Enterprise Wikis haben sich zu einem wichtigen Bestandteil der Corporate Intranets entwickelt. Aufgrund ihrer Nutzungsoffenheit und hohen Flexibilität lassen sich Enterprise Wikis für vielfältigste Einsatzzwecke verwenden. Dabei ist die Nutzungsmotivation der Mitarbeiter ein kritischer Stellhebel für den Erfolg von Enterprise Wikis. In diesem Beitrag wird auf Basis des aus der Arbeitspsychologie stammenden Konzepts „motivation sources inventory“ von BARBUTO & SCHOLL eine Untersuchung mittels Online-Befragung mit 95 Teilnehmern aus 10 verschiedenen Unternehmen durchgeführt. Hierbei wurde ersichtlich, dass Enterprise Wikis von den Befragten durchweg als wertvoll eingeschätzt werden. Weiterhin stellen die Nützlichkeit von Enterprise Wikis für die tägliche Arbeit sowie das Bestreben, Kollegen bzw. das eigene Team zu unterstützen wichtige Quellen der Motivation dar. Bezüglich der intrinsischen Prozessmotivation bei Enterprise Wikis, d.h. Spaß an der Benutzung, konnten stark divergierende Meinungen festgestellt werden. Hingegen ist Lob bzw. Reputation nur für einen kleinen Teil der Befragten motivierend, im Enterprise Wiki beizutragen.:1 Einleitung 1.1 Stand der Forschung 1.2 Zielstellung 2 Das „Motivation Sources Inventory“ von Barbuto & Scholl 2.1 Die fünf Quellen der Motivation 2.2 Fazit und Würdigung des Motivation Sources Inventory 3 Vorgehen und Methodik 3.1 Auswahl der Unternehmen und explorative Interviews 3.2 Konzeption und Durchführung der Online-Befragung 4 Ergebnisse 4.1 Nutzungscharakteristika 4.2 Bedeutung und Ausprägung der fünf Motivationsquellen 5 Zusammenfassung und Ausblick 5.1 Ergebnisse 5.2 Limitationen 5.3 Forschungspotentiale

Syftet med föreliggande kvantitativa tvärsnittsstudie var att undersöka medierande effekter av självbestämmande respektive kontrollerad motivation kopplat till förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym. Detta baserat på tidigare forskning och med analytisk utgångspunkt i självbestämmandeteorin. I studien deltog 107 personer, varav 47 män och 60 kvinnor, i åldrarna 18-59 år (M=29.2, SD=8.4). Resultatet i studien påvisade att självbestämmande motivation medierar förhållandet mellan behovstillfredsställelse och träning på gym, medan kontrollerad motivation inte gör det. Detta resultat överensstämmer med vad tidigare forskning visat och understryker vikten av självbestämmande motivation ytterligare. Författarna till studien efterlyser mer kvalitativ forskning på ämnet som kan utvinna empiri uttryckt i ord snarare än siffror. / The purpose of this study was to investigate mediating effects by self-determined motivation and controlled motivation on the relationship between need satisfaction and gym training. All based on previous research and with the Self-Determination Theory as an analytical standpoint. 107 people participated in the study, of which 47 were men and 60 were women, in ages between 18-59 (​M=​ 29.2, ​SD​=8.4). The result shows that self-determined motivation mediated the relationship between need satisfaction and gym training, while controlled motivation does not. This result correspond with what previous research has shown and emphasizes the importance of self-determined motivation further. The authors of this study calls for qualitative research on this field that can extract empirical data expressed in words rather than numbers.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 föredrar att använda för att öka motivationen hos eleverna samt att öka förståelsen för hur lärare arbetar med dessa metoder i de lägre årskurserna. De teoretiska utgångspunkterna har varit en lärandeteori, Pragmatismen, samt två motivationsteorier som är Teori om förväntningar och värden och Medbestämmandeteorin. Datainsamling har skett dels genom en kvantitativ enkätundersökning dels genom kvalitativa intervjuer. Enkätsvaren redovisas och analyseras genom stapeldiagram med tillhörande kommentarer. Tematisk analys har använts för att analysera det insamlade intervjumaterialet. Resultatet av studien visar att lärare till stor del använder sig av flera metoder för läsinlärning men Bornholmsmodellen och ASL-att skriva sig till läsning förfaller vara mer frekvent använda. De arbetar på ett varierat sätt där de individanpassar undervisningen i syfte att motivera sina elever. De arbetar också med att få sina elever att känna trygghet för att kunna utveckla motivation. Lärarna väljer metod främst utifrån elevernas kunskapsnivå och intressen men kan också påverkas i sina val av yttre faktorer som personaltillgång. / The purpose of this study is to investigate which reading learning methods teachers in preschool class and grades 1-3 prefer to use to increase the motivation of students and to increase understanding of how teachers work with these methods in the lower grades. The theoretical starting points have been a learning theory and two motivational theories. Data collection has taken place partly through a quantitative survey and partly through qualitative interviews. Thematic analysis has been used to analyse the collected interview material. The survey results are reported and analysed through bar graphs. The results of the study show that teachers usually use several methods for learning to read and that they work in a varied way where they adjust the teaching to the individual to motivate their students. They also work to make their students feel secure to develop motivation. The teachers choose the method primarily based on the students' level of knowledge and interests but can also be influenced in their choices by external factors such as staff availability.

Under de senaste åren har antalet företagare ökat i Sverige och på dagens arbetsmarknad befinner sig just nu fyra generationer. I denna studie fokuserar vi på de tre generationer som utgör den största delen av arbetsmarknaden; Millennials, Generation X och Baby Boomers. Dessa generationer skiljer sig åt beroende på olika faktorer som påverkat dem genom livet. Millennials är uppväxta i en tid där sociala medier har spelat en stor roll, Generation X växte upp med teknikens utveckling och Baby Boomers växte upp under ekonomisk tillväxt. I denna kvalitativa forskningsansats undersöks hur olika generationer motiveras av olika faktorer. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap till tidigare forskning om vad som motiverar individer i olika generationer till att äga företag. Detta gör vi genom att besvara problemformuleringen “Hur skiljer sig motivatorerna åt mellan Millennials, Generation X och Baby Boomers vid valet att äga företag?” Insamlad teori redovisar relevant fakta om motivationsteori, inre och yttre motivation, push- och pull-perspektivet samt generationsskillnader. Arbetets teoretiska referensram är insamlad från vetenskapliga artiklar, hemsidor och litteratur. Vidare består arbetet av insamlat empiriskt material där mixed methods har använts i form av 49 enkäter samt sex semistrukturerade intervjuer, där respondenterna uppfyllt ett antal kriterier för att få medverka.  Studiens slutsats visar att Millennials och Generation X båda drivs av inre motivation, exempelvis passion, vara sin egen chef, flexibilitet och att utvecklas. Baby Boomers drivs av yttre motivation, exempelvis ekonomisk vinning och familjeföretag. / In recent years, the number of entrepreneurs has increased in Sweden and there are currently four generations in today's labor market. In this study we focus on the three generations that make up the largest part of the labor market; Millennials, Generation X and Baby Boomers. These generations differ depending on various factors that have influenced them throughout life. Millennials grew up in an era where social media has played a big role, Generation X grew up with the advancement of technology and Baby Boomers grew up during economic growth.   In this qualitative research approach we investigate how different generations are motivated by different factors. The purpose of the study is to contribute with new knowledge to previous research on what motivates individuals in different generations to own businesses. We do this by answering the research question "How do the motivators differ between Millennials, Generation X and Baby Boomers when choosing to own a business?"   Collected theory presents relevant facts about motivation theory, intrinsic and extrinsic motivation, the push- and pull-perspective and generational differences. The work's theoretical frame of reference is collected from scientific articles, websites and literature. Furthermore, the work consists of collected empirical material where mixed methods have been used through 49 questionnaires and six semi-structured interviews, where the respondents met a number of criteria to participate.   The study's conclusion shows that Millennials and Generation X are both driven by intrinsic motivation, such as passion, being their own boss, flexibility and developing. Baby Boomers are driven by extrinsic motivation, such as financial gain and family businesses.

Den här studien fokuserar i första hand på att skapa förståelse kring hur musiklärare på gymnasiet upplever sina elevers övningsmotivation i individuella instrument- och sånglektioner. I andra hand riktar den in sig på att lyfta fram vilka motivationsverktyg musiklärare använder sig utav för att främja övning mellan individuella instrument- och sånglektioner. Studien uppkom genom att en problematik synliggjordes under den verksamhetsförlagda utbildningen, nämligen att elever tenderade att inte öva mellan sina lektioner. Hermeneutik valdes som teoretiskt ramverk eftersom studien fokuserade på lärares förståelse, uppfattningar och upplevelser av sina elevers motivation. Genomförandet gjordes genom fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med musiklärare som samtliga hade olika huvudinstrument. I analysprocessen kunde musiklärarnas uppfattningar synliggöras och tolkas gentemot tidigare forskning. Musiklärarna upplevde att övningsmotivationen har sjunkit under de senaste tio till femton åren och att deras nuvarande elever övar mindre än vad deras tidigare elever gjorde. Informanterna kopplade den negativa trenden till olika aspekter så som sociala medier och hur dessa digitala verktyg kan påverka elevers kortsiktiga tänkande negativt. Utifrån studiens fynd skapades en modell i form av en motivationspyramid. I denna pyramid sattes motivationsskapande värdeord in som valdes utifrån informanternas motivationsstrategier. Modellen kan användas av pedagoger för att skapa en mer inkluderad och motiverad undervisningsmiljö för sina elever. I diskussionsdelen av studien diskuteras musiklärares roll för elevernas motivation, vilka didaktiska implikationer studien kan ha och förslag till vidare forskning. / This study focuses primarily on gaining an understanding of how secondary school music teachers experience their students' motivation to practice in individual instrument and vocal lessons. Secondly, it focuses on highlighting the motivational tools music teachers use to promote practice between individual instrument and vocal lessons. The study was prompted by a problem identified during the pre-service training, namely that students tended not to practice between their lessons. Hermeneutics was chosen as the theoretical framework because the study focused on teachers' understandings, perceptions and experiences of their students' motivation. It was conducted through five semi-structured qualitative interviews with music teachers, all of whom played different main instruments. The analysis process allowed the perceptions of the music teachers to be made visible and interpreted against previous research. The music teachers felt that motivation to practice has declined over the past ten to fifteen years and that their current students practice less than their previous students did. The informants linked the negative trend to various aspects such as social media and how these digital tools can negatively affect students' short-term thinking. Based on the findings of the study, a model in the form of a motivation pyramid was created. In this pyramid, motivational value words were inserted that were chosen based on the informants' motivational strategies. The model can be used by educators to create a more inclusive and motivated learning environment for their students. The discussion section of the study discusses the role of music teachers in student motivation, the didactic implications of the study, and suggestions for further research.

Syfte och frågeställning  Syftet med studien var att undersöka vilken typ av motivation, utifrån självbestämmandeteorin, som människor drivs av gällande träning på gym, och hur detta förhåller sig beroende på träningserfarenhet, kön och ålder. Tre frågeställningar har undersökts, vilka motivationstyper skattas högst hos gymtränande vuxna och föreligger skillnader mellan kön och ålder? Förekommer samband mellan träningserfarenhet och olika motivationstyper? Skiljer sig dessa samband beroende på kön och ålder?  Metod  Studien utgick från en kvantitativ tvärsnittsdesign med en enkätundersökning. Enkäten var indelad i två delar där den första delen bestod av bakgrundsfrågor som inkluderade bland annat frågor om ålder, kön samt fysisk aktivitetsnivå och antal år på gym. I den andra delen används enkäten “The Behavioural Regulation In Exercise Questionnaire" (BREQ-3). Data sammanställdes och analyserades i statistikprogrammet Jamovi.  Resultat  N=389 deltog i studien. Resultaten visade att identifierad- och inre reglering var främst förekommande. Inre reglering var starkast sammankopplat med träningserfarenhet. Kvinnor skattade identifierad reglering högre än män och yngre skattade introjicerad reglering högre medan äldre skattade identifierad reglering högre. Utöver det verkade kön och ålder ha en mindre betydande roll för hur sambanden mellan träningserfarenhet och motivationstyp såg ut.  Slutsats  Den självbestämmande moitvationen ökar med träningsvana. Kön och ålder hade mindre inverkan. Identifierad reglering var den enda motivationstypen som visar samband mellan ålderskillnader och träningserfarenhet. Gymtränade vuxna skattade identiferad reglering och inre reglering högst. Kvinnors morivation styrdes mer av identifierad reglering än män. Hos de yngre skattades introjicerad reglering och intergrerad reglering högre än hos de äldre, som styrs i större utstäckning av identifierad reglering. / Aim:  The aim of the study was to investigate what types of motivation, based on self-determination theory, drive people to exercise at the gym, and how this relates to training experience, gender, and age. Three research questions were investigated, which motivation types are most highly rated by gym-going adults, and are there any differences between genders and ages? Are there any correlations between training experience and different types of motivation? Do these correlations differ depending on gender and age?  Method:  The study used a quantitative cross-sectional design with a survey. The survey was divided into two parts. The first part consisted of background questions, including age, gender, physical activity level, and number of years at the gym. The second part used the "Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire" (BREQ-3). Data was collected and analyzed using the Jamovi statistical program.  Results:  N=389 participants took part in the study. The results showed that identified and internal regulation were the most prevalent. Internal regulation was most strongly associated with training experience. Women rated identified regulation higher than men and younger participants rated introjected regulation higher while older participants rated identified regulation higher. In addition, gender and age seemed to have a less significant role in how the relationships between training experience and motivation type looked like.  Conclusion:  Self-determined motivation increases with training experience. Gender and age had a smaller impact. Identified regulation was the only type of motivation that showed a correlation between age differences and training experience. Gym-going adults rated identified regulation and internal regulation the highest. Women's motivation was more driven by identified regulation than men's. Among younger people, introjected regulation and integrated regulation were rated higher than among older people, who were more driven by identified regulation.

Botswana Railways has been facing low employee motivation and productivity for some time. Companies such as Air Botswana which had been experiencing similar issues decided to privatise to increase its efficiency and, as a result, turned things around. Hence, using both quantitative and qualitative investigation at the Headquarters of the Botswana Railways, this study sought to determine the extent of employee motivation and how to enhance it in order to increase employee productivity. The study revealed that employees' main grievances included poor remuneration and lack of opportunities for growth and promotion. It is recommended that Botswana Railways implements policies and strategies which could uplift employees' morale to increase employee productivity and company output. / Thesis (MBA) North-West University, Mafikeng Campus, 2011

Under de senaste åren har gamification blivit alltmer förekommande i företags-sammanhang. Grundidén bakom gamification är att använda spel-element i icke-spel kontexter, med avsikt att motivera och engagera anställda. Dagens arbetsplats har genom åren genomgått en omfattande förändring, och i dagens organisationer förväntas anställda vara kreativa och använda sina entreprenöriska egenskaper för att bidra till organisationens företagsmål och affärsnytta. Enligt undersökningar speglar detta tyvärr inte dagens verklighet. Det rapporteras att så lite som 13% av alla anställda är engagerade i sitt arbete, och så mycket som 24% är aktivt likgiltiga till deras arbete. Det är alarmerande siffror som företag har försökt att motverka med hjälp av gamification, men det är få som lyckas. Denna studie presenterar genom en kvalitativ metod, begränsningar och möjligheter vid tillämpningen av gamification i företagssammanhang, och vilka faktorer som är avgörande för framgång. Studien syftar även på att undersöka hur organisationer kan gå tillväga för att hålla anställda motiverade på lång sikt. Vi kunde urskilja att det finns fyra huvudområden som utmärkte sig som bidragande faktorer: spelar types, spelarresan, motivation och utvärdering. Detta resulterade i att vi kunde urskilja vilka faktorer som främjar användarmål och vilka som främjar verksamhetsmål. Båda dessa aspekter ska bidra till att lösa organisatoriska problem och gynna företagsmål. För att lyckas med gamification måste man kunna motivera de anställda, men även bidra till affärsnytta. Vi identifierade att utvärderingsaspekten är en avgörande faktor för lyckad gamification och att bristen av forskning kring detta område kan utgöra en anledning till varför vissa misslyckas. Utifrån dessa framgångsfaktorer presenterar vi därefter ett ramverk, Enterprise Gamification Evaluation Framework, vars syfte är att fungera som ett stöd för implementation av gamification.

Att besitta förmågan att kunna läsa är något som blir allt viktigare i dagens samhälle då vi hela tiden möts av text i olika sammanhang. Dock visar internationella undersökningar, såsom PIRLS, en negativ trend när det handlar om svenska elevers läsförmåga. Vi får en allt sämre förmåga att tolka texter och läsmotivationen verkar även den sjunka. Forskare talar om vikten av att eleverna ska känna en genuin motivation inför skolarbetet för att på bästa sätt kunna tillägna sig kunskapen vilket blir problematiskt för de elever som upplever läsning som något svårt och tungt. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att lyfta fram olika forskares teorier angående motivationens betydelse när det handlar om läsning hos framför allt elever med lässvårigheter. Resultatet av föreliggande litteraturstudie visar att läraren, materialet och arbetssättet kan påverka en elevs motivation. Studien lyfter även fram olika arbetsmetoder som visat sig gynnsamma för elevers läsmotivation. Den slutsats man kan dra är att varje elev är unik och motiveras av olika saker. Med andra ord är en individanpassning av undervisningen ett måste för att varje elev ska få chansen att känna en äkta motivation gentemot skolarbetet. / <p>svenska</p>

This study is about children in grade three with talent in mathematics and how to develop their talent in mathematics lessons. My questions are how to teach with regard on the way teachers work and used material? How do teacher pay attention to children with talents in mathematics and how they work to motivate and keep developing the children? The main method I used was qualitative observations backed up by interviews. The study was done in two Swedish schools. For interpreting the results I used the sociocultural perspective and motivation theory. The result shows that both schools work a lot with communication to develop mathematical abilities and to identify those students with talent in mathematics. The main difference between the two schools is that one uses material from the grade above while the other uses extra material from the same grade to develop those students. Otherwise both schools were quite equal, they worked with problem solving, mathematics games and digital tools such as computers.