I dagens samhälle är i stort sett alla texter multimodala. Forskning visar att elever har svårt med läsförståelse när det gäller texter med flera modaliteter. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad lärare har för strategier när de tillsammans med elever läser texter bestående av flera modaliteter där text samt illustrationer, tabeller, symboler och grafer kombineras, samt om de läser texterna på olika sätt beroende på om de fått kompetensutveckling/utbildning eller inte.  Undersökningen bygger på gruppintervjuer med totalt fem verksamma klasslärare i årskurs 4–6 med lärarutbildning och minst tio års erfarenhet. Tre av lärarna har dessutom fått kompetensutveckling inom området multimodala texter.  Resultatet visar att lärare har specifika strategier när de läser multimodala texter tillsammans med eleverna och att dessa grundas på tradition, tidigare erfarenhet samt kunskaper som lärarna fått genom kompetensutveckling. Det framgår också att de lärare som inte fått kompetensutveckling saknar de kunskaper som krävs för att på ett bra sätt undervisa i hur man läser multimodala texter. / Nowadays, almost all texts are multimodal. Research show that pupils have a hard time understanding texts with several modalities. The aim of this thesis is to figure out teachers’ strategies in reading multimodal texts which consists texts combined with illustrations, charts, symbols and graphs, and examine if they are reading multimodal texts differently depending whether they have completed in-service courses or not.  The analysis is based on group interviews with teachers from five different classes teaching 4th to 6th grade. All teachers have a teachers-degree and they have at least ten years of experience. Three of them have taken part in in-service courses within the area of multimodal texts.  The results show that it appears that teachers have strategies while reading multimodal texts with their pupils and those strategies are founded in tradition, experience and knowledge obtained through in-service courses. It also appears that teachers who do not have completed in-service courses, lack the skills needed to teach in how to read multimodal texts.

Esta dissertação visa apresentar a trajetória e os resultados da análise da atividade oficina de construção colaborativa de textos multimodais em ambiente virtual wiki, ministrada a 52 usuários do Telecentro instalado na Biblioteca Pública Municipal Monteiro Lobato, na cidade de São Paulo. Os dados foram coletados de junho de 2008 a fevereiro de 2009, período de duração das cinco turmas da oficina. Utilizando os preceitos da teoria da atividade (Leontiev, 1978; Engeström, 1997; Nardi, 1996) e principalmente o conceito de contradições apontado pela teoria (Engeström, 1997) procura-se identificar, classificar e problematizar, na análise de dados, as contradições relacionadas a aspectos linguísticos, cognitivos, sociais, culturais e técnicos que surgem entre os elementos que compõem a atividade (sujeito, ferramentas, objeto, regras, comunidade e divisão do trabalho) durante a realização da oficina. A análise das contradições da atividade demonstra, contudo, que professora e alunos não encontraram soluções em todos os casos. Concluiu-se nesta pesquisa que a análise das contradições da atividade foi profícua para a compreensão detalhada das relações entre os componentes da atividade em todos os seus níveis. Também foi compreendido que uma análise dessa importância deve sempre motivar e ser seguida pelo planejamento e implementação de um modelo de reformulação da atividade que incorpore ações de transformação e inovação, que efetivamente levem aos resultados esperados. Embora o escopo desta pesquisa não tenha permitido que isso fosse feito, algumas sugestões de como se poderia tentar fazê-lo em pesquisas futuras são esboçadas e apresentadas no final do trabalho. / This dissertation aims to present the history and the results of the analysis of the activity: workshop for collaborative construction of multimodal texts in a virtual environment wiki, taught to 52 users of the Telecentro located at the Public Municipal Library Monteiro Lobato, in the city of São Paulo. Data were collected from June 2008 to February 2009. Using the precepts of activity theory (Leontiev, 1978; Engeström, 1997; Nardi, 1996) and especially the concept of contradictions, pointed out by that theory (Engeström, 1997), this research seeks to identify, classify and discuss the contradictions related to the linguistic, cognitive, social, cultural and technical aspects arising among the elements of the activity (subject, tools, object, rules, community and division of labor) during the workshop. The analysis done shows however, that teacher and students did not find solutions to all the contradictions that emerged. We conclude that this study\'s analysis of the contradictions of the activity was helpful for the detailed understanding of the relationship among the components of the activity, at all levels. An analysis of this importance should motivate and be followed by planning and implementing of a reformulation model that incorporates actions for change and innovation, and effectively, leading to expected results. Although the scope of this research did not allow it to be done, some suggestions on how one might do so in future research are outlined at the end of this study.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare på tre olika skolor i Sverige un-dervisar om läs- och skrivlärande och multimodala texter med hjälp av smartboardtavla. Vi-dare har syftet varit att se vilket resultat det ger på elevernas läs- och skrivutveckling.  Tillvägagångssättet har varit tre stycken observationer, en intervju med lärare och elevenkäter på varje skola. Studien har baserats på både kvalitativ och kvantitativ forskning där intervju-erna och observationerna har varit till största delen kvalitativa och elevenkäterna kvantitativa. Utifrån litteraturen som har använts i undersökningen har det visat sig att undervisningen med stöd av multimodala texter ökar med hjälp av den nya tekniken, samt att lärarna och lärarstu-derande kan behöva mer digital kompetens så att de kan hantera den teknik som finns ute på skolorna samt hur undervisningen med hjälp av digital teknik kan se ut. Det kan alltså bli en teknisk fråga och en pedagogisk fråga. Utifrån mina undersökningar har jag fått fram att smartboardtavlan är ett bra och roligt verktyg att använda i klassrummet där multimodala tex-ter ingår. När det gäller de multimodala texterna har litteraturen visat att det både kan vara en svårighet för elever när det kommer till att förstå bilderna men att det även kan medföra att kunskaper lättare kan befästas. / The purpose of this investigation is to find out how teachers in three different schools in Swe-den teaches about read- and writing-developing and multimodal texts with the help from a smartboard. The investigation also aims to examine whether it gives a result on the pupils read- and writing-developing. The methods of this study have been three observations on each school, one interview at each school and pupil survey for all of the pupils in each class. The study has been based on both quality and quantitative research were the interview and the ob-servations mostly have been qualitative and the pupil surveys have been quantitative. The literature used in the result on this study have shown that multimodal texts increases with the help from the new technology that exits. It also shows that teachers and teachers students need a deeper digital competence so they can use the technology that exits on the schools and to know how to teach from it. The result of my investigations show that smartboards is a good and fun tool to use in the classroom were multimodal texts existed. The literature has shown that the multimodal texts can be a difficulty for some children when it comes to understanding pictures, but it also can result in easier knowledge accomplishment.

Esta dissertação visa apresentar a trajetória e os resultados da análise da atividade oficina de construção colaborativa de textos multimodais em ambiente virtual wiki, ministrada a 52 usuários do Telecentro instalado na Biblioteca Pública Municipal Monteiro Lobato, na cidade de São Paulo. Os dados foram coletados de junho de 2008 a fevereiro de 2009, período de duração das cinco turmas da oficina. Utilizando os preceitos da teoria da atividade (Leontiev, 1978; Engeström, 1997; Nardi, 1996) e principalmente o conceito de contradições apontado pela teoria (Engeström, 1997) procura-se identificar, classificar e problematizar, na análise de dados, as contradições relacionadas a aspectos linguísticos, cognitivos, sociais, culturais e técnicos que surgem entre os elementos que compõem a atividade (sujeito, ferramentas, objeto, regras, comunidade e divisão do trabalho) durante a realização da oficina. A análise das contradições da atividade demonstra, contudo, que professora e alunos não encontraram soluções em todos os casos. Concluiu-se nesta pesquisa que a análise das contradições da atividade foi profícua para a compreensão detalhada das relações entre os componentes da atividade em todos os seus níveis. Também foi compreendido que uma análise dessa importância deve sempre motivar e ser seguida pelo planejamento e implementação de um modelo de reformulação da atividade que incorpore ações de transformação e inovação, que efetivamente levem aos resultados esperados. Embora o escopo desta pesquisa não tenha permitido que isso fosse feito, algumas sugestões de como se poderia tentar fazê-lo em pesquisas futuras são esboçadas e apresentadas no final do trabalho. / This dissertation aims to present the history and the results of the analysis of the activity: workshop for collaborative construction of multimodal texts in a virtual environment wiki, taught to 52 users of the Telecentro located at the Public Municipal Library Monteiro Lobato, in the city of São Paulo. Data were collected from June 2008 to February 2009. Using the precepts of activity theory (Leontiev, 1978; Engeström, 1997; Nardi, 1996) and especially the concept of contradictions, pointed out by that theory (Engeström, 1997), this research seeks to identify, classify and discuss the contradictions related to the linguistic, cognitive, social, cultural and technical aspects arising among the elements of the activity (subject, tools, object, rules, community and division of labor) during the workshop. The analysis done shows however, that teacher and students did not find solutions to all the contradictions that emerged. We conclude that this study\'s analysis of the contradictions of the activity was helpful for the detailed understanding of the relationship among the components of the activity, at all levels. An analysis of this importance should motivate and be followed by planning and implementing of a reformulation model that incorporates actions for change and innovation, and effectively, leading to expected results. Although the scope of this research did not allow it to be done, some suggestions on how one might do so in future research are outlined at the end of this study.

Digitaliseringen av grundskolorna öppnar för breda multimodala möjligheter. Tidigare forskning visar inte hur verksamma svensklärare hanterar multimodala texter i undervisningen för elever i årskurs 4–6. Denna studie berör hur lärare uppfattar multimodala och berättande texter och hur dessa kan vara skrivutvecklande för elever i årskurs 4–6. För att uppfylla syftet med denna studie valdes tematisk analys som metod. Det finns också ett fokus på aktiva svensklärares uppfattningar om att arbeta med multimodala och berättande texter i klassrummet. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar är att när man skapar multimodala och berättande texter måste en interaktion ske. Genom interaktion i klassrummet kommer eleverna att utveckla skrivfärdigheter. Slutsatser som presenteras är att multimodala texter ofta erbjuds via interaktiva medier som YouTube.com. Berättande texter måste produceras med förutbestämd struktur för att kunna bedömas och oavsett vilka texter elever skapar, måste det göras i sammanhang där interaktion ges utrymme. Klassrumsdialogen främjar en berättarglädje. / Primary schools digitalization makes broad multimodal opportunities. Previous research does not illustrate how active teachers who teach the subject Swedish handle multimodal texts in teaching for pupils in grades 4–6. This study illuminates how teachers perceive multimodal and narrative texts and how these texts can develop pupils writing skills in grades 4–6. To fulfill the purpose of this study thematic analysis was chosen as the method. There is also a focus on the conceptions of teachers concerning working with multimodal and narrative texts in the classroom. The result shows that the teachers' conceptions are that when creating multimodal and narrative texts, an interaction needs to happen. Through interaction in the classroom, pupils will develop writing skills. Conclusions presented are that multimodal texts are often offered through interactive media such as YouTube.com. Narrative texts must be produced with predetermined structure to be assessable and regardless of what texts pupils create, it must be done in contexts where interaction is given space. Classroom dialogue promotes pupils to feel a joy in to tell narrative stories.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.

Studiens syfte är att undersöka vilka resurser som erbjuds i undervisningen inför och under textskapandet av berättande texter. Vidare syftar studien att undersöka vad som karaktäriserar de berättande elevtexter som skapas i undervisningspraktiken samt vilka samband som synliggörs mellan elevtexterna och lärarens undervisning. Det empiriska materialet i studien utgörs av observationer, fältanteckningar och elevtexter. Studien bygger på socialsemiotisk teori, där språket beskrivs som ett sätt att i ”sociala sammanhang skapa betydelser och kommunicera” (Holmberg & Karlsson 2019:201). I elevtexterna har ord och bilder analyserats med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell lingvistik, en språkmodell som beskriver hur språket fungerar i kommunikativa sammanhang (Holmberg, Karlsson & Nord 2011:10). Studien visar att det finns en del tydliga samband mellan lärarens undervisning och elevernas texter. Det kunde även iakttas ett generellt mönster i elevtexterna utifrån innehållet och uppbyggnaden av texterna. Vidare visar resultaten att bilderna ofta uttrycker samma som orden i texten och att läraren verkar lägga störst fokus på den verbala texten.

The aim of this study is to examine and identify the different ways in which secondary and upper secondary school teachers perceive the use of fiction to teach English as well as their beliefs about the outcome or benefits of doing so. Five secondary and upper secondary school teachers in Sweden who teach English as a foreign language were interviewed about how they use fiction to teach English. A phenomenographic cross-case analysis was used to analyse the data. The teachers’responses were categorized and labelled into two main themes, that is, teaching methods and benefits of using fiction to teach English. However, the teachers’ descriptions about the definition and medium of expressing fiction was first established. The data from the theme ‘teaching methods’ were later sorted, categorized, and labelled into six instructional strategies. The teaching strategies included: selecting authentic learning material for students; building knowledge about themes in the fictional works; using classroom discussions to support students' learning; encouraging students to use their previous knowledge and learning experiences to understand the content of the fictional works; using audio-visual aids to enhance students' understanding of themes in the fictional works; and designing tasks that reinforce learning. These strategies were common amongst all five teachers. However, there were some subtle differences in the teaching methods, caused by factors such as the students’ mastery of the English language, the English course(s) the teachers were teaching and the fictional material they were using to teach English. / Syftet med denna studie är att undersöka och identifiera de olika sätt på vilka högstadielärare och gymnasielärare uppfattar användningen av fiktion för att undervisa engelska samt deras uppfattning om fördelarna med att göra det. För att få insikter om detta intervjuades fem lärare som undervisar engelska som främmande språk på högstadiet och gymnasiet i Sverige. En fenomenografisk tvärfallsanalys användes som metod för dataanalys och lärarnas beskrivningar av vad fiktion betyder samt på vilket sätt den kan uttryckas framställdes. Lärarnas svar kategoriserades i två huvudteman och märktes som: undervisningsmetoder och fördelarna att undervisa engelska genom fiktion. Data från temat ’undervisningsmetoder’ sorterades, kategoriserades och delades in i sex undervisningsstrategier. Undervisningsstrategierna innefattar: att välja autentiskt undervisningsmaterial; att bygga upp kunskap om teman i de fiktiva verken; att använda klassrumsdiskussioner för att stödja elevernas lärande; uppmuntra eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter av lärande; använda audiovisuella hjälpmedel för att förbättra elevernas förståelse av teman i de fiktiva verken; utforma uppgifter som förstärker lärande. Dessa strategier var gemensammabland de fem lärarna. Det fanns dock några små skillnader i undervisningsmetoderna som orsakades av elevernas behärskning av det engelska språket, de engelska kurserna som lärarna undervisade i och de fiktiva materialen som de använde för att undervisa engelska.

Syftet med studien är att undersöka lågstadielärares syn på och erfarenheter av multimodala texter i svenskundervisningen. Med detta menas hur kombinationer av flera olika uttrycksformer används i utformningen av text. I och med samhällets utveckling av digitala tekniker medför detta en större tillgänglighet av multimodala texter i elevernas vardag. Detta för med sig att ett multimodalt lärande som behandlar förmågan att läsa, skriva, analysera och tolka multimodal text har fått en väsentlig roll i elevernas undervisning. De forskningsfrågor som besvaras är: Hur beskriver lärarna att de uppfattar begreppet multimodala texter och dess roll i svenskundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder och arbetar med multimodala texter? Hur beskriver lärarna att de använder sig av digitala verktyg i svenskundervisningen? Dessa frågor besvaras genom semistrukturerade intervjuer med lågstadielärare. Deltagarnas svar analyserades sedan med en tematisk analys och resultatet diskuterades genom resursmodellen som Freebody och Luke utvecklat. Resultatet visar att lärarna uppfattar de multimodala texterna som något positivt och att olika uttrycksformer används som ett komplement och stöttande hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. Därutöver visar resultatet att digitala verktyg i undervisningen kan vara positivt om dessa noggrant planeras utefter ett tydligt syfte. Lärarna beskriver även de digitala verktygen som ett hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. / The purpose of the study is to investigate primary school teachers' views on and experiences with multimodal texts when teaching literacy. This refers to how a combination of different forms of expression are used designing texts. Due to the development of society and digital technologies, this leads to a larger number of multimodal texts in students' everyday life. This means that multimodal learning, including the ability to read, write, analyze, and interpret multimodal texts, has been given an essential role in students' education. The research questions answered are: How do teachers describe their perception of the concept of multimodal texts and their role in teaching literacy? How do teachers describe that they use and work with multimodal texts? How do teachers describe their use of digital tools when teaching Swedish? These questions have been answered through semi-structured interviews with primary school teachers. The teachers' responses were then analyzed with thematic analysis and the result discussed through The Four Resources Model developed by Freebody and Luke. The result shows that the teachers perceive multimodal texts as something positive and that different forms of expression are used as a complement and supporting aid in literacy instruction. In addition, the results shows digital tools in teaching can be positive if these are carefully planned with a clear purpose. The results also show that the digital tools are described as an aid when teaching reading and writing.

Dagligen möter eleverna multimodala texter både i skolan och på fritiden. Digitaliseringen har medfört en förändring i hur texter läses och produceras. Dessutom bidrar digitaliseringen till både möjligheter och svårigheter för såväl lärare som elever. Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare och elever arbetar med multimodalt berättande texter i svenskundervisningen i årskurs 1-3 samt vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet. Lärares och elevers syn på arbetet med multimodalt berättande texter kommer även att jämföras med varandra. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då de multimodalt berättande texterna skapas i ett socialt sammanhang. Metoden som används för att samla in material är intervju, lärarna intervjuas personligen och eleverna intervjas i grupp. Resultaten i studien visar att skrift och bild är de modaliteter som används mest. Årskurserna arbetar på lite olika sätt men samtliga lärare använder bilder som stöd för att förstärka elevernas förståelse. Digitala verktyg används flitigt i svenskundervisningen, projektor används vid genomgångar och redovisningar, datorer används som sökmotor och att producera text på och iPads används på samma sätt som datorn men även till att spela in ljud och film. Lärarna planerar vad eleverna ska göra medan eleverna får planera vad de vill skriva om. Men det är inte alltid så lätt att komma på vad de ska skriva om. Lärarna upplever att många elever har brist på fantasi vilket även eleverna själva lägger märke till. / On a daily basis, students encounter multimodal texts both at school and at leisure. Digitization has led to a change in how texts are read and produced. In addition, digitization contributes to both opportunities and difficulties for both teachers and pupils. The purpose of this study is to find out how teachers and students work with multimodal narrative texts in the Swedish subject in grades 1—3 and what opportunities and difficulties exist in the work. Teachers´ and pupils' opinion on the work with multimodal narrative texts will also be compared with each other.  The study is based on a sociocultural perspective which considers the multimodal narratives as constructs in a social context. To collect material to my study I use the method interview, the teachers are personally interviewed and the students are interviewed in groups. The results of the study showes that writing and image are the most common modalities. The grades work in slightly different ways, but all teachers use pictures to support students' understanding. Digital tools are used extensively in Swedish teaching, projectors are used in reviews and reports, computers are used as search engines and to produce text on, and iPads are used in the same way as the computer but also to record audio and film. Teachers plan what students should do while students plan what they want to write about. But it's not always easy to figure out what to write about. The teachers feel that many students have a lack of imagination which the students themselves notice.