att undersöka om Folkpartiets invandrarpolitik har förändrats under tidsperioden 1990-2009. Jag använder mig av Carl Dahlströms tre dimensioner respektive åtta typer av invandrarpolitik som teori. Mitt material utgörs av partiets partiprogram och motioner som Folkpartiet har framfört i riksdagen. Resultatet av min studie visar att Folkpartiets invandrarpolitik 1990 espektive 1997 utmärks av den kulturella, den inkluderande och den generella dimensionen viket innebär en identitetspolitik. Under åren 2003,2007 och 2009 betonas den kulturella, den inkluderande och den selektiva dimensionen, vilket tyder på en mångkulturell politik. Undersökningen visar att Folkpartiets invandrarpolitik har förändrats under tidsperioden 1990-2009.

De senaste två åren har ett antal motioner rörande sekter och deras verksamheter lagts i riksdagen. Bakgrunden är att man menar att en del människor far illa av sitt medlemskap och att särskilt stöd kan behövas vid ett avhopp samt att utredningar om barn som växer upp inom sekter behövs eftersom kunskapen om dessas situation är bristfällig. Det finns olika aktörer i samhället som intresserar sig för sekter. Religionsvetare, journalister, före detta medlemmar, rörelserna själva och terapeuter är alla exempel på aktörer som intar olika positioner på fältet sektsyn. Aktörernas agerande utgår från det ställningstagande deras respektive positionering innebär vilken i sin tur genererar reaktioner från övriga aktörer på samma fält. Syftet med uppsatsen är att lägga ett maktperspektiv på fältet sektsyn och potentiellt politiskt inflytande genom att undersöka vilka aktörers perspektiv som ligger bakom motioner rörande sekter lagda i riksdagen åren 2008-2010.Genom att granska tre motioner rörande sekter som lagts åren 2008-2010 utifrån Bourdieus fältteori och Eileen Barkers modell över relationen mellan olika aktörer på fältet ”sektsyn” diskuterar uppsatsen frågan om vem som har potentiellt inflytande på de politiska besluten rörande sekter och deras verksamheter i Sverige. Min slutsats är att inflytandet från antikultrörelsens och medias aktörer huvudsakligen ligger till grund för dessa motioner.

Denna undersökning behandlar skolämnet Idrott och hälsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolämnet. Syftet är att undersöka vilka diskurser i skolämnet Idrott och hälsa som konstitueras i motioner från Sveriges riksdag. Våra frågeställningar är: “Vilka diskurser kan identifieras i motioner från Sveriges riksdag som behandlar skolämnet Idrott och hälsa?” samt “Vilka synsätt på skolämnet Idrott och hälsa kommer till uttryck i diskurserna?”. För att svara på dessa frågor har vi gjort en diskursanalys. Vårt material är begränsat till en tidsperiod på de senaste fyra åren för att få en aktuell bild av hur Idrott och hälsa omskrivs. Arbetet är uppdelat i två delar, den ena behandlar hur det fysiologiska perspektivet konstitueras i Idrott och hälsa och den andra behandlar hur samhällsperspektivet konstitueras i Idrott och hälsa. De diskurser vi sett formas inom det fysiologiska perspektivet är: patogen, fetma/övervikt samt sjukdom. Beträffande samhällsperspektivet har vi identifierat diskurserna: teknik, klass, betyg samt ökad tid. Slutsatserna vi kan dra av vår undersökning är att det finns tydliga mönster och därmed diskurser som ligger till grund för hur politiker skriver om Idrott och hälsa.

This essay examines the environmental ideological direction of the Swedish parliamentary parties through the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture during the governmental time from 2002 to 2006. The environmental ideologies explained is anthropocentrism, ecocentrism and biocentrism. Based on the ideas of these three ideologies main points the private members motions directed to the committee of industry and trade and the committee of environment and agriculture, also matching the search words environment and energy, was compared and analysed. What has emerged is that all parliamentary parties express a desire to create an energy production and producing guide lines which are stringent environmentally and matches the safety requirements. Although the approach to environmental and safety standards differ significantly between them. Basically all Swedish parliamentary parties are more or less anthropocentric in its arguments, which in short terms means that they estimate natures and animals value through their usability for humans or based on their contribution to human feelings of wellbeing. The Centre Party and the Green Party shows hints of weak ecocentrism because in many cases they put animal intrinsic value high, but the human value higher. Moderates are predominantly anthropocentric but they also express some hint of biocentrism in one statement concerning research in order to reduce and rebuild environmentally destroyed areas. The Liberals, Conservatives, Social Democrats and the Left Party appears in this study as distinctly anthropocentric.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur politiska dokument, betänkanden samt utlåtanden har påverkat läroplanen för gymnasieskolan från 1970–1994 och förändringen av historieämnet på gymnasieskolan från 1970–1994. Båda frågeställningar är förknippade med varandra för att komma till ett konkret resultat. I denna studie genomförs både granskning och tolkning av politiska dokument, dessutom en jämförelse av gymnasieskolans läroplan 1970 och 1994. Uppsatsens frågeställningar är: ”Hur har politiska beslut påverkat läroplanen för gymnasieskolan från 1970–1994?” Och ”Hur har historieämnet förändrats utifrån 1970 läroplan och 1994 läroplan i inriktning mot gymnasieskolan?” Uppsatsen är baserad på kvalitativa undersökningar utifrån politiska dokument och två läroplaner för gymnasieskolan, lgy70 och lpf94. Kvalitativ innehållsanalys används som metod där samling av data har utförts och analyserats, vilket leder till viktiga samband med relevant svar om politisk inverkan på läroplaner och historieämnets förändring.       För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används läroplansteori och tidigare forskning. Studiens tidigare forskning har visat att fram till 1960-talet dominerades historieundervisningen av politisk historia. Under senare 1900-talet gick historiesynen från positivistisk syn till relativistisk syn. Under 1970 expanderades historievetenskapen och utvecklades utifrån flera discipliner så som bland annat ekonomisk historia, idéhistoria och demografisk historia. Historieämnet förändrats genom tiden och på detta sätt har även läroplaner blivit diskuterande.          Denna uppsats får liknande resultat som tidigare forskning av Hans Albin Larsson och Heléne Persson men den pekar även mot att både historieämnet och läroplaner har varit i konstant förändring och lgy70 och lpf94 kompletterar varandra.

I denna uppsats undersöks vilka policyförslag om pornografi som lades fram i riksdagsmotioner under 2017-2020. Förslagen har först kategoriserats genom kvalitativ innehållsanalys. Sedan har kategorierna analyserats genom en diskursanalys inspirerad av Carol Bacchis What’s the problem (represented to be?)-metod, där olika frågor ställts till materialet för att undersöka hur man i förslaget representerar problemet med pornografi. Feministisk teori och tidigare forskning har använts för att bidra med en kritisk blick på problemframställningarna, och den vanliga uppdelningen som görs mellan pornografins konsumtion och produktion har inspirerat till en uppdelning av pornografins problemframställningar som konsumtions- respektive produktionsproblem. I uppsatsens avslutande del diskuteras vad som utelämnas i motionerna, samt vad problemframställningarna kan få för faktiska effekter.

The purpose of this bachelor thesis is to study cultural sponsorshipof cultural institutions and cultural events in some particular pointsof views. Namely, how do the Moderate party look at culturalsponsorship based on their motions and how these motions havebeen received by the Swedish parliament. The aim has beenbroken down into three questions. Firstly, how does the Moderateparty look at sponsorship of cultural institutions and culturalevents based on their motions on the subject. Secondly, whatviews have been existed in parliament both in committee andplenary, against the motions? Thirdly, what are the most relatingparagraphs for the different material groups. Sweden'sconservative party has long since (1969) been called the Moderateparty.The theory and method used is discourse analysis focusing onLaclau and Mouffe´s theory. Central concepts are nodal point,torque, element, flowing significance, articulation, equivalencechain and discourse.Every material group has its own nodal points, torque, equivalencechains and discourses. Moderates motions have the nodal pointsculture, cultural sponsorship and public support. Committeesletters have the nodal points cultural sponsorship and publicsupport. Chamber debate have the nodal points culturalsponsorship, public assistance, tax law and donation. Materialgroups are created in different environments with different framesof reference and opinions differ among the groups. There areliquid significances between the material groups. The Moderateparty are in favor of cultural sponsorship. The committees are themost negative to this. The members of the Plenary are belonging todifferent political parties. This means that their opinion differ. / Program: Bibliotekarie

In many parts of the world women are still largely underrepresented in parliaments. Sweden is however one of the countries that have developed one of the more equal parliaments in the world. This progress has given rise to a question in women studies; how does a more equal representation affect the politics? Earlier studies on this field in Sweden was mainly done in the late 80’s and early 90’s and how the situation is today, being largely unknown. This thesis explores differences between men and women in the writing of motions. To identify these differences, a quantitative content analysis is conducted of all freestanding motions of 2015. As it turns out there is large differences between male and female commissioners both in regard to the participation as well as the content of the motions. For example, women write considerably less motions and men’s motions gets twice the amount of endorsements. / I många delar av världen är kvinnor fortfarande underrepresenterade i parlamenten. Sverige är dock ett av länderna i framkant vad det gäller en jämställd representation och många andra länder blir mer och mer jämställda. Denna utveckling har lett till att ett kvinnovetenskapligt problemområde utvecklats; hur påverkar en mer jämställd representation politiken som förs? Tidigare studier på området har framförallt genomförts under sent 80-tal och tidigt 90-tal och hur situationen ser ut idag är i stort sett outforskat. Denna uppsats undersöker skillnader mellan manliga och kvinnliga riksdagsledamöter i motionsskrivandet. För att identifiera skillnader så genomförs en kvantitativ innehållsanalys av fristående motioner från år 2015. Det visar sig att det finns stora könsskillnader både vad det gäller hur många motioner som skrivs och vad de handlar om. Kvinnor skriver bland annat betydligt färre motioner och mäns motioner får dubbelt så ofta någon form av bifall.

The aim of this bachelor thesis is to examine what Swedish parliamentarians thinks about the library as an institution. To achieve this aim we use discourse analysis. By analyzing parliament motions from four decades we found nine discourses that represents a wide variety of thoughts and opinions of what the library is, what it should contain and what it should provide. The discourses that we identified are: the culture discourse, the multi-cultural discourse, the reading discourse, the technical discourse, the information discourse, the democratic discourse, the book discourse, the quality discourse and the learning discourse. These discourses can furthermore be divided in three branches that expresses continuous thoughts about the library. Those are that the library is for everyone, that the library is a carrier of something and that the library is an intermediary of something. The opinions differ between the left wing and the right wing as well as between the individual parties. The changes that can be seen over time is mostly due to the societal and technology development.